Karin Svensson Smith en uppvisning i……..!

 Det har säkert inte undgått någon att Karin Svensson Smith är miljöpartist och ordförande i Riksdagens trafikutskott.
 
Hon har varit ansvarig för att driva viktiga delar av Miljöpartiets ”ingångsvärden”
i regeringsförhandlingarna – närmare bestämt den extremt dyra ”pausen” av
"förbifart Stockholm" och beslutet att underlätta för MP i Stockholm att stänga Bromma flygplats.
Notan för ”stoppet” får vi skattebetalare stå för och den börjar bli dyr!

Den som kan sin historia känner till att Karin Svensson Smith hoppade av Vänsterpartiet för snart 10 år sedan. Anledningen till hennes avhopp var till stor del på grund av de gamla kommunisternas förakt för demokrati och parlamentarism.
 
Så här skrev hon för 10 år sedan i Sydsvenskan om sitt avhopp:

”I Skåne liknar ”ledande kamrater” parlamentarismen vid en varm tröja som kan vara bra att ha när det är kallt men i övrigt umbärlig. I en färsk intern v-artikel reflekteras över om nu socialismen inte ser ut att nås via parlamentariska arbetet kanske det är parlamentarismen som skall ifrågasättas. För sanna demokrater är det omöjligt att vara trovärdig i ett sådant sällskap. Miljöpartiet har ingen kommunistisk barlast. Partiet hade de senaste åren mognat och utgör i regel en konstruktiv part i det parlamentariska arbetet.”

I Agenda var Karin Svensson Smith totalt oförstående för att det skulle förändra något över huvud taget om hennes linje hamnade i minoritet.
Enligt henne ligger frysningen av genomfarten fast, oavsett vad som händer.  
Dessutom kom det helt nya beskedet från Svensson Smith av anledningen till frysningen.
Det var inte att förhandla fram ny finansiering – utan att stoppa genomfarten från att byggas över huvud taget.
Det kommunistiska arvet har tydligen inte försvunnit och här pratar hon mot sig själv.
För sanna demokrater är det omöjligt att vara trovärdig om man inte följer parlamentarismen!

I Agenda visade dessutom Karin Svensson Smith minst av allt prov på någon utbredd respekt för parlamentarism och demokrati – snarast raka motsatsen.
När inte parlamentet tycker som Karin och MP, inriktas strategin istället på att runda majoritetens beslut – om så krävs med hjälp av fullspel och förhalningar.

I Karin Svensson Smiths värld är alltså målet att permanent strypa finansieringen till genomfarten så att den aldrig blir klar.

Det Karin Svensson Smith inte förstår är att hon i bägge dessa frågor kommer att bli överkörd. 
En majoritet av partierna i Trafikutskottet har slagit fast att de kommer att rösta för att återuppta bygget av motorleden redan vid nyår. Dessutom vill majoriteten stoppa utnämningen av den statliga förhandlingsman som skulle fungera som en slags terapeut för Stockholms nedläggningssugna miljö-vänster.
Hennes chef – Stefan Löfvén – har på en helt annan syn på saken.Vad som förundrat mig hittills är vad som sagts gång på gång av den man som kallar sig statsminister.

I en närmast obegriplig flathet mot ett litet extremt enfrågeparti som han av outgrundlig anledning utsett som regeringspartner.
Löfven har i princip lämnat walkover till en hårdför falang av miljövänstern som hatar de flesta moderna bekvämligheter uppfunna under senare delen av1800-tal.
 
MP struntar i såväl demokrati som riksdagsbeslut och deras uppträdande.
”förbifart Stockholm” skall stoppas till varje pris.
 
Detta ska alltså ske via en slags politisk Maskirovka som är en rysk term
för metoder, verktyg, utrustning, med mera, som skall vilseleda en fiende i händelse av en konfliktsituation.

Genom att sabotera förutsättningarna och strypa finansieringen ska Riksdagen, som främst representerar de dryga 93 procent av befolkningen som inte röstade på Miljöpartiet, ställas inför fullbordat faktum.

Det inte Karin Svensson Smith förstår är att  -  demokratin står i vägen!

Karin Svensson Smiths visar med sin maktfullkomlighet och arrogans i Agenda att vänsterns utopier har alltid krävt hårda inskränkningar av den personliga friheten.
 
Oönskade beteenden, som att flyga till Kanarieöarna och köra bil, skall korrigeras genom höjda skatter. Lösningen är som alltid att skapa bristsituationer och ransonering.
Därför måste bilism, flyg och låga energipriser till varje pris stoppas.
Strunt samma om vi bara får el två dagar i veckan, strunt i att vi inte kan försörja ens hälften av svenskarna med egenproducerade livsmedel.
Nolltillväxt är målet, och genom ransonering och umbäranden visar vi vilket föredöme vi är för en förbluffad omvärld - som mest skakar på huvudet åt oss!

Jag hoppas att denna uppvisning i maktfullkomlighet och arrogans av Karin Svensson Smith gentemot en överväldigande majoritet av väljarna får tuffa konsekvenser.

Att MP röstas ut ur Riksdagen. Där hör de inte hemma med sina åsikter!