Förslag att 16-årringar får rösta i kommunalval

Demokratiutredningen – förslag om att sänka rösträttsåldern till 16 år

Kommittédirektiv:

ska analysera behovet av och utarbeta förslag till åtgärder för att

öka och bredda engagemang inom den representativa demokratin och

för att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande

över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen.

Utredaren ska bl.a.

föreslå åtgärder som kan bidra till att fler personer erbjuds

respektive väljer att åta sig politiska förtroendeuppdrag

analysera formerna för delaktighet och inflytande mellan

valen och identifiera samhällsförändringar som kan påverka

det demokratiska deltagandet på sikt.

Föreslå åtgärder som kan stärka individens möjligheter till

delaktighet och inflytande under mellanvalsperioder, och

belysa frågor om ungas politiska representation, delaktighet

och inflytande.

Nuvarande rösträttsåldern i Sverige är 18 år. Eftersom det är fyra år mellan valen och man inte får rösta förrän på sin födelsedag innebär det att förstagångsväljarna i snitt är drygt 20 år. De flesta förstagångsväljare har både varit myndiga och valbara i två år när de röstar. Utredningen kommer att förslå att man sänker rösträttsåldern till 16 i kommunalvalen. Genomsnittsåldern för förstagångsväljarna blir då drygt 18 år.

Det finns också ett antal åldersgränser i Sverige:
18 år: myndighets-, körkorts- och röståldern, alkoholåldern och kasinoåldern
20 år: tung MC
21 år: buss- eller taxikörkort
25 år: sterilisering och att få adoptera barn

16 år
Olle Wästberg:
”Forskarna tycks tämligen eniga om att 16-åringars mognad inte skiljer sig avsevärt från 18-åringars.
När frågan om att sänka rösträttsåldern till 16 år kom upp i demokratiutredningen var jag tydlig: Något sådant förslag blir det inte!
Min uppfattning var dels att vi inte ska bryta sambandet mellan myndighetsålder, valbarhetsålder och rätt att rösta, dels att 16 år förefaller alltför lågt. Den som är 16 får utöva sitt inflytande genom kommunala ungdomsråd, elevråd och liknande.
Men jag har ändrat mig och utredningen kommer nu i sitt betänkande den 18 januari att föreslå försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder i kommunalvalen”.
Enligt Olle Wästberg var det att i november när EU-parlamentet tog ett steg genom att rekommendera att EU-länderna skulle enas om 16 års rösträttsålder i EU-valen som fick honom att ändra uppfattning.
I Österrike är rösträttsåldern 16, likaså i lokalvalen i flera tyska delstater.
I Norge har man försök med sänkt rösträttsålder i vissa kommuner i de lokala valen. Erfarenheterna är genomgående goda. Ingen redovisar några större problem.
Inte heller tycks ungdomsröstandet ha påverkat valresultaten.
En klar erfarenhet från bland annat Norge är att 16 års rösträttsålder leder till högre valdeltagande även framöver. För den som just flyttat hemifrån, börjat på universitetet eller börjat jobba är det ofta inte självklart att gå och rösta, förstagångsväljarna har lågt valdeltagande. Om man röstar för första gången när man går i skolan finns man i ett sammanhang som gör att sannolikheten för att gå till valurnorna och komma in i ett röstbeteende ökar.

Svenska skolelever vet för lite om hur demokratin fungerar.
Enligt utredningen utgår man från att en svensk gymnasist vet mer om ett amerikanskt presidentval än ett svenskt landstingsval.
Jag undrar vilka fakta utredningen stödjer sig på när man anser att en svensk
gymnasist vet om om amerikanskt presidentval än om landstingsval.
Jag skulle vilja påstå att kunskapen om dessa val är lika dåliga.
Testade på några tonåringar om de kunde nämna några kandidater i årets
presidentval! Svar: Va, är det val i Amerika från samtliga!
Man menar att sänkt rösträttsålder skulle bli ett incitament till en annan inriktning i samhällsundervisningen.

Det man kan fundera över är hur slutsatsen att skolelever skulle få ett "incitament" till att lära sig mer om landstings- och kommunalvalet.
Är det en självklarhet att bara för att de kan rösta så kommer alla automatiskt vara intresserade av att lära sig vilka namnen på valsedlarna är och vad de står för?

Självklart finns det många politiskt aktiva ungdomar, men de är det redan nu och behöver inte mer incitament. Det jag menar är att det här är något som med största sannolikhet kommer leda till att en minoritet av ungdomar som velat rösta så snart de kan blir glada över det.
Jag tror att majoriteten inte kommer att bry sig. Det låga valdeltagande kommer att fortsätta, även om det blir något högre om 16-åringar får rösta i kommunalvalen .

Demokratiutredningens förslag:
man avser därför att föreslå att vi i 2018 och 2022 års kommunalval i vissa kommuner - som ansökt om detta - genomför en försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder.
Forskarna kan följa resultaten vilket gör att vi får ett underlag för ett rikstäckande beslut inför 2026 års val. Dessutom bör det stå kommunerna fritt att införa 16 års rösträttsålder i kommunala folkomröstningar.
Intressant nog har detta förslag – när vi testat tankarna - nästan inte väckt några invändningar bland parlamentariker och kommunpolitiker.
Demokratiutredningen kommer därför att föreslå rösträtt från 16 års ålder i kommunalvalen.
För att utredningens förslag skall bli verklighet behövs att det röstas igenom Riksdagen.