Sedan
Sverige blev medlem i EU 1 januari 1995 har EU:s fördrag reviderats
vid tre tillfällen:
Amsterdamfördraget 1999
Nicefördraget 2003
Lissabonfördraget 2009
Samtliga förändringar har medfört att EU och dess olika institutioner får mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten. Man räknar med att c:a 80% av de beslut som tas i den Svenska Riksdagen, redan är fattade i EU.
Amsterdamfördraget 1999
Nicefördraget 2003
Lissabonfördraget 2009
Samtliga förändringar har medfört att EU och dess olika institutioner får mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten. Man räknar med att c:a 80% av de beslut som tas i den Svenska Riksdagen, redan är fattade i EU.
Med
grundlagsändringen 2010 blir
det kanske omöjligt för Sverige att lämna EU, även om en
folkomröstning visar att svenskarna vill hoppa av.
Mycket märkligt var att en ny grundlag infördes helt utan offentlig debatt.
Mycket märkligt var att en ny grundlag infördes helt utan offentlig debatt.
I
den tid som rådde 2010, så kan man förstå att svenskarnas fokus
var något annat. Genom de skattesänkningar som Alliansregeringen
började genomföra 2006, var löftet inför valrörelsen 2010, att
fortsätta med fler sänkningar.
Ett valfläsk som folket inte köpte rakt av. Visserligen vann Alliansen, om än med mindre marginal.
Ett valfläsk som folket inte köpte rakt av. Visserligen vann Alliansen, om än med mindre marginal.
Genom
flera skattesänkningar hade man sett till att folk hade fått några
hundralappar mer i plånboken. Trots tidigare löften till
pensionärerna, att skulle få sänkt skatt, svek man detta
löfte.
Anders Borg till TT:
Anders Borg till TT:
”Det
ska vi naturligtvis titta på framöver. Finns det väldigt kraftiga
nya finansieringskällor så får man väl titta även på det. Men
man måste ha väldigt starka skäl att sänka en skatt när man
tungt måste finansiera det, till exempel med minskade utgifter eller
höjda skatter”.
EU-medlemskapet
svensk grundlag
Debatten
i
Riksdagen om
grundlagen föregicks
av en hätsk
debatt.
Sju av åtta partier var överens. Det var bara SD som opponerade sig.
SD röstade nej till förslagna ändringar med motiveringarna att det nu blir svårare att lämna EU och att Sverige är ett mångkulturellt samhälle.
Det var två partier som starkast drev frågan - M och S!
Sju av åtta partier var överens. Det var bara SD som opponerade sig.
SD röstade nej till förslagna ändringar med motiveringarna att det nu blir svårare att lämna EU och att Sverige är ett mångkulturellt samhälle.
Det var två partier som starkast drev frågan - M och S!
Det
finns ingen som säger att, bara för att vi varit medlem av EU sedan
1995, så måste det stå i grundlagen. Att vi dessutom är ett
mångkulturellt samhälle kan envar se, utan att det står skrivit i
grundlagen.
Samtliga
förändringar har medfört att EU och dess olika institutioner får
mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten.
Mycket märkligt är att partierna utan som någon helst eftertanke, lämnade över makten till Bryssel och byråkraterna.
Dessutom planerar EU att från 2025 bli en superstat. Med superstaten försvinner också, den lilla makt som finns kvar från Sveriges Riksdag och då kan vi lägga ner denna institution.
Men enligt SNS-rapporten (Europiseringen av Sverige, SNS Demokratiråd, SNS Förlag, 2010) påverkar medlemskapet i EU det svenska statsskicket i betydligt större utsträckning än vad som framgår av regeringsformen:
”EU:s konstitutionella utveckling har inneburit att grundlagens beskrivning av förhållandet mellan Sverige och EU blivit alltmer missvisande. Grundlagen har gett en bild av att Sverige har större kontroll över EU, dess utveckling och dess konsekvenser för det svenska statsskicket än vad som i själva verket är fallet.
” Enligt SNS-rapporten innebär EU-paragrafen i praktiken ”en möjlighet att göra osynliga ändringar av grundlagen”.
Tittar vi i kapitlet om statsskickets grunder står det att Sverige är medlem i Europeiska unionen. Detta gör det svårare för oss att lämna EU.
Mycket märkligt är att partierna utan som någon helst eftertanke, lämnade över makten till Bryssel och byråkraterna.
Dessutom planerar EU att från 2025 bli en superstat. Med superstaten försvinner också, den lilla makt som finns kvar från Sveriges Riksdag och då kan vi lägga ner denna institution.
Men enligt SNS-rapporten (Europiseringen av Sverige, SNS Demokratiråd, SNS Förlag, 2010) påverkar medlemskapet i EU det svenska statsskicket i betydligt större utsträckning än vad som framgår av regeringsformen:
”EU:s konstitutionella utveckling har inneburit att grundlagens beskrivning av förhållandet mellan Sverige och EU blivit alltmer missvisande. Grundlagen har gett en bild av att Sverige har större kontroll över EU, dess utveckling och dess konsekvenser för det svenska statsskicket än vad som i själva verket är fallet.
” Enligt SNS-rapporten innebär EU-paragrafen i praktiken ”en möjlighet att göra osynliga ändringar av grundlagen”.
Tittar vi i kapitlet om statsskickets grunder står det att Sverige är medlem i Europeiska unionen. Detta gör det svårare för oss att lämna EU.
Den
nya EU-grundlagen innebär både en utvidgning av EU:s makt att
stifta lagar oberoende av svenska folkets vilja och en ökning av
unionens makt att begränsa vår egen riksdags möjlighet att stifta
lagar.
Detta överensstämmer illa med öppningsorden i regeringsformen där det stadgas att:
Detta överensstämmer illa med öppningsorden i regeringsformen där det stadgas att:
”All
offentlig makt utgår från folket” och att ”Riksdagen är
folkets främsta företrädare”.
Med
anledning av att Riksdagen godkände Lissabonfördraget 2008 så är
Sveriges inflytande på våra lagar och regler c:a 1,8%. Resten
bestäms över våra huvuden från Bryssel.
Ett
antal ändringar har också medfört att svenska tjänstemän har
tystnadsplikt. De som läcker straffas.
Den
lagstadgade demokratin och folkomröstningar i Sverige
I Sverige har vi fyra grundlagar.
Regeringsformen
Successionsordningen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
De är fundament som Sverige ska bygga sin demokratiska, transparenta och en ”lika lag för alla” för all framtid.
Grundlagarna är svåra att ändra och detta är andemeningen.
I Sverige har vi fyra grundlagar.
Regeringsformen
Successionsordningen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
De är fundament som Sverige ska bygga sin demokratiska, transparenta och en ”lika lag för alla” för all framtid.
Grundlagarna är svåra att ändra och detta är andemeningen.
Riksdagsledamöterna
ska inte kunna fatta snabba och ogenomtänkta förslag, som röstas
igenom.
Därför måste varje förslag till ändring, behandlas två gånger, med ett allmänt val emellan. Det är möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om den genomförs, så är resultatet bindande. Grundlagarna står över alla andra lagar.
Därför måste varje förslag till ändring, behandlas två gånger, med ett allmänt val emellan. Det är möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om den genomförs, så är resultatet bindande. Grundlagarna står över alla andra lagar.
Det
betyder att Riksdagen inte får ändra folkomröstningens beslut.
Möjligheten om att folkomrösta i en grundlagsfråga , har funnits sedan 1980, men den möjligheten har aldrig använts.
Möjligheten om att folkomrösta i en grundlagsfråga , har funnits sedan 1980, men den möjligheten har aldrig använts.
Första
kapitlet handlar om statsskickets grunder och att all makt utgår
från folket. Medborgarna är med och bestämmer, inte direkt, utan
genom representanter som vi väljer till Riksdagen.
Vi
har en representativ demokrati. Man kan också läsa, att den
offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors
lika värde.
Folkomröstningar
innebär att folket tar direkt ställning till en specifik fråga på
nationell, regional eller lokal nivå. Man kan se detta som ett
komplement till den representativa demokratin.
Före
valet 2010 genomför Riksdagen en grundlagsändring. Allt sker i
smyg. Alla riksdagspartier gör allt, för att svenska folket inte
ska få veta något om detta. Det är en slags kupp av folkets
representanter i Riksdagen.
För
att få igenom, vad de tänkt behövs en folkomröstning eller
information till folket samt utskick av förslagen på remiss, innan
den första röstningen ska få genomföras.
Istället tar man ett första beslut under juni månad, två och en halv månad innan valet 2010. Eftersom det är valtider, skriver nästan ingen om detta. Ingen vet att en grundlag är på gång att ändras.
Hur kan våra politiker agera så odemokratiskt?
När
man i efterhand studerar händelserna kan man lätt se
att
en panik
har
uppstådd hos
flera av partierna,
efter
all
den
kritik
som EU
fått. Genom grundlagsändringen
ville
man säkra medlemskapet i
EU.
Frågans
dignitet borde avgjorts i en folkomröstning. De
sju partierna som
fattade beslutet saknar
demokratiskt patos och de
hyser
lågt förtroende för medborgarna. Varför
ska vi då ha förtroende för dem?
När
vi
hade folkomröstningen 1994(något
sämre resultat än Brexit)
om
medlemskap till EU,
sade både Carl
Bildt
och Ingvar
Carlsson,
att självbestämmandet över våra grundlagar inte skulle påverkas.
Nu vet vi att det var lögn och förbannad dikt.
Nu vet vi att det var lögn och förbannad dikt.
Den
gamla barnramsan ”Den som ger och tar igen – är tjuvens bästa
vän!” tycks stämma på allt flera områden i Sverige – världens
absolut bästa demokratur!
I alla fall för makthavarna ….
I alla fall för makthavarna ….