Mikroplast farligt för fiskar!

Små plastpartiklar, så kallad mikroplast, utgör ett större hot mot Östersjöfiskar än man hittills trott.

I en ny studie visas att fiskyngel väljer mikroplast före vanlig mat. Fiskyngel som äter mikroplast riskerar att dö, när deras magar och tarmar korkas igen och dessutom verkar plasten ge märkliga beteendestörningar.

Mikroplatsen hamnar i Östersjön av många anledningar, men en studie från i våras visar att en majoritet kommer från slitage från vägbanor och att även konstgräs är en stor bov i sammanhanget.

Dessutom kommer stora mängder från hygienartiklar, syntetiska fibrer från tvättmaskiner och hushållsdamm.

Slitage från vägbanor och däck står årligen för 13 000 ton plastpartiklar, konstgräs för 2300 – 3900 ton och plastpartiklar från hygienartiklar, syntetiska fibrer från tvättmaskiner och hushållsdamm till kommunalt avloppsvatten beräknades 2012 uppgå till 250-2 000 ton. Från hushållen stoppas det mesta dock i avloppsreningsverken och utsläpp.

En konstgräsplan fyller man på regelbundet med granulat. Eftersom man behöver fylla på hela tiden, så förstår man hur mycket som försvinner. Alla som spelar fotboll eller har barn som spelar fotboll kan titta i sin egen hall och se att spillet ligger där också.

När de minimala plastbitarna hamnar i haven äts den upp av fiskyngel. I en ny studie visades till och med att abborryngel,
av oklar anledning, föredrog att äta plasten före vanlig mat.

I en försöksgrupp som fick simma i vatten med ”medelhög”
halt av plast, vilket kan motsvara hur det ser ut i svenska vatten, dog vartannat yngel.

Dessutom verkade plastätande yngel få allvarliga beteendeförändringar. De uppvisade inget flyktbeteende när forskarna utsatte dem för en rovfisk.

Peter Eklöv,Uppsala universitet:
”De reagerar inte på närvaro av rovfisken. Det de ska göra i en sådan situation är att uppvisa så kallat frysbeteende, alltså att de är helt stilla för att undvika att bli uppätna. Eller så ska de försöka undvika rovdjuret. Men det verkar som om fiskarna saknar det beteendet efter att ha ätit mikroplast.

Plasten rubbar ekosystemet när den hamnar i näringskedjorna för alla havslevande djur som sjöfåglar och fisk. De äter plasten eftersom de tror att den är mat.

Plasten hamnar då även i oss människor och i andra större djur som ätit av fisken.

Ungefär 90 procent av världens havsfåglar har ätit plast och har sannolikt kvar delar i magen enligt en ny studie som också menar att med den takt vi släpper ut plast i haven kommer det hittas i alla havsfåglar år 2050.

På 1960-talet visar data att ungefär fem procent av fåglarna hade skräp i sina magar. Idag är den siffran ungefär 90 procent. Varje år hamnar ytterligare åtta ton plast i haven och forskarna bakom rapporten räknar med att i stort sett alla (99 procent) havsfåglar kommer ha plast i sina magar år 2050. Enda sättet att minska den risken är att mindre plast hamnar i haven.

Det finns också studier som visat att plast nu börjat bilda klippformationer tillsammans med andra, naturliga material. Man tror att 2050 kommer det att finnas mer plast än fisk i haven.

Nyligen gick Kemikalieinspektionen ut med ett förslag om att förbjuda plastkorn i kosmetika från och med januari 2018.
Men frågan är om detta är snabbt nog för att rädda haven och de havslevande djuren.

Göteborgs kommun bestämde sig redan i höstas att sluta köpa in produkter med mikroplaster.

Sverige ligger efter USA i denna fråga. I december 2015 beslutade USA om en federal lag med förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter.

Ellen Bruno, sakkunnig i marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen säger:

”Vi är nöjda med förslaget men det tar ju en stund innan det går igenom så 2018 är kanske realistiskt. Men ju förr desto bättre. En del bolag har redan börjat fasa ut plastkulorna i sina produkter. Det behövs även fler lagförslag för att stoppa andra föroreningskällor i havet av bland annat mikrofibrer från kläder och till exempel mikroskräp från slitage av däck.Särskilt för Östersjön eftersom det är ett så känsligt hav. Östersjön är viktig eftersom det här visat sig finnas stora mängder mikroplaster, sannolikt på grund av den långa omsättningstiden och den stora mängden människor som bor runt omkring havet".