EU-medlemskapet blev svensk grundlag 2010 – visste du det?

Sedan Sverige blev medlem i EU 1 januari 1995 har EU:s fördrag reviderats vid tre tillfällen:
Amsterdamfördraget 1999
Nicefördraget 2003
Lissabonfördraget 2009


Samtliga förändringar har medfört att EU och dess olika institutioner får mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten. Man räknar med att c:a 80% av de beslut som tas i den Svenska Riksdagen, redan är fattade i EU.

Med grundlagsändringen 2010 blir det kanske omöjligt för Sverige att lämna EU, även om en folkomröstning visar att svenskarna vill hoppa av.

Mycket märkligt var att en ny grundlag infördes helt utan offentlig debatt.

 

I den tid som rådde 2010, så kan man förstå att svenskarnas fokus var något annat. Genom de skattesänkningar som Alliansregeringen började genomföra 2006, var löftet inför valrörelsen 2010, att fortsätta med fler sänkningar.
Ett valfläsk som folket inte köpte rakt av. Visserligen vann Alliansen, om än med mindre marginal.

Genom flera skattesänkningar hade man sett till att folk hade fått några hundralappar mer i plånboken. Trots tidigare löften till pensionärerna, att skulle få sänkt skatt, svek man detta löfte.

Anders Borg till TT:

”Det ska vi naturligtvis titta på framöver. Finns det väldigt kraftiga nya finansieringskällor så får man väl titta även på det. Men man måste ha väldigt starka skäl att sänka en skatt när man tungt måste finansiera det, till exempel med minskade utgifter eller höjda skatter”.

EU-medlemskapet svensk grundlag

Debatten i Riksdagen om grundlagen föregicks av en hätsk debatt.
Sju av åtta partier var överens. Det var bara SD som opponerade sig.
SD röstade nej till förslagna ändringar med motiveringarna att det nu blir svårare att lämna EU och att Sverige är ett mångkulturellt samhälle.
Det var två partier som starkast drev frågan - M och S!

Det finns ingen som säger att, bara för att vi varit medlem av EU sedan 1995, så måste det stå i grundlagen. Att vi dessutom är ett mångkulturellt samhälle kan envar se, utan att det står skrivit i grundlagen.

Samtliga förändringar har medfört att EU och dess olika institutioner får mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten.
Mycket märkligt är att partierna utan som någon helst eftertanke, lämnade över makten till Bryssel och byråkraterna.
Dessutom planerar EU att från 2025 bli en superstat. Med superstaten försvinner också, den lilla makt som finns kvar från Sveriges Riksdag och då kan vi lägga ner denna institution.

Men enligt SNS-rapporten (Europiseringen av Sverige, SNS Demokratiråd, SNS Förlag, 2010) påverkar medlemskapet i EU det svenska statsskicket i betydligt större utsträckning än vad som framgår av regeringsformen:
”EU:s konstitutionella utveckling har inneburit att grundlagens beskrivning av förhållandet mellan Sverige och EU blivit alltmer missvisande. Grundlagen har gett en bild av att Sverige har större kontroll över EU, dess utveckling och dess konsekvenser för det svenska statsskicket än vad som i själva verket är fallet.
” Enligt SNS-rapporten innebär EU-paragrafen i praktiken ”en möjlighet att göra osynliga ändringar av grundlagen”.

Tittar vi i kapitlet om statsskickets grunder står det att Sverige är medlem i Europeiska unionen. Detta gör det svårare för oss att lämna EU.

Den nya EU-grundlagen innebär både en utvidgning av EU:s makt att stifta lagar oberoende av svenska folkets vilja och en ökning av unionens makt att begränsa vår egen riksdags möjlighet att stifta lagar.

Detta överensstämmer illa med öppningsorden i regeringsformen där det stadgas att:

”All offentlig makt utgår från folket” och att ”Riksdagen är folkets främsta företrädare”.

Med anledning av att Riksdagen godkände Lissabonfördraget 2008 så är Sveriges inflytande på våra lagar och regler c:a 1,8%. Resten bestäms över våra huvuden från Bryssel.

Ett antal ändringar har också medfört att svenska tjänstemän har tystnadsplikt. De som läcker straffas.

Den lagstadgade demokratin och folkomröstningar i Sverige
I Sverige har vi fyra grundlagar.
Regeringsformen
Successionsordningen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen

De är fundament som Sverige ska bygga sin demokratiska, transparenta och en ”lika lag för alla” för all framtid.
Grundlagarna är svåra att ändra och detta är andemeningen.

Riksdagsledamöterna ska inte kunna fatta snabba och ogenomtänkta förslag, som röstas igenom.
Därför måste varje förslag till ändring, behandlas två gånger, med ett allmänt val emellan. Det är möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om den genomförs, så är resultatet bindande. Grundlagarna står över alla andra lagar.

Det betyder att Riksdagen inte får ändra folkomröstningens beslut.
Möjligheten om att folkomrösta i en grundlagsfråga , har funnits sedan 1980, men den möjligheten har aldrig använts.

Första kapitlet handlar om statsskickets grunder och att all makt utgår från folket. Medborgarna är med och bestämmer, inte direkt, utan genom representanter som vi väljer till Riksdagen.

Vi har en representativ demokrati. Man kan också läsa, att den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde.

Folkomröstningar innebär att folket tar direkt ställning till en specifik fråga på nationell, regional eller lokal nivå. Man kan se detta som ett komplement till den representativa demokratin.

Före valet 2010 genomför Riksdagen en grundlagsändring. Allt sker i smyg. Alla riksdagspartier gör allt, för att svenska folket inte ska få veta något om detta. Det är en slags kupp av folkets representanter i Riksdagen.

För att få igenom, vad de tänkt behövs en folkomröstning eller information till folket samt utskick av förslagen på remiss, innan den första röstningen ska få genomföras.

Istället tar man ett första beslut under juni månad, två och en halv månad innan valet 2010. Eftersom det är valtider, skriver nästan ingen om detta. Ingen vet att en grundlag är på gång att ändras.

Hur kan våra politiker agera så odemokratiskt?

När man i efterhand studerar händelserna kan man lätt se att en panik har uppstådd hos flera av partierna, efter all den kritik som EU fått. Genom grundlagsändringen ville man säkra medlemskapet i EU.

Frågans dignitet borde avgjorts i en folkomröstning. De sju partierna som fattade beslutet saknar demokratiskt patos och de hyser lågt förtroende för medborgarna. Varför ska vi då ha förtroende för dem?

När vi hade folkomröstningen 1994(något sämre resultat än Brexit) om medlemskap till EU, sade både Carl Bildt och Ingvar Carlsson, att självbestämmandet över våra grundlagar inte skulle påverkas.

Nu vet vi att det var lögn och förbannad dikt.

Den gamla barnramsan ”Den som ger och tar igen – är tjuvens bästa vän!” tycks stämma på allt flera områden i Sverige – världens absolut bästa demokratur!
I alla fall för makthavarna ….