Investeringsstödet saknar förankring i byggbranschen

Det har snart gått ett år sedan regeringen meddelade att man föreslår investeringsstöd för att stimulera nybyggnationen av hyresrätter.

I juli 2015 utkom en promemoria - DS 2015:35, där det föreslås att investeringsstöd bör införas till fastighetsägare för anordnande av nya hyresbostäder och bostäder för studerande.

Promemorian innehåller även förslag om att införa så kallade övergångskontrakt för bostäder som anordnas i syfte att underlätta ett inträde på den ordinarie bostadsmarknaden för personer som befinner sig i social utsatthet.

Satsningen som uppgår till 3,2 miljarder kronor beräknas räcka till cirka 15 000 nya hyresrätter per år.
 
Stödbeloppet föreslås vara olika stort, dels beroende på lägenhetsstorlek, dels beroende på var i landet bostäderna tillkommer. För att säkerställa låga hyror och undvika att stödet blir kostnadsdrivande anges riktvärden för hyror. 
Dessutom ställs krav på bostadens energiprestanda. På så sätt ska investeringsstödet bidra till långsiktigt hållbara bostäder med låga hyror.

Trots att förslaget innebär subventioner för dem som bygger bostäder har det mött stor kritik från bygg- och fastighetsbolag i remissvar.

Fastighetsägarna Sverige menar att investeringsstödet på sikt riskerar att hämma bostadsmarknadens funktion och öka kostnaderna för nybyggnation. De framhåller att subventioner medför att bostadsproduktionen anpassas efter stödens utformning och inte efter faktisk efterfrågan.

Även den föreslagna modellen för hyressättning och hyresnivåer har kritiserats i remissvaren. Kritiken bygger bland annat på att förslaget om så kallad ”riktvärdeshyra” riskerar att missgynna nyproduktion av mindre lägenheter, vilket hämmar byggande av exempelvis studentbostäder.

I en intervju i Ekot meddelade bostadsministern Mehmet Kaplan, att regeringen kan ha lagt hyrorna för lågt i det förslag som ut remitterades och att de därför kan komma att behöva justera riktvärdena för hyror.

Kaplan framhåller att det, trots kritiken, finns en efterfrågan bland byggbolag. Efterfrågan innebär dock inte nödvändigtvis att det föreligger stort medhåll för förslaget. Många aktörer kan känna sig tvungna att söka investeringsstöd eftersom de annars konkurrerar med bostäder som byggts med stödet och därför har lägre hyror.

Enligt promemorian kan stöd sökas för projekt som påbörjas den 25 mars 2015 eller senare, men först efter att förordningen trätt i kraft.
Arbetet med att utforma den slutliga förordningen har dragit ut på tiden och det påverkar möjligheten för byggbolagen att nyttja stödet.

Många av de projekt som påbörjats efter den 25 mars 2015 är nu i slutskedet men det är fortfarande oklart om, och under vilka förutsättningar, projekten kan bli aktuella för stödet. Ovissheten innebär vidare att hyrorna inte kan anpassas efter investeringsstödet.

Arbetet med utformningen av investeringsstödet är nu i sluttampen och en slutlig förordning väntas utkomma inom kort.
Hur investeringsstödet utformas återstår att se men en grundläggande förutsättning för att bygga bort bostadsbristen på lång sikt är att hitta lösningar som får förankring i byggbranschen.