Man skulle
tro att vindkraften är jämt fördelat över Sveriges kommuner.
I den statistik som finns tillgänglig blir man rejält överraskad av att av Sveriges totalt 290 kommuner är det år 2014 fortfarande 115 kommuner som inte har ett enda vindkraftverk inom kommungränserna!
Ännu mer överraskad blir man när man inser att av de 115 kommunerna som inte har vindkraft är det 25 kommuner i Stockholmsområdet som inte har ett enda verk i skärgården eller närområdet.
Frågan man kan ställa sig är varför inte några verk har placerats där?
Kan det vara så att makteliten vill ha en Stockholms skärgård utan vindkraft?
Den rödgröna regeringen har som ambition att mer förnybar el skall
byggas. Undrar om de kommer att tvinga Stockholms kommuner
att bygga vindkraftverk. Skall bli intressant att följa denna fråga.
Flest vindkraftverk har Gotlands kommun och Ockelbo har störst effekt.
Intressant är att vindkraften i Västerbotten produceras mest el trots
att det både finns färre verk och att de har mindre kapacitet.
Med andra ord det blåser mer i Västerbotten jämfört med
tex Skåne.
Vindkraften föreslås öka med 300% till 2020!!
Den rödgröna regeringen har också som mål för vindkraften att Sverige
år 2020 skall bygga ut kapaciteten till 30 TWh, varv 20TWh på land och
10TWh till havs. År 2014 producerades det 10 TWh.
Kommuner utan vindkraft
2014: 115
2013: 119
2012: 119
2011: 136
I den statistik som finns tillgänglig blir man rejält överraskad av att av Sveriges totalt 290 kommuner är det år 2014 fortfarande 115 kommuner som inte har ett enda vindkraftverk inom kommungränserna!
Ännu mer överraskad blir man när man inser att av de 115 kommunerna som inte har vindkraft är det 25 kommuner i Stockholmsområdet som inte har ett enda verk i skärgården eller närområdet.
Frågan man kan ställa sig är varför inte några verk har placerats där?
Kan det vara så att makteliten vill ha en Stockholms skärgård utan vindkraft?
Den rödgröna regeringen har som ambition att mer förnybar el skall
byggas. Undrar om de kommer att tvinga Stockholms kommuner
att bygga vindkraftverk. Skall bli intressant att följa denna fråga.
Flest vindkraftverk har Gotlands kommun och Ockelbo har störst effekt.
Intressant är att vindkraften i Västerbotten produceras mest el trots
att det både finns färre verk och att de har mindre kapacitet.
Med andra ord det blåser mer i Västerbotten jämfört med
tex Skåne.
Vindkraften föreslås öka med 300% till 2020!!
Den rödgröna regeringen har också som mål för vindkraften att Sverige
år 2020 skall bygga ut kapaciteten till 30 TWh, varv 20TWh på land och
10TWh till havs. År 2014 producerades det 10 TWh.
Kommuner utan vindkraft
2014: 115
2013: 119
2012: 119
2011: 136
Vindkraften i Skåne
Skåne är på tredjeplats i länsrakningen både vad det gäller antal vindkraftverk, installerad effekt och årsproduktion
Antal verk
2014: 397
2013: 386
2012: 377
2011: 353
Kapacitet och produktion
2014: Installerad effekt: 512 MW produktion: 1,32 TWh
2013: Installerad effekt: 498 MW produktion: 1,12 TWh
2012: Installerad effekt: 490 MW produktion: 1,18 TWh
2011: Installerad effekt: 454 MW produktion: 1,1 TWh
2013 hade Svalövs kommun 2013 - 22 st verk.
2014 byggdes 2 nya verk med en kapacitet på vardera 2MW.
Omkringliggande kommuner:
Landskrona; 24, Bjuv:2, Helsingborg: 6, Klippan: 2, Höör: 6, Eslöv: 49
och Kävlinge: 7.
Flest verk 2013 hade Malmö kommun med 50.
Noterbart är att Kävlinge kommun nyligen beslutat att inte bevilja
bygglov för ett enda nytt vindkraftverk.
Skåne är på tredjeplats i länsrakningen både vad det gäller antal vindkraftverk, installerad effekt och årsproduktion
Antal verk
2014: 397
2013: 386
2012: 377
2011: 353
Kapacitet och produktion
2014: Installerad effekt: 512 MW produktion: 1,32 TWh
2013: Installerad effekt: 498 MW produktion: 1,12 TWh
2012: Installerad effekt: 490 MW produktion: 1,18 TWh
2011: Installerad effekt: 454 MW produktion: 1,1 TWh
2013 hade Svalövs kommun 2013 - 22 st verk.
2014 byggdes 2 nya verk med en kapacitet på vardera 2MW.
Omkringliggande kommuner:
Landskrona; 24, Bjuv:2, Helsingborg: 6, Klippan: 2, Höör: 6, Eslöv: 49
och Kävlinge: 7.
Flest verk 2013 hade Malmö kommun med 50.
Noterbart är att Kävlinge kommun nyligen beslutat att inte bevilja
bygglov för ett enda nytt vindkraftverk.
Siffrorna är
rätt intressanta. På fyra år har det bara installerats 46 nya
verk i Skåne.
Anledningen har en naturlig förklaring.
Vattenfalls strategichef fällde följande kommentar för någon månad sedan:
”Lönsamheten och prisnivåerna måste upp till en annan nivå än de är idag. Lite förenklat kan man säga att all ny energiproduktion kräver ett pris på mellan 50 till 70 öre per kWh och kanske ännu högre, jämfört med dagens ca 19 öre per kWh”.
verk i Skåne.
Anledningen har en naturlig förklaring.
Vattenfalls strategichef fällde följande kommentar för någon månad sedan:
”Lönsamheten och prisnivåerna måste upp till en annan nivå än de är idag. Lite förenklat kan man säga att all ny energiproduktion kräver ett pris på mellan 50 till 70 öre per kWh och kanske ännu högre, jämfört med dagens ca 19 öre per kWh”.
EU har också
noterat de extra subventionerna i form av obegränsad skattefrihet till
egenproducerad vindkraft som kommuner får som satsat på egna verk är olaglig.
En rättsutredning inom EU kom fram till att undantaget är olagligt eftersom det strider mot EU:s statsstödsregler.
En anmälan till EU kan leda till att kommuner som äger verk och är skattebefriade kan beskattas retroaktivt. Det kan bli en rejäl skattesmäll för många kommuner.
Lagen om skatt på energi på småskalighet gäller inte vindkraft. Där saknas den
begränsning som gäller för annan småskalig egenproduktion. Med nuvarande
tolkning av skattebefrielsen har marknaden fått statens tysta medhåll. Den har
inte stannat vid småskalig produktion utan både kommuner och stora bostadsbolag
har investerat stort i egen vindkraft.
De har därmed undgått skattEn rättsutredning inom EU kom fram till att undantaget är olagligt eftersom det strider mot EU:s statsstödsregler.
En anmälan till EU kan leda till att kommuner som äger verk och är skattebefriade kan beskattas retroaktivt. Det kan bli en rejäl skattesmäll för många kommuner.
som
motsvarar stora belopp. De har fått en subvention på 36 öre/energiskatt plus moms per
kilowattimme. Elen har blivit så billig för dem att det plötsligt har blivit lönsamt att
värma med el. Många "egenproducenterna" har kopplat bort sig från
fjärrvärmen.
Svensk
Fjärrvärme som inte har något emot vindkraft, men tycker att det ska vara
konkurrens på lika villkor. Undantaget för vindkraften undergräver det konkurrens- och teknikneutrala elcertifikatssystemet, som vi har gemensamt med Norge. Därför har norska
aktörer reagerat på att Sverige ger denna extra subvention.
Trots lagen
föreslog den rödgröna regeringen nyligen att dagens obegränsade skattefrihet för el som
producerats i egna vindkraftverk ska samordnas med regler som gäller för annan
förnybar elproduktion.
Om detta förslag går igenom betyder det att skattefriheten inte bara begränsas till mindre anläggningar, oavsett om det är från sol-, vind-, våg- eller vatten eller producerat på annat sätt men skall även gälla storskaliga anläggningar.
Om detta förslag går igenom betyder det att skattefriheten inte bara begränsas till mindre anläggningar, oavsett om det är från sol-, vind-, våg- eller vatten eller producerat på annat sätt men skall även gälla storskaliga anläggningar.
Svensk
Fjärrvärme och Energi Norge låtit göra en egen rättsutredning som visar att den
obegränsade skattefriheten för egenproducerad vindkraft strider mot EU:s
statsstödsregler. Den ger de aktuella vindkraft producenterna en betydande
ekonomisk fördel och gynnar vissa leverantörer i vindkraftssektorn framför
andra. Utredningen visar att regelverket inte omfattas av villkoren för
undantag, bland annat för att det har en så stor ekonomisk omfattning. Det
innebär att svenska staten kan anmälas för brott mot statsstödsreglerna.
Om ärendet
anmäls till EU-kommissionen och avgörs till Sveriges nackdel kan kommunägda
vindkraftverk komma att beskattas retroaktivt, vilket kan bli en ovälkommen
skattesmäll.
Jag hoppas nu att riksdagen ska
besluta att ingen skattebefrielse medges för kommunägda verk, så att inte
EU-kommissionen behöver agera. Det är inte acceptabelt att den svenska lagstiftningen fortsätter att bryta mot EU:s regler, motverkar teknik- och konkurrensneutralitet i elcertifikatssystemet och snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är hög tid att ändra på det!