Fyra
projekt kring tekniker att rena avloppsvatten från läkemedelsrester
får dela på tolv miljoner kronor. Bakom satsningen ligger Havs- och
Vattenmyndigheten.
Högskolan
Kristianstad, Fullskalig Rening Av Mikroföroreningar – FRAM.
Projektet fokuserar på att utveckla rening med olika typer av aktivt
kol för reningsverk med utsläpp till Hanöbukten. Projektet får
totalt 3 miljoner kronor.
Svenska Miljöinstitutet, IVL, Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen. Projektet ska ge underlag till reningsverken när de beslutar om tekniker. Det jämför också flera olika tekniker utifrån total miljöpåverkan, kostnader och utvecklingsmöjligheter. Projektet får drygt 1,6 miljoner kronor.
Sweden Water Research AB, Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten. Projektet ska utveckla riktlinjer, kriterier för dimensionering och bedömningar av kostnader för utbyggnad av olika typer av svenska avloppsreningsverk. Projektet undersöker både aktivt kol och ozonering och får knappt 2,4 miljoner kronor.
Umeå universitet, Utvärdering av avancerad rening av avloppsvatten i fullskala, Knivsta reningsverk. Vid Knivsta reningsverk testas en anläggning med ozonering i full skala. I projektet göre en utvärdering av ozonering och de positiva och eventuellt negativa effekter tekniken kan ha på vattenlevande organismer såsom kräftdjur och fisk. Projektetet undersöker även hur ozonering påverkar antibiotikaresistens och får drygt 4 miljoner kronor.
De
flesta känner till att dagens
reningsverk inte är
byggda
för att rena bort de rester av läkemedel som finns kvar när
medicinen passerat genom våra kroppar.
Via urin och fekalier förs läkemedelsresterna via avloppet till reningsverken.
Studier har visat att många av läkemedlen passerar rakt igenom och ut i sjöar och hav. Forskning har visat att även låga koncentrationer av läkemedel påverkar vattenmiljön och de organismer som lever där.
För
att minska utsläppen behöver reningsverken satsa på ny och
avancerad teknik.Via urin och fekalier förs läkemedelsresterna via avloppet till reningsverken.
Studier har visat att många av läkemedlen passerar rakt igenom och ut i sjöar och hav. Forskning har visat att även låga koncentrationer av läkemedel påverkar vattenmiljön och de organismer som lever där.
Goda resultat med ozonering och aktivt kol har uppnåtts , konstaterar Havs- och Vattenmyndigheten. Därför satsas nu tolv miljoner på fyra utvalda projekt.
Pengarna ingår i regeringens fyraåriga satsning på att få en bättre och mer avancerad rening av avloppsvatten. Totalt satsas 32 miljoner kronor under fyra år.
Fyra projekt, bland annat i Knivsta och vid Hanöbukten, delar på pengarna.
Margareta
Lundin Unger, utredare på enheten för miljöprövning och
miljötillsyn på Havs- och Vattenmyndigheten säger:
”Projekten
har olika inriktning, använder olika tekniker och de kompletterar
varandra. Tanken är att kunna jämföra bland annat reningseffekt,
energiförbrukning och kostnader”.
I samtliga projekt har man försökt att rena avloppsvattnet från de tre ämnen som finns på EU:s bevakningslista över miljöfarliga ämnen.
Det rör sig om hormonpreparaten etinylestradiol och östradiol som finns i p-piller samt det smärtstillande medlet Diklofenak.
Diklofenak är den verksamma substansen i exempelvis Voltaren, Arthrotec och Eeze. Ämnena kan komma att hamna på EU:s prioriterade lista över ämnen som ska renas från avloppsvattnet.
Det
som är intressant att veta är vad som faktiskt de här metoderna
har bra reningsgrad av och det som de har mindre bra reningsgrad
av.
Triazolerna känns ju som ett måste med tanke på vartenda mjäll schampoo / fotsvampskräm innehåller triazol. Det måste finns en stor mängd av triazol i våra vatten.
Triazolerna känns ju som ett måste med tanke på vartenda mjäll schampoo / fotsvampskräm innehåller triazol. Det måste finns en stor mängd av triazol i våra vatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar