Använder de svenska facken maffiametoder?

Byggnads in på bara kroppen – är det maffiafasoner?

Den 17 december 2015 avkunnades en dom i Högsta domstolen. Domstolen avgjorde ett mål om fackförenings skadeståndsskyldighet för stridsåtgärd som är oförenlig med Europakonventionen.

Under våren 2006 satte Byggnadsarbetareförbundet ett mindre byggföretag i blockad eftersom företaget inte ville teckna kollektivavtal.

I kollektivavtalet ingick ett system med granskningsavgifter, som var avsedda att täcka förbundets kostnader för kontroll av att avtalets villkor följdes.

I februari 2007 förklarade Europadomstolen att systemet stred mot Europakonventionen. Byggföretaget försattes senare i konkurs. Företagets ägare har stämt förbundet på skadestånd för kränkning av Europakonventionens skydd för föreningsrätten och äganderätten.

Högsta domstolen har nu avgjort principfrågan om en fackförening kan bli skadeståndsskyldig när en stridsåtgärd kränker en rättighet enligt Europakonventionen.
Genom domen klargörs att enbart det förhållandet att det genom stridsåtgärden har skett en kränkning av konventionen inte är tillräckligt för att döma ut skadestånd. Med stöd av allmänna skadeståndsrättsliga principer kan dock fackföreningen i vissa fall bli skyldig att ersätta ekonomisk skada. Det förutsätter då att stridsåtgärden med hänsyn till föreliggande omständigheter är att anse som kvalificerat otillbörlig.

Bakgrund
Genom sin blockad krossade Byggnads, Henrik Gustavssons företag och det är Byggnads som ska kunna hållas ansvarigt för det. På så sätt är domen logisk – samtidigt som den är banbrytande. Att facket använt maffialiknande metoder är ställt utom allt tvivel.
 
Kolletivavtal som ingen anställd ville ha
Blockaden mot HGSföretag inleddes i juni 2006. Då kontaktade Byggnads hans leverantörer och uppmanade dem att sluta samarbeta med företaget.
HGSföretag fick svårt att ta uppdrag som förutsätter samarbete med elektriker, målare, rörmokare och så vidare.
Anledningen till blockaden var att Byggnads krävde ett kollektivavtal med så kallade granskningsavgifter.
Dessa innebar att en och en halv procent av de anställdas löner skulle skickas till Byggnads varje månad. Det ville varken Henrik Gustavsson, eller de tre anställda gå med på. De var helt enkelt inte intresserade.
De anställda var inte med i Byggnads och hade lika bra eller bättre villkor än vad kollektivavtalet krävde. Det fanns inga garantier för att pengarna inte gick till politisk verksamhet.
Dessutom medgav Byggnads att man inte utförde den lönegranskning som pengarna sades gå till.
Det fanns två sätt för HGSföretag att teckna kollektivavtal:
Antingen gick företaget med i arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier och fick avtalet på köpet, eller så tecknade man ett så kallat hängavtal direkt med Byggnads.
Samtidigt var hängavtalet avsevärt dyrare för företaget – i praktiken en straffavgift för den som likt Henrik Gustavsson inte vill gå med i arbetsgivarorganisationen.

Europadomstolen
I februari 2007 – mitt under pågående blockad – fällde Europadomstolen systemet med granskningsavgifter i ett annat fall (Evaldsson-målet).
Redan den bristande insynen i systemet ansågs strida mot Europakonventionen.
Ändå dröjde det ända till juni 2007 – efter påtryckningar från Arbetsdomstolen – innan Byggnads erbjöd HGSföretagen att skriva på ett lagligt avtal utan granskningsavgifter.
HGS fick rätt i sak och blockaden hävdes. Men för företaget och dess anställda blev priset skyhögt:
Efter ett års blockad hade HGSföretagen inga uppdrag, ingen verksamhet och inga anställda. Bara skulder återstod i företaget. Kort därefter gick HGSföretagen i konkurs.

HGSföretagen begär skadestånd
Redan när HGS försattes i blockad stämde företaget Byggnads i Arbetsdomstolen och begärde att blockaden skulle hävas.
Först när HGSföretagen skrev på det nya avtalet 2007 utan granskningsavgifter hävdes blockaden av facket. HGSföretagen kunde återkalla målet innan Arbetsdomstolen slutligt prövade blockadens laglighet.

Konkursförvaltaren har konstaterat att blockaden av Byggnads orsakade konkursen. Mot den bakgrunden lämnade Henrik Gustavsson den 22 juni 2009 en begäran om cirka en miljon kronor i skadestånd till Byggnads.
Tingsrätten dom kom den 10 juli 2012. Domstolen skriver i domen bland annat att fackförbunds och arbetsgivares reglering av villkoren på arbetsmarknaden inte kan jämställas med myndighetsutövning.

Detta trots att Europadomstolen har slagit fast, att om man som i Sverige delegerar regleringsmakten över arbetsmarknaden till privata parter måste dessa parter också kunna hållas ansvariga för eventuella övertramp.
Domen var en så kallad mellandom som endast gäller principfrågan om ett fackförbund som Byggnads eller en arbetsgivarorganisation över huvud taget kan bli skadeståndsskyldigt för intrång i enskildas rättigheter enligt Europakonventionen.
Det är första gången som en svensk domstol besvarar denna fråga.
Domen överklagades till hovrätten, men inte heller hovrätten gav Henrik Gustavsson rätt.
Enligt Svea hovrätts dom den 28 maj 2013 kan fackförbund och arbetsgivarorganisationer som inskränker enskildas fri- och rättigheter enligt Europakonventionen inte bli skadeståndsskyldiga. Den 26 september 2014 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i målet. Rättegången i HD ägde rum den 13 oktober 2015.

Högsta domstolen har i en mellandom prövat frågan om det överhuvudtaget är möjligt att hålla arbetsmarknadsorganisationer ansvariga för deras övertramp av fri- och rättigheter. I domen som kom den 17 december 2015 slår Högsta domstolen fast att en fackförening under vissa förutsättningar kan vara skadeståndsskyldig för en stridsåtgärd som kränker en rättighet enligt Europakonventionen. 

Läs Högsta domstolens pressmeddelande här.

Högsta domstolen: Skadestånd är möjligt
Högsta domstolen skriver i sin dom från den 17 december 2015 att en fackförening med stöd av allmänna skadeståndsrättsliga principer i vissa fall kan bli skyldig att ersätta ekonomisk skada. Det förutsätter då att stridsåtgärden med hänsyn till föreliggande omständigheter är att anse som kvalificerat otillbörlig.
Byggnads har försökt tvinga på Henrik Gustavsson ett kollektivavtal som underkändes av Europadomstolen. Det är rimligen ett sådant kvalificerat otillbörligt agerande som innebär att Byggnads är skyldigt betala skadestånd.
Högsta domstolens dom är en så kallad mellandom. Det betyder att Högsta domstolen har avgjort den principiella frågan i målet om Byggnads överhuvudtaget kan bli skadeståndsskyldigt. Nu kommer målet att fortsätta i tingsrätten för en prövning i sak.

Det är inte första gången och inte heller sista gången som de svenska facken använder metoder som liknar maffians. Fackens agerande är ett stort maktmissbruk som inte får konsekvenser eftersom LO står Socialdemokraterna så nära.

Ett bra exempel är nedanstående länk. En fruktsvärd läsning där LO sätter ett nystartat invandrarföretag i konkurs!
Jag tycker inte de svenska fackens agerande är OK!
De borde skämmas!

http://www.uvell.se/2015/09/27/troll-fr%C3%A5n-lo-borgen-28528228