Moderaternas politik som en vindflöjel – de nya ”Sverigemoderaterna”!

Politiken i dagens Sverige är synnerligen märklig. Bara för ett år sedan ansågs SD-förslag som rasistiska och vi hörde prat om brunskjortor och fascister.
Men det var budbäraren som var problemet, inte förslagen i sig
Både Socialdemokrater och Moderaterna snor nu SD:s politik på ett ganska ogenerat sätt och kallar det sedan för egna lösningar.

Men övriga partier ligger inte långt efter. KD går i samma spår som S och M.
Centern anammar det som är en extremt liberal och har en naiv syn på migration.
Miljöpartiet sitter kvar med tvång och tycker samtidigt att det är skit att regera.  Så fort regeringen har fattat en beslut går Miljöpartiet och tycker något annat. Det hela liknar politisk dynga.

Om vi går tillbaka ett par decennier i tiden visste vi vad de politiska partierna stod för. Ingen behövde tvivla!

För 10 år sedan kom Fredrik Reinfeldt och ”De nya moderaterna” och förvirrade socialdemokratin så till den milda grad att de förlorade två val i rad.
Det tog tid för sossarna att begripa att ”Nya Moderaterna” faktiskt hade blivit sossar på riktigt. Reinfeldts triangulering hade fungerat.

Tittar vi på dagens politik är den om möjligt ännu mer förvirrat. Nu behöver partierna inte ens byta partiledare eller förlora val för att allt ska vändas upp och ned.

Att den rödgröna regeringen nu vänder om i 180 grader är så frekvent, att väljarna börjar bli yra i bollen för att hänga med i svängarna.

Så sent som i oktober fanns över huvud taget inga tak eller gränser för många asylsökande Sverige skulle ta emot.
Stefan Löfven - vars Europa nu bygger murar, har beslutat att Sverige ska ligga på EU:s miniminivå i asylpolitiken. Hans justitieminister sätter siffror på hur många asylsökande Sverige kan hantera.

Svängdörrar hos Moderaterna!

Jag undrar över alla de moderater som omfamnade Reinfeldts svängdörrspolitik och fortfarande är kvar i partiet hur de känner sig i dag. Det kan inte vara lätt att hänga med i alla omkastningar, beroende på att Moderaterna inte ville att SD fick bestämma villkoren.

Innan omsvängningen var de flesta moderater väldigt nöjda. I grunden var det få moderater som verkligen ville ha något att göra med mångkultur. Men det blev under en tid en riktigt bra affär.
Metoden var ganska enkel: stöd invandringen på riksplanet men ha noll asylmottagning i M kommunerna. Detta hade precis samma effekt som om man hade börjat hälla ut kemiskt avfall i andra kommuner.
Med den taktiken med noll asylmottagning skapades det extrema prisuppgångar i de rena M kommunerna. Inte bara blev man rik utan att arbeta, man kunde samtidigt hånfullt peka finger och förklara de som blev kvar i den giftiga sörjan för förlorare och glatt konstatera att lantisarna var korkade.

Det inte Moderaterna har insett är att det handlar om att reagera istället för att regera.
Först nu har Moderaterna insett att det handlar om att ompröva och anpassa sig efter hur väljarna rör sig och efter vilka problem väljarna ser.

Hade det funnit någon ideologisk ryggrad hos ”de ständigt nyare moderaterna”, så hade de inte behövt ompröva sin politik från igår till idag och för imorgon.

Då hade M haft rätt från början, och inte behövt lämna hela högerflanken fri i svensk politik.
Men problemet stavas Fredrik Reinfeldt - hans dominans i partiet var total!
De som öppet vågade kritisera "ledaren" försvann fortare än kvickt!

Sverigedemokraterna och de ständigt nyare moderaternas anpassning till SD:s vägvinnande politik är inget annat än Fredrik Reinfeldts politiska testamente.

När man i framtiden kommer att skriva om svensk politik under tidigt 2000-tal så kommer det handla om en verklighetsflykt som plötsligt briserade som verklighet.

Omsvängningen är givetvis en medveten strategi för att locka kvar och tillbaks väljare. Det är också en strategi för att göra SD ointressanta för väljarna och troligt är att Moderaterna vid en eventuell valseger 2018 återgår till den politik Sverige led av under Fredrik Reinfeldt, samma politik som Kinberg-Batras parti och Alliansen förespråkade i åtta år.

Inte bara det. Moderaterna har kritiserat, motarbetat och röstat emot SD:s motioner ända sedan 2010. Nu tar man efter SD:s förslag på punkt efter punkt och gör dessa till sina egna. Om detta är trovärdigt får var och en avgöra, men i mina ögon har Moderaterna blivit ett mycket falskt parti och att Kinberg-Batra dansar efter någons pipa står allt mer klart.

Med moderaternas nya politik som bara för sex månader sedan var ren rasism, kom verkligheten ikapp och nu är den verklig och inte så overklig som först låtsades, då måste man ompröva. Omprövningen har varit total!
Men den är äcklig - den är ryggradslöst.

I Moderaterna rör det också på sig, och i rasande fart. Moderaterna är idag i hög grad ett helt annat parti nu, än under Reinfeldt.
Det senaste utspelet från moderatledningen är att nyanlända ska tvingas gå en samhällskurs och dessutom skriva ett prov efteråt för att få sin etableringsersättning. En kurs i samhällsorientering är något av en käpphäst för Sverigedemokraterna men har inte varit något som Moderaterna intresserat sig nämnvärt för tidigare.

Att utbilda nyanlända i det svenska samhället är förstås viktigt. Däremot har jag svårt att se vad ett "examensprov" skulle göra för konkret nytta. Att känna till något är dessutom inte detsamma som att tycka något.
Kursen blir därmed en relevanta informationsinsats, men den kommer inte nödvändigtvis få föräldrar att sluta slå sina barn eller hedersnormer att upphöra.
För detta krävs helt andra insatser.

Moderaterna har sedan tidigare begärt att alla asylsökande som kommer till Sverige via annat EU-land ska avvisas vid gränsen. Tillsammans med de förslag som presenterats i omgångar under den senaste tiden fortsätter Moderaterna, skulle nog vissa hävda, att anamma Sverigedemokraternas migrations- och integrationspolitik.

En annan sak som kan uppmärksammas är att moderatledningen har upphört med att klistra rasiststämpel på SD-förslag, helt enkelt eftersom just dessa förslag inom en snar framtid kan göras till partiets egna.

Den omprövning Moderaterna nu gör är en välgärning även för det politiska samtalet. När SD hade ensamrätt på alla förslag som syftade till att på något sätt begränsa asylinvandringen eller ställa högre krav på nyanlända, blev dessa förslag brunstämplade och omöjliga att ens diskutera.

Den nya moderata politiken kommer förhoppningsvis minska antalet brunstämplingar och fascistanklagelser i debatten. Då kanske vi kommer framåt sakpolitiskt också.

Eller är den bistra sanningen så enkel att Anna Kinberg-Batra vet att hon inte är kapabel till statsministerposten. Det är därför hon är livrädd för ett nyval som skulle bevisa det.