Forskare har kommit på ett sätt att försvåra för terrorister med hemmagjorda bomber?

På FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut forskar man på en helt ny teknik för att skanna av många människor.

Hur gör man det svårare för terrorister som gör hemmagjorda bomber? Det finns två forskningsprojekt inom EU som sysslar med just det.

Ett av sätten är att göra "bombråvaror” mindre användbara, utan att den traditionella användningen av ämnen försämras. Ungefär som att lägga kräkmedel i rödsprit. Spriten fungerar fortfarande som bränsle, men är äcklig att dricka.

På FOI har man i ett forskningsprojektet hittat ett ”kräkmedel” för en av bombråvarorna - väteperoxid.

FOI tror sig ha hittat en kemikalie som skulle fungera för väteperoxid - som ett ”kräkmedel”!

Vilken kemikalie det handlar om vill man inte avslöja. Den har ännu inte börjat tillsättas väteperoxiden.

Än så länge har inte tillverkarna av väteperoxid varit så lockade av förslaget

I början var tillverkarna positiva till forskningen inledningsvis, men när vi väl fann kemikalien, så minskade intresset. Problemet blev att väteperoxiden får lite kortare lagringstid, och en redan komplicerad tillverkningsprocess blir lite mer än komplicerad.

Forskarna tror också att de är på god väg att hitta en "kräk-kemikalie" som skulle kunna användas i hexamine, en annan bombråvara.

Sedan något år finns en lag i Sverige som förbjuder försäljning av de mest kända bombråvarorna till allmänheten, förutom i betydligt lägre koncentration än tidigare.

Ett annat sätt att försvåra för bombtillverkarna är att avslöja själva tillverkningsplatsen. Det skulle kunna ske med hjälp av sensorer, som automatiskt detekterar bombråvaran på avstånd.

Polisen i Madrid och Helsingfors samt FOI i Stockholm har testat ett sensorsystem för automatiskt detektion av väteperoxid. Systemet fungerade bra och det får plats i en takbox. Systemet blev till slut alldeles för dyrt att tillverka så ingen har intresse att tillverka det i dag. 

De sprängämnesdetektorer som redan i dag används på flygplatsernas säkerhetskontroller är tillräckligt bra för att hindra att bomber tas med på flygplanen.

Idag får vi inte in bomber i flygplan längre. Men vi har ju inget skydd i ankomsthallen, som blev tydligt i Bryssel.

Att sätta säkerhetskontrollen vid ingångarna till ankomsthallen i stället, löser inte problemet eftersom köerna bara flyttas dit. Då placeras bomben bara där i stället.

En ny teknik är på gång men den är fortfarande på forskningsstadiet. Man räknar med att den finns på marknaden inom fem år.Fördelen med den nya lösningen är att den kan skanna av folk som passerar genom en ingång och den orsakar inte köer. Den är liten och inte så synlig. Den stora fördelen men denna skanner är att den blir rätt billig.

Den skulle kunna sättas vid varje ingång på viktiga platser, och obemärkt skanna av alla som passerar genom dörren.

Varför tar det tid att göra en bomb?

Det tar upp till två månader att göra en hemmagjord bomb. Ett av problem är att det inte är helt enkelt att få tag i hundra liter väteperoxid. Sedan tar det tid att göra det mer koncentrerat genom att koka bort vattnet i ett vanligt kök. Sedan måste man koppla in initiatorn - kanske en mobiltelefon. Det är ju inte helt riskfritt.

Tändarna tar också en stund att tillverka. Säkert flera dagar för de som inte är vana. Sedan ska väteperoxiden blandas med bränslet och fyllas i kärl och sedan förses med spikar som splitter.

Råvaran som används för hemmagjorda bomber

Väteperoxid används främst för olika typer av blekning, exempelvis av jakttroféer, porslin och möbler, samt för desinfektion. I de flesta fall kan både blekning och desinfektion ske med halter som inte är tillståndspliktiga, det vill säga maximalt 12 viktprocent.

Nitrometan används främst som komponent i bränsleblandningar för modellfarkoster. De flesta farkosterna behöver mindre än 30 viktprocent nitrometan, för vilket något tillstånd inte behövs. 30 viktprocent nitrometan motsvarar 25 volymprocent i modellbränslen. För bränsleblandningar med upp till 25 volymprocent nitrometan behövs inget tillstånd.

Salpetersyra används i undantagsfall för etsning av metaller, men det finns fullgoda alternativ som inte är tillståndspliktiga som fungerar i de flesta fall, exempelvis för natriumpersulfat och järnklorid.

USA:s absurta beväpning av grupper i Syrein - CIA mot Pengaton!

Amerikanskt inbördeskrig i Syrien?

I Syrien begår ett absurt krig mellan grupper som utrustats av CIA som strider mot grupper som utrustats av Pentagon.

Miliser beväpnade och utrustade med olika delar av USA: s försvarsmakt/underrättelsetjänst har börjat slåss med varandra på slätten mellan den belägrade staden Aleppo och den turkiska gränsen.

Dessa strider belyser på ett mycket bra sätt hur lite kontroll de amerikanska underrättelseofficerare och militära planerare har över de grupper de har finansierat och tränat i den bittra syriska inbördeskriget. Dessa strider har amerikanska tjänstemän och rebelledare bekräftat.

I mitten av februari - blev en CIA-beväpnad milis Fursan al Haq, eller riddare av rättfärdighet, utkörda från staden Marea, ca 20 miles norr om Aleppo. De blev utkörda av Pentagon-stödda syriska demokratiska krafter som flyttar in från kurdiska kontrollerade områdena i öster.

Dessa strider illustrerar på ett mycket bra sätt USA:s dilemma, svårighet och ansträngningar för att samordna styrkor bland dussintals beväpnade grupper som försöker störta presidenten Bashar Assad. 

 USA:s inblandning har medfört att olika fraktioner av islamistiska statens militanta grupper strider mot varandra.

Det ser ut som om att USA:s vänstra hand  in har kontroll över vad den högra handen gör! Helt otroligt egentligen!

http://www.latimes.com/world/middleeast/la-fg-cia-pentagon-isis-20160327-story.html

Har trädgårdsträdkrypare etablerat sig i Sverige?

Trädgårdsträdkrypare


Den har en brunare mage, kortare bak klo och längre näbb än
en vanlig trädkrypare. Den låter dessutom annorlunda.


En nykomling i den svenska faunan är trädgårdsträdkryparen. Väldigt sparsamt noterad före år 2000. Sedan vårvintern 2010 har den setts årligen och under vårvintern 2016 har det bara i nordvästra Skåne setts minst åtta individer.

Enligt ornitologer har trädgårdsträdkryparen har varit på gång länge. Den har goda bestånd på andra sidan Öresund i Danmark. Tydligen har sundet varit en större barriär än vad man först trodde.

I år ser det ju ändå ut som att arten är på väg att få ett rejält fäste. Man kan inte med 100% säkerhet säga att trädgårdsträdkryparen etablerat sig som svensk häckfågel; men att den verkar vara på god väg att göra det.
Trädgårdsträdkryparen har tidigare bildat par med vanliga trädkrypare, vilket bland annat ska ha inträffat i Alnarp 2006,
men snart finns det troligen så pass många trädgårdsträdkrypare i Sverige att de kommer hitta artfränder som partners.

Den som följer med vad som händer i svensk natur inser att vi måste hela tiden lära oss nya fakta om Sveriges fåglar.

Gärdsmygen är till exempel inte längre Sveriges näst minsta fågel efter kungsfågeln.
Det är istället den brandkronade kungsfågeln, som är etablerad i Sverige sedan ett tiotal år. Även svarthakad buskskvätta kan numera anses vara en svensk häckfågel.


En grupp forskare presenterade i början av 2015 vilka nya fågelarter som kan komma att häcka i landet fram till år 2050 tog de upp elva arter som ”troliga”:
Silkeshäger
Ägretthäger
Svarthuvad mås
Biätare
Härfågel
Mellanspett
Sydnäktergal
Cettisångare
Stäppsångare
Polyglottsångare
Trädgårdsträdkrypare
Många nya fåglar att lägga på minnet!
Ägretthäger har troligen häckat i landet sedan 2012 åtminstone och biätare gjorde en lyckad häckning på Öland 2015.

Men vad krävs egentligen för att en fågelart ska räknas som etablerad häckfågel?
Ett rimligt kriterium för att en art ska anses vara etablerad är att den inte bara häckar tillfälligt utan regelbundet. Det kan nog vara möjligt att ägretthägern gör det utan att detta blivit uppmärksammat, enda kända häckningsplatsen har varit på Gotland.
Varken ägretthäger eller biätare kan väl ses som etablerade eftersom de inte har häckat varje år.

Spännande är det med alla dessa nya fågelarter!

Flygbolag kommer att tvingas lämna information om passagerare

Regeringen vill att flygbolagens information om passagerare ska lämnas till polisen för flygresor inom EU. Men regeringen vill att även skyldigheten att lämna information ska omfatta resebyråer och researrangörer.

Ett kommande EU-direktiv ska ge polisen tillgång till uppgifter om flygpassagerare som en del i kampen mot terrorismen.

Rådmannen Anna Tansjö har erhållit uppdraget att se över hur direktivet ska genomföras i svensk lag.
Hon har i sitt uppdrag att:
”föreslå ett system för hanteringen av flygpassageraruppgifter och den reglering av personuppgiftsbehandling och sekretess som detta kräver”.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2017.


Balansgång mellan olika intressen
EU-direktivet om passageraruppgifter - det så kallade PNR-systemet =Passenger Name Records - har ännu inte antagits av EU-parlamentet.

Oenigheten i EU har handlat om balansgången mellan kampen mot terrorism och skyddet av den personliga integriteten.
Ministerrådet och EU-parlamentet är numera överens om att direktivet ska genomföras och det kommer enligt den svenska regeringen: ”att antas inom kort”.

Enligt tidningen The Guardian har den franska premiärministern Manuel Valls efter attackerna i Bryssel gett uttryck för att det är bråttom att införa PNR-systemet.
Associated Press citerar Manuel Valls:
“It is urgent to adopt the European PNR. The European parliament has waited too long to adopt this text. It must examine and adopt it in April, it is time.”


Information ska lämnas till polisen
Flygpassageraruppgifter är sådan information som varje passagerare själv lämnar i samband med beställning och bokning av sin biljett samt vid incheckning.


För att boka en biljett/resa måste man uppge namn, betalningssätt, bagageinformation och vilken destination man reser till.
Flygbolag samlar redan i dag in och behandlar sådana uppgifter om sina passagerare för kommersiella syften.

Men enligt direktivet ska flygbolagen lagra och lämna ut de personuppgifter som finns i bokningssystemen så att de kan användas för att: ”kartlägga och bekämpa terrorism och andra grova brott”.

Uppgifterna får användas för att ”förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och annan grov brottslighet som exempelvis människohandel och narkotikasmuggling”. 

Ska gälla även resebyråer
Direktivet kräver endast att flygbolagen lämnar passageraruppgifter för flygtransporter ”som anländer från eller avgår till ett land utanför EU”.

Men medlemsstaterna har också möjlighet att tillämpa reglerna på flygningar inom EU vilket den svenska regeringen vill göra. Regeringen vill även att reglerna ska omfatta resebyråer och researrangörer.

Svensk energi föreslår en skatteförändring av elproduktionen!

Den fiskala beskattningen av vattenkraft och kärnkraft uppgår till tio miljarder kronor per år.

Med dagens låga elpriser blir skatten styrande för möjligheten att investera och det är inte avsikten. Den fiskala beskattningen i producentledet måste upphöra, menar Svensk Energi och föreslår en skatteförändring där statens intäkter blir desamma.
Svensk energi vill sänka skatten på koldioxidsnål elproduktion utan att äventyra statens finanser.

För att skatteuttaget på el ska fungera vill Svensk energi se stora förändringar av effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten på vattenkraft.

Svensk Energi har tagit fram ett underlag som visar att de båda skatterna tillsammans omfattar tio miljarder kronor. I ena änden handlar summan om ett rejält tillskott till statskassan, i den andra änden handlar det om en ekonomisk press på ägarna av vattenkraft och kärnkraft.

De här två skatterna har införts av fiskala skäl, det vill säga de ska ge staten inkomster. Men när elpriserna är så låga som de är nu får skatterna en styrande effekt och det är inte meningen. För att marknaden ska fungera är skattefrågan i dag är mer avgörande än på mycket länge.

Det är viktigare nu därför att lönsamheten generellt sett är låg i energibranschen på grund av att det är väldigt låga elpriserna. I detta läge blir skatterna väldigt kännbara. Det är till och med så att skatterna är högre än intäkterna på vissa anläggningar.

Enligt de beräkningar som Svensk Energi har gjort motsvarar effektskatten ungefär 25 procent av produktionskostnaden för kärnkraften och fastighetsskatten på vattenkraft 20-60 procent av produktionskostnaden.

Vad händer om det inte sker förändringar med skatterna?
Det finns en risk att man får stänga ner alla reaktorer, precis som Vattenfall redan har uttryckt.
Risken för stängningar finns kvar även efter att man tar bort skatten, men risken är högre om skatten inte tas bort.
När det kommer till vattenkraften så försämras lönsamheten och det påverkar reinvesteringarna negativt. Viktiga uppgraderingen kanske inte genomförs och även miljöförbättringar kan få stryka på foten.
I samband med större investeringar genomförs i regel också miljöförbättrande åtgärder i form av till exempel fisktrappor. Vattenkraftsägarnas möjligheter till dessa försämras av den höga fastighetsbeskattningen.

En mycket hårt ekonomiskt pressad energibransch skulle alltså få bättre förutsättningar för sin verksamhet genom ett lättat skattetryck.

Svensk Energi har räknat på hur en sänkning av vattenkraftens fastighetsskatt från 2,8 procent till 0,5 procent samt att effektskatten tas bort skulle kunna bemötas i form av skatteintäkter på andra sätt. Förslagen inriktar sig på att förflytta skatteuttaget från producenterna till konsumenterna.

Det ena förslaget är att höja energiskatten på el med 3 öre per kWh, vilket skulle innebära lite drygt 60 kronor mer i månaden för en eluppvärmd villa, och för en lägenhet innebär det tio kronor extra i månaden.

Höjningen är inte särskilt stor och skulle vara möjlig att genomföra utan alltför stora negativa effekter. Samtidigt finns det nackdelar att höja energiskatten som redan i dag är hög. På det här sättet skulle det bli en större skattekil mellan elpriset utan skatter och det som konsumenterna får betala.

På kort sikt bedömer Svensk energi att efterfrågan på el inte är särskilt känslig för den här höjningen, på längre sikt kan priselasticiteten vara något större.

Det andra förslaget som Svensk Energi lyfter fram är höjd koldioxidskatt. En höjning på 11 procent skulle täcka skattebortfallet. Man menar att fördelen med att finansiera skattesänkningarna med höjd koldioxidskatt är att det är logiskt ur ett klimatperspektiv.
Beskattningen flyttar från koldioxidsnål elproduktion till fossil energi.

Nackdelen är att koldioxidskatten redan är på en mycket hög nivå och kan få fördelningsmässiga och regionala konsekvenser som inte är önskvärda. Dessutom höjdes den nyligen och det kan vara svårt att genomföra en ny höjning redan.

Hur sannolikt är det att politikerna kommer att göra något åt effektskatten och vattenkraftens fastighetsbeskattning?
Med den rödgröna regeringen kan man inte vara säker på att de observerat problemet med de fiskala skatterna. Men alltfler politiker har blivit uppmärksammade på den här problematiken,
det talar för att de tar tag i det här.

Samtidigt kan det i effektskattefrågan vara svårt för flera partier som är emot kärnkraft att aktivt besluta till kärnkraftens fördel. Det som talar mot i vattenkraftsfrågan är att politikerna inte ser den frågan som lika pressad och aktuell. Men vill de förändra detta är det smart att göra det nu. Vi får se hur smarta den rödgröna regeringen är. Svensk energis förslag är bra.

Den största anledningen till att det är läge nu beror på att från 2019 kommer intäkterna från fastighetsbeskattningen att sjunka radikalt på grund av omräkning av taxeringsvärdena.
Ur ett statsfinansiellt perspektiv är det smart att genomföra förändringar av skatten nu.

Svensk energi understryker också att de här förslagen är på kort sikt. På längre sikt måste ett större grepp till.
På lång sikt är ett mer övergripande grepp av beskattningen nödvändig där elsektorn som skattebas bör ifrågasättas och beskattningsunderlag utanför elsektorn också borde studeras.
 

Fakta

Svensk Energis beräkningar finansieringsbehovet för att ta bort effektskatten uppgår till 4,5 miljarder kronor. Svensk Energi har i sin beräkning använt samma metod som Finansdepartementet, det innebär att nettoeffekt avseende bolagsskatt beaktats samt att Vattenfalls anläggningar exkluderats.

Finansieringsbehovet för att ta bort effektskatten uppgår då till 1,6 miljarder kronor och till 1,8 miljarder kronor för att sänka fastighetsskatten på vattenkraft. Om effektskatten tas bort och fastighetsskatten sänks till 0,5 procent skulle en höjning av energiskatten på el krävas med 3,2 öre/kWh. Då förutsätts den tillverkande industrin fortsatt ha en elskatt motsvarande 0,5 öre/kWh. 

Ökade kostnader per år för olika kundkategorier vid höjning av skatt på el

Effekter av ändringar av koldioxidskatten

Källa tabellerna: Svensk Energi

Buggning och avlyssning ökar i Sverige!

Användningen av hemliga tvångsmedel som buggning och annan avlyssning ökar. Det visar den senaste redovisningen som gäller år 2014 då tillstånd gavs vid drygt 8 000 tillfällen.

 Den årliga redovisning om hemlig tvångsmedelsanvändning handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna har använt sig av hemlig rumsavlyssning =buggning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation.

Riksdagen skriver i en kommentar:
”De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv”.

Ökat antal tillstånd
Under 2014 gavs drygt 8 000 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket kan jämföras med de 7 417 tillstånd som gavs år 2013.

Redovisningen bygger på uppgifter som har lämnats till regeringen av Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket.

Av redovisningen framgår att användningen av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation när det gäller 65 procent av de misstänkta har varit "till nytta". Motsvarande siffror för hemlig rumsavlyssning är 48 procent och för hemlig kameraövervakning 42 procent.

En av de minst frekventa av alla redovisade nyttor är att uppgifterna har lett till att en misstänkt har avförts från utredningen.

Svårt att avgöra nyttan
Regeringen anser att:
”Av myndigheternas redovisning framgår att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet. Den visar också att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta”.

Man konstaterar samtidigt att resultaten av olika tillstånd och olika hemliga tvångsmedel samverkar med varandra på ett sätt som gör att det är svårt att avgöra vilken typ av tillstånd som gett den slutliga nyttan.

Manuella uppgifter
Myndigheternas redovisning bygger fortfarande på manuellt framtagna uppgifter och underlaget kommer även de närmaste åren att hämtas ur det manuella diariet. Arbete med att ta fram ett nytt elektroniskt diarium pågår men är inte slutfört.

Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel ska redovisas årligen med början 2016.

3 367 personer var förra året föremål för hemliga tvångsmedel - alltså hemlig avlyssning, övervakning och buggning.
När det gäller elektronisk avlyssning så ledde var fjärde fall till att den misstänkte kunde åtalas. Den längsta avlyssningen pågick i 286 dagar. När det gäller hemliga tvångsmedel totalt så får åklagarna avslag på sina ansökningar i fem promille av fallen.

När det gäller reella siffror så framgår följande:
Antalet personer som 2014 var föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är 1 235.
För 2013 var motsvarande siffra 1251 och för 2012 1268 personer.

Antalet personer som 2014 var föremål för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är 2 022. För 2013 var motsvarande siffra 2 381. Användningen av tvångsmedlet under 2014 innebar därmed en minskning.

Antalet personer som under 2014 var föremål för hemlig kameraövervakning är 89. För 2013 var motsvarande siffra 86. Användningen under 2014 innebar därmed en ökning.

För första gången redovisas också statistik över användning av hemlig rumsavlyssning - även kallat "buggning". Antalet personer som var föremål för hemlig rumsavlyssning under 2014 var 21 och antalet beviljade tillstånd var 16.

Matfusk borde kunna straffas med fängelse

Mats Wiberg har av Regeringen fått uppdraget att se över lagstiftningen om livsmedel, foder och animaliska biprodukter.
Uppdraget går bland annat ut på att se om fängelse kan återinföras som ett lämpligt straff för vissa brott.
Han ska också se över möjligheten att införa sanktionsavgifter som kan användas för överträdelser som inte hör hemma hos polis och åklagare.
Wiberg skall redovisa uppdraget februari 2017.

Fängelse togs bort 2006
I nuvarande lagstiftning är straffet för matfusk och andra livsmedelsbrott på sin höjd böter. Möjligheten att döma till fängelse togs bort ur livsmedelslagen 2006.

En följd av den låga straffsatsen är att mycket få matbedrägerier leder till åtal.
Matfusk och andra livsmedelsbrott har blivit en ny marknad för den organiserade brottsligheten. Bland det som lockar är stora vinster, små risker att bli upptäckt och låga straff. Men matfusket är en prioriterad fråga inom EU efter flera uppmärksammade skandaler.

Kommentarer:
Med låga straff och näst intill obefintliga kontroller går det att fuska hur mycket som helst med märkning av mat. Konsumenter måste kunna lita på att det som står på förpackningarna också stämmer. Matfusket generar stora pengar. Fusket är störst i restaurangköken och livsmedelsindustrin där det anonyma köttet dominerar.

Känt är att Sverige är en överskottsmarknad där omvärlden mer eller mindre numera dumpar billigt griskött med tvivelaktig kvalité.
Vi är stolta över vårt djurskydd, men det försvårar konkurrensen med lågprisimporten.

Det stora problemet är EU:s regler som ger oss griskött vi inte vill ha. Sladdrigt och blekgrått importkött har inte i livsmedelsdisken att göra – och allt fler efterfrågar kött från djur som levt ett gott liv. Med EU:s regler gör det ekonomiskt omöjligt för småskaliga producenter att leverera det kunderna vill ha – det vill säga rött och smakrikt.

Polisen utreder ju nu knappast bagatellmål av denna typ, men det blir säkert annorlunda efter denna lagändring. Resurser kan tas från utredningar om stöld och misshandel, som man nu inte utreder alls.

Rödfärgat kött
I Sverige är ett av de största bedrägerierna fallet där ett företag under två års tid sålde tonvis med rödfärgat fläskkött som fläskfilé och oxfilé. Straffet blev böter på 200 000 kronor.


Bra vore om utredaren kommer att lägga förslag om kontroll av förekomsten av antibiotika i importerat kött.

OECD har de senaste åren rapporterat om dramatiskt ökad användning av antibiotika i djurhållningen världen. För människors hälsa och liv är det helt avgörande att antibiotika - en av den moderna medicinens största uppfinningar - inte förlorar sin effekt och de resistenta bakterierna tar över, slår Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling fast. Djur äter miljoner kilo medicin År 2010 fick nötkreatur, grisar och fjäderfä i sig 63 miljoner kilogram antibiotika i de 228 länderna som ingår i OECD:s studie.

McDonald går ut i sina annonser i Sverige och säger att deras hamburgare innehållerbara svenskt kött.
En direkt osanning som borde staffas!

Har verkligen svenska kyrkan och politiken skilts åt?

När kyrkan skildes från staten år 2000 var det många som trodde och hoppades och tog för självskrivet att de politiska partierna skulle lämna över makten till kyrkans egna medlemmar. 15 år senare ser vi att politiken hänger kvar som en blodigel!

Många hoppades också på ett rent personval och ett enklare och billigare valsystem. Men de som då var politiskt tillsatta i kyrkomötet och församlingsnivå ville inte riskera att förlora sitt inflytande.

Med skilsmässan den 1 januari år 2000 avslutades en flera hundra år lång tradition av stat och kyrka nära knutna till varandra.
Svenska kyrkan kan inte längre kallas statskyrka. Nya relationer gäller mellan stat och kyrka men man kan inte riktigt att tala om en skilsmässa.

Fortfarande finns särskilda relationer mellan Svenska kyrkan och staten även om det skett grundläggande förändringar. Inga kyrkliga organ är längre statliga eller kommunala myndigheter, lagstiftningen har reducerats till ett minimum och Svenska kyrkan beslutar själv vilka bestämmelser som skall finnas.

Den reform som skulle återge Svenska kyrkan frimodighet och livskraft – skiljandet från staten – har blivit en kvarnsten som snabbt dragit ner kyrkan i ängslighet och maktkryperi.

När riksdagen var den instans som fattade besluten, vägde kyrkomötets röst ändå tungt, som en avgörande viktig remissinstans. Inte sällan hade kyrkomötet en uppfattning som avvek från politikernas. Den tog politikerna hänsyn till.
I dag finns det nästan inga åsiktsskillnader mellan kyrkans representanter och de politiska partiernas. Kyrkan är lydig som en strykrädd hund.

Själva systemet, att andra instanser än kyrkan själv, ska fatta kyrkans beslut, är absurd. Hur kunde den drivas igenom?
Vilken annan organisation skulle låta de politiska partierna utse förtroendevalda och fatta beslut?

Det är riktigt att det tidigare fanns kyrkoval, där politiska partier ställde upp.
Oftast fanns två listor, en Socialdemokratisk och en opolitisk borgerlig.

Kyrkomötet var dock inte direktvalt utan bestod av kyrkligt aktiva personer som vaskades fram under en ganska lång process. Att personer utan någon som helst förankring i kyrkan skulle kunna nomineras eller väljas var uteslutet.

Erfarenheterna från de politiska valen på det lokala planet var knappast goda och motiverade inte till en fortsättning. Det fanns församlingar där den politiska majoriteten såg som sin främsta uppgift att motarbeta den kyrkliga verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. Det faktum att det var politiska partier, i vissa fall med bekämpandet av kyrkan på sitt program, som fattade de beslut som styrde kyrkans verksamhet, var ju huvudskälet till att skilja kyrkan från staten.

Men i slutändan, efter långa förhandlingar bakom mer eller mindre stängda dörrar, kom man till en uppgörelse som hade rakt motsatt innebörd.
Kyrkan blev självständig på pappret, men till priset av en helt uppgiven självständighet och en mer eller mindre påbjuden underdånighet. Att anpassa sig, känna vart vinden blåser, vilka trender som tidsandan favoriserar, det har blivit Svenska kyrkans rättesnöre.

I en rapport från Timbro i vilken Svenska kyrkans vänstervridning granskas.
När man läser rapporten är redogörelsen för hur aktivister med sin bakgrund i Kristna studentrörelsen i Sverige - en organisation med det uttalade syfte att förena politik och kristendom - mycket intressant. De har nu fått en dominerande ställning i Svenska kyrkans ledning.

Att Svenska kyrkan står långt till vänster är ingen nyhet. Svenska kyrkan kom med tiden alltmer att ställas i det socialdemokratiska partiets tjänst.
Sedan skilsmässan från staten har organisationen varit föremål för såväl ohämmad som ogenerad socialistisk entrism=politisk infiltration.

Idag får man inte sällan intrycket av att Svenska kyrkan i första hand är en politisk organisation på vänsterkanten, och först i andra hand en religiös sådan.

Det finns en utbredd uppfattning att detta bottnar i att de vänsterkrafter som ligger bakom Svenska kyrkans metamorfos har omtolkat nya testamentets kärleksbudskap som en vänsterpolitisk ideologi med andliga övertoner. Skrapar man lite på ytan visar sig sanningen dock vara betydligt mer komplicerad än så.

Det finns ingen anledning att tvivla på Ärkebiskop Jackeléns religiösa övertygelse är äkta. Hon tycks inte ha några som helst problem att acceptera religionens övernaturliga inslag, och hon drar sig inte för att använda överord mot den som kategoriskt avfärdar dessa. Vad Jackelén däremot inte ställer sig bakom är det nya testamentet, det vill säga just det som gör kristendomen till kristendomen.

När Jackelén strax före hon utsågs till ärkebiskop fick frågan om Jesus gav en sannare bild av Gud än Muhammed vägrade hon svara på frågan. Detta var inte något som togs ur sitt sammanhang. När hon ett halvår senare uttalade sig om den debatt som följde på hennes uttalande, avfärdade Svenska kyrkans högsta ledare diskussionen som "konstig" och frågan som "märklig".

Kyrkan har idag etablerat sig som en ytterst politiskt korrekt maktfaktor. Därvidlag liknar de många andra NGO= icke statlig organisation.


Som borgerlig väljare och fd medlem i Svenska kyrkan tar jag avstånd från den linje som bedrivs av kyrkovänstern. Många kommer att gå ur Svenska kyrkan pga. kyrkans vänsterengagemang? Det verkar inte bättre!

Det är hög tid att kyrkan skiljs från staten – på riktigt