Utgifterna för det svenska så
kallade kommittéväsendet har ökat stadigt de senaste fem åren - från
cirka 460 miljoner till cirka 520 miljoner kronor. Antalet utredningar
och expertgrupper har under samma period ökat från 214 till 235 stycken.
Fyra
departement ligger i topp när det gäller kostnader för utredningar,
kommittéer, samordnare och expertgrupper. Det visar regeringens
redogörelse i den årliga kommittéberättelsen.
Biståndsanalys dyrast
Den
allra dyraste arbetsgruppen inom regeringskansliet 2015 var
Expertgruppen för biståndsanalys/EBA som ligger under
Utrikesdepartementet. Deras kostnader uppgick till drygt 14,6 miljoner.
Detta
är också UD:s dyraste projekt med en grupp på nio personer som hittills
har kostat skattebetalarna drygt 27 miljoner kronor.
Expertgruppen
träffas med ”jämna mellanrum för att diskutera och uppdra studier kring
biståndet”. Gruppen arbetar med att ”utvärdera och analysera Sveriges
internationella bistånd”.
Det dagliga arbetet sköts av ett kansli
med sex personer. Sedan gruppen inrättades 2013 har den levererat tio
rapporter som huvudsakligen har gjorts av externa experter.
Unesco-råd utreder för drygt 10 miljoner
På
andra plats kommer Utbildningsdepartementet med kommittén Svenska
Unesco-rådet vars kostnader förra året uppgick till drygt 10,1 miljoner
och som består av fem medarbetar som håller till i departementets egna
lokaler.
Själva rådet består av tolv ledamöter som ”följer
Unescos arbete och utarbetar bland annat underlag för svenska
synpunkter” på till exempel program- och budgetförslag.
Rådet är
Utbildningsdepartementets dyraste arbetsgrupp och har hittills totalt
kostat drygt 36 miljoner kronor.
Näringsdepartementets utredning
”Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad
tillgänglighet i storstäderna”, som startade 2014, kommer på tredje
plats och har under 2015 kostat drygt 10 miljoner kronor.
Den
dyraste arbetsgruppen på departementet har dock varit E-delegationen som
fram till 2014 hade kostat totalt 63,3 miljoner kronor.
Sahlins uppdrag - 9,5 miljoner
Mona
Sahlins samordningsuppdrag mot våldsbejakande extremism var den fjärde
dyraste utredningen inom regeringskansliet och Kulturdepartementets mest
kostsamma med sina drygt 9,5 miljoner kronor.
Gruppen har arbetat
sedan 2014 och har ett kansli med för närvarande nio personer där bara
lönekostnaderna år 2015 uppgick till drygt 6,8 miljoner kronor. I Monas kansli har de anställda alltså haft en snittlön på nästan 70 000 kronor i månaden.
Mona
Sahlin lämnade sitt uppdrag som chef och ansvarig i början av maj.
Enligt
regeringens redovisning har gruppen sedan starten levererat en rapport
på 13 sidor om en enkät till Sveriges kommuner samt ett fem sidor långt
PM med tolv rekommendationer ”vid upprättandet av en lokal handlingsplan
mot våldsbejakande extremism”.
Dessutom har Mona Sahlin och hennes
expertgrupp deltagit vi ett stort antal seminarier och möten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar