Varför blir fler och fler av våra sjöar konjaksfärgade?

Många svenska sjöar är konjaksfärgade av dött organiskt material, men materialets kemiska sammansättning har länge varit en gåta. Forskare från Uppsala universitet har nu undersökt över hundra svenska insjöar för att hitta ett svar.

I en artikel i tidskriften Nature Geoscience presenterades en rimlig förklaring.

De så kallade humusämnen, saprofytiskt nerbrutna växt- och djurdelar, spelar en viktig roll för att färga vattnet brunt.
Vattnet i hav och sjöar innehåller inte bara plankton och andra organismer.  Här finns också en mängd dött organiskt material. Vattnet kan liknas som en tunn buljong.
Särskilt i det norra barrskogsbältet finns många sjöar där vattnet är konjaksfärgat av detta organiska material.
Genom att jämföra den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar och sätta det i samband med sjöarnas övriga egenskaper, kan vi se vilka typer av föreningar som bryts ned snabbast. Tvärtemot den gängse uppfattningen att humusämnen är särskilt motståndskraftiga, ser vi att dessa försvinner med ökande uppehållstid i insjöarna. Vi ser att molekylernas egenskaper är viktiga för deras omsättning.
Detta står i motsats till en vanlig uppfattning när det gäller organiskt material i marken:
att andra yttre faktorer, som att det organiska materialet fastnar på mineralytor, överväger.
Under de senaste decennierna har halterna av löst organiskt material ökat i insjöar i Sverige och på andra håll i norra Europa och Nordamerika.
En av de faktorer som tycks spela in är ökande nederbörd, med ökad avrinning från land. Uppehållstid för vattnet i sjöarna förkortas. Det blir mindre tid för mikroorganismerna att bryta ner humusämnen – sjöarna blir alltså ännu starkare konjaksfärgade.

Slutsatsen är att om ni kommer till en insjö som är konjaksfärgad är det inte farligt att bada
i den!
Ni kan ju ta en ”konjak” till kaffet på kvällen – det är inte heller farligt!!!