Vindkraft – vingarna är ett besvärligt avfall
Skrotning av vindkraftverk kommer årligen att ge hundratusentals ton
avfall. Främst är det vingarna i glasfiberarmerad plast som är svåra att
återvinna.
Det finns dock olika
funderingar på lösningar av avfallsproblemet.
I Danmark testas om vingarna kan byggas om till bullerskärmar, medan svenska Stena metall forskat på att separera plasten från glasfibrerna.
Christer Forsgren, Stena metall:
”Men mycket av energiinnehållet i plasten går åt till själva återvinningsprocessen.
Idag finns dock ingen lönsamhet i metoden eftersom avfallsmängderna ännu är för små. Metoden är också energikrävande”.
Han tror tillsvidare mer på att mala ner den glasfiberarmerade plasten och använda den som fyllnads- eller konstruktionsmaterial.
Vindkraftslandet Danmark kasserade 2011 mellan 7 000 och 10 000 ton glasfibermaterial. År 2020 räknar landets miljöstyrelse med 50 procent större kvantiteter.
Några motsvarande siffror finns inte för Sverige. Men antalet vindkraftverk är idag ungefär hälften så många som i Danmark eller omkring 3200 och de blir allt fler och större.
Vindkraftverken håller i 20-25 år och om några decennier beräknas mängden glasfiberarmerad plast som behöver tas om hand runt om i världen ha växt till 400 000 ton årligen.
Glasfiberarmerad plast är formbar, tämligen lätt och stark och vädertålig.
Därför är den inte bara ett avfallsproblem för vindkraften. Materialet har i decennier dominerat tillverkningen av bland annat fritidsbåtar och husvagnar och kommer allt mer som detaljer i bilar.
Några särskilda krav på återvinning finns inte. Danska Miljöstyrelsen konstaterar därför att det ligger många kasserade vingar runt om i landet. Orsaken är att det är dyrt och besvärligt att forsla bort dem.
Att såga itu vingarna och elda upp dem är heller ingen lösning. De består visserligen av plast men också till minst lika stora delar av glas som blir slagg i förbränningsugnarna
Danskarna har därför prövat idén att finfördela vingarna och sedan limma samman dem till bullerplank.
Miljöstyrelsen skriver i en ny rapport att glasfibermaterialet isolerar effektivt både mot kyla och buller.
I Sverige fick Stena metall bidrag från EU för att undersöka en helt annan metod. Tillsammans med forskare från universitetet i Poznan i Polen och högskolan i Borås hettades materialet upp under syrefria förhållanden.
Plasten omvandlades till gas och olja och kvar blev användbara men försvagade glasfibrer..
Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, har ännu inte hanterat några vindkraftsvingar.
Vi är medvetna om att de kommer att dyka upp som avfall och då får vi titta på hur de ska återvinnas, säger kommunikationschefen Gunilla Carlsson.
Den energi som går att bygga, demontera och återvinna ett vindkraftverk
klarar inte ett verk av att åter producera.
Varje vindkraftverk är ett enormt slöseri med energi!
I Danmark testas om vingarna kan byggas om till bullerskärmar, medan svenska Stena metall forskat på att separera plasten från glasfibrerna.
Christer Forsgren, Stena metall:
”Men mycket av energiinnehållet i plasten går åt till själva återvinningsprocessen.
Idag finns dock ingen lönsamhet i metoden eftersom avfallsmängderna ännu är för små. Metoden är också energikrävande”.
Han tror tillsvidare mer på att mala ner den glasfiberarmerade plasten och använda den som fyllnads- eller konstruktionsmaterial.
Vindkraftslandet Danmark kasserade 2011 mellan 7 000 och 10 000 ton glasfibermaterial. År 2020 räknar landets miljöstyrelse med 50 procent större kvantiteter.
Några motsvarande siffror finns inte för Sverige. Men antalet vindkraftverk är idag ungefär hälften så många som i Danmark eller omkring 3200 och de blir allt fler och större.
Vindkraftverken håller i 20-25 år och om några decennier beräknas mängden glasfiberarmerad plast som behöver tas om hand runt om i världen ha växt till 400 000 ton årligen.
Glasfiberarmerad plast är formbar, tämligen lätt och stark och vädertålig.
Därför är den inte bara ett avfallsproblem för vindkraften. Materialet har i decennier dominerat tillverkningen av bland annat fritidsbåtar och husvagnar och kommer allt mer som detaljer i bilar.
Några särskilda krav på återvinning finns inte. Danska Miljöstyrelsen konstaterar därför att det ligger många kasserade vingar runt om i landet. Orsaken är att det är dyrt och besvärligt att forsla bort dem.
Att såga itu vingarna och elda upp dem är heller ingen lösning. De består visserligen av plast men också till minst lika stora delar av glas som blir slagg i förbränningsugnarna
Danskarna har därför prövat idén att finfördela vingarna och sedan limma samman dem till bullerplank.
Miljöstyrelsen skriver i en ny rapport att glasfibermaterialet isolerar effektivt både mot kyla och buller.
I Sverige fick Stena metall bidrag från EU för att undersöka en helt annan metod. Tillsammans med forskare från universitetet i Poznan i Polen och högskolan i Borås hettades materialet upp under syrefria förhållanden.
Plasten omvandlades till gas och olja och kvar blev användbara men försvagade glasfibrer..
Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, har ännu inte hanterat några vindkraftsvingar.
Vi är medvetna om att de kommer att dyka upp som avfall och då får vi titta på hur de ska återvinnas, säger kommunikationschefen Gunilla Carlsson.
Den energi som går att bygga, demontera och återvinna ett vindkraftverk
klarar inte ett verk av att åter producera.
Varje vindkraftverk är ett enormt slöseri med energi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar