Den nya asyllagen – kommer den att räcka?

Med den enormt stora asylströmmen till Sverige hösten 2015, var den sittande regeringen tvungen att göra något, de hade inget annat val.

Var och en som sätter sig in i vilka stora volymer det är fråga om, inser ganska omgående, att Sverige inte har en chans i världen att integrera så många människor, in i det svenska samhället. Infrastrukturen finns helt enkelt inte och Sverige var på väg mot en kollaps.

Att fortsätta på den inslagna vägen, insåg också den rödgröna regeringen var en omöjlig väg, inte minst ekonomiskt. Inget annat land i Europa lägger så mycket av BNP på asylsökande, som Sverige enligt IMF.

I förlängningen till detta kommer frågan upp, om vilken utsträckning de som söker asyl, verkligen är flyktingar.
EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans har uttalat, att cirka 70 procent av de migranter som anlänt till Europa, i själva verket är ekonomiska migranter utan skyddsbehov.

För att signalera till omvärlden att Sverige lägger om sin invandringspolitik, infördes först id-kontroller och något senare de nya asylreglerna.
Om Sveriges politiker hade vaknat i tid och infört en rimlig politik som låg i linje med övriga EU, hade aldrig fjolårets kaosartade situation inträffat.
Istället gick man hela tiden ut och sa: andra länder i EU måste ta sitt ansvar!

Om Sverige också hade fört en ansvarsfull politik som fokuserade på att ta emot människor som kan försörja sig och sina anhöriga, hade kostnaderna inte skenat och varit utom kontroll.

Istället valde de styrande att ge hela världens befolkning PUT. Detta ledde naturligtvis till en sällan skådad folkvandring hösten 2015, av personer utan skyddsskäl.

Medias och vänsterns ”gapande” gjorde det omöjligt att införa denna restriktiv politik tidigare, Centern och Vänsterpartiet applåderade den stora strömmen, de var ”pensionsräddarna”!

Regeringen har också signalerat att ca hälften av höstens asylsökande kommer att få avslag. De som kan, kommer givetvis att överklaga beslutet. Ett ärende kommer med största sannolikt gå till högsta instans, för att få en prejudicerande dom. Den kommer att bli vägledande.
En sådan dom kommer att ta några år och under tiden kommer ingen att utvisas.
Ledarsidorna klargör problematiken på ett utmärkt sätt.

Inte minst kommer alla överklaganden att bli ett ”bra” levebröd för alla advokater!

Den första lagen antogs i december 2015. Sve­riges regering fick då lagstadgad makt, att införa id-kontroller på transporter med allmänna färdmedel vid allvarlig fara för den allmänna ordningen och den inre säkerheten.
Kritiken av id-kontrollerna var massiv från media och ”gap-vänstern”!

Den 21 juni 2016 röstade riksdagen om den andra av två tillfälliga lagar som ska begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Åtgärderna syftar till att signalera till människor som söker skydd från förföljelse och krig att Sverige är ett ofördelaktigt asylland. Den nya lagen gäller i tre år och började att gälla från den 20 juli 2016.

Fördömande och kritik mot den nya ”hårda” lagen kom från Vänsterpartiet och Centerpartiet.
I SvD beskrivs den som civilisations undergång.

I ett inlägg på DN har Henry Ascher ”slaktat” den totalt:
”Sverige bryter mot FN:s barnkonvention, då de kommer att ”splittra familjer”.

Henry Ascher skuldbeladde de riksdagsledamöter som röstat ja till de nya asylreglerna.
Ascher menar att Sverige är jämförbart med ”nazism”!

Ascher:

”Till dig som är ledamot i Sveriges riksdag vill jag säga: Jag växte upp med min pappas smärta. Jag har levt med den. Kanske visste vi inte bättre på den tiden. Men i dag är kunskapen stor. När du skall trycka på voteringsknappen om den nya utlänningslagen den 21 juni har du ett ansvar för människors framtid och liv, människor som desperat försöker överleva krig, förtryck och förföljelse. Människor som min pappa. Jag hoppas att du i framtiden skall kunna möta deras barn med stolthet och säga: ”Jag tog mitt ansvar – och gjorde det jag kunde”.

Lagen medger fortfarande rätt till asyl i Sverige. Asylrätten kommer att vara intakt även under de år som den tidsbegränsade lagen är i kraft. Det blir förändringar för de som beviljas tillstånd. Det blir flera stora skillnader jämfört med tidigare, framför allt:

Huvudregeln blir tidsbegränsade uppehållstillstånd – inte permanenta.
Tre år för de som får flyktingstatus och 13 månader för de som klassas som alternativt skyddsbehövande. Möjligheterna att få tillstånd som övrigt skyddsbehövande, en kategori som finns enbart i den svenska lagstiftningen, tas bort under tiden lagen är i kraft.

 

Det blir svårare att förenas med sina anhöriga

Personer som får flyktingstatus, det vill säga ett treårigt tillstånd, kommer att ha rätt att återförenas med sin kärnfamilj. De som bedöms som alternativt skyddsbehövande (13 månaders tillstånd) får mycket begränsade möjligheter till familjeåterförening. Om de ansökte om asyl senast den 24 november, då regeringen presenterade lagförslaget, har de dock rätt till familjeåterförening. Det är de personer som ansökte om asyl efter den 24 november som endast i undantagsfall får rätt till familjeåterförening.

Försörjningskravet skärps
Alla personer som vill ha hit sina anhöriga måste kunna försörja både sig själva och de anhöriga samt ha en bostad. Flyktingar vars familj ansöker om familjeåterförening inom tre månader är undantagna från detta krav.

Mycket svårt att få uppehållstillstånd på grund av andra skäl än skydd. 
Bestämmelserna om synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter är borttagna. Det är endast om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att neka tillstånd som ett uppehållstillstånd kan beviljas av andra skäl än skydd.


Permanenta uppehållstillstånd möjliga i vissa fall

Andra delar i förslaget är att uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter endast ska kunna ges om det skulle strida mot en internationell konvention om man inte ger uppehållstillstånd. Det kan till exempel gälla ensamkommande barn.

Även barn med varaktigt nedsatt hälsotillstånd ska i vissa fall kunna få permanent uppehållstillstånd istället för ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Personer som har tillfälliga uppehållstillstånd och kan försörja sig genom anställning eller näringsverksamhet ska kunna få permanenta uppehållstillstånd.

Arbete kan ge permanent uppehållstillstånd när ett tidsbegränsat tillstånd löper ut.
När det tidsbegränsade tillståndet löper ut kan personer som har ett arbete eller driver en verksamhet som gör att de kan försörja sig få permanent uppehållstillstånd. Då räcker det med att de kan försörja sig, de behöver inte vara klassade som flyktingar.

Kvotflyktingar
Det är flyktingar som Sverige tar emot varje år, kommer enligt förslaget fortfarande att kunna få permanenta uppehållstillstånd. FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår vilka flyktingar som ska ingå i kvoten.

Sammanfattning
Redan har det kommit synpunkter på att de nya lagarna, inte är tillräckliga.
Regeringen kommer att tvingas till ytterligare hårda åtgärder, för att ytterligare försöka få ned antalet och detta redan i år.
Det finns ingen annan utväg för regeringen.

Varken Sveriges infrastruktur eller ekonomi klarar av att integrera eller försörja, de volymer som finns. Alternativet är fler NO GO zoner med allt vad det innebär.

Att sätta upp som mål, att ta emot ytterligare 30.000 om året, är nog mer en önskedröm och tysta kritikerna.

Avvisningar
Ygeman har gått ut och sagt, att Sverige det här året ska utvisa 60 – 80 000 personer som illegalt befinner sig i landet. Mer medel har
avsatts till hanteringen.
Kriminalvården som idag sköter utvisningarna har en kapacitet på 4 000 utvisningar per år. D.v.s. om man inte ändrar någonstans i systemet kommer det att ta 15 – 20 år. Förut satt att ursprungsländerna tar emot de avvisade. Flera länder har redan satt sig på tvären. De är osäkra om det är deras medborgare eftersom de flesta inte har id-handlingar.

Morgan Johansson har antytt att man skulle chartra speciella plan för den här verksamheten.
En Boeing 747-400 tar 550 passagerare. Det betyder att vi ska skicka iväg mellan 110 och 145 fullastade sådan plan under 2016. Det betyder ungefär 1 Boeing 747-400 var annan dag hela året.
Någon som tror på det?

Anvisningslagen
Redan nu kan man se, att denna lag inte kommer att fungera. Kommunerna har helt enkelt inte den infrastruktur som behövs.

Tanken med lagen, som började gälla den 1 mars, är att det ska bli enklare att hitta bostäder åt dem som precis har fått uppehållstillstånd och att tvinga samtliga kommuner till att ta emot nyanlända.
Fördelningen av de nyanlända beräknas efter arbetsmarknadsläget. I klartext betyder det, att det blir storstadsområden, som får den största fördelningen, med brist på enkla arbeten och bostäder.
Flera kommuner har redan avvaktat med sitt mottagande och begärt ändringar i mottagandet.

Lisa Löfgren,Arbetsförmedlingen:
” Säger en kommun att de inte kan ta emot vet jag inte vad vi gör. Men jag utesluter inte att det kommer att hända”.

Inom 6 månader kan vi förvänta oss att denna lag kollapsar.
Att den inte fungerar ser man redan nu. Meningen var att totalt  19 574 nyanlända skulle fördelas, efter anvisningar av Arbetsförmedlingen. Men man har bara lyckats placera ut 5 024 personer.

Katrin Stjernfeldt Jammeh i Malmö beskriver detta i Sydsvenskan:
”Det är en jätteutmaning för kommunerna, med mycket samhällsservice som ska riggas när man tar emot nya medborgare. Det är inte bara bostaden utan också skola och förskola. Om man inte hanterar fördelningen mellan kommunerna på ett bättre sätt än i dag så bygger mottagningssystemet problem för framtiden”.

Malmö har dessutom problem med trångboddheten, eftersom allt fler nyanlända väljer att skaffa en egen bostad - Ebo.

Familjeåterförening

I asylhanteringen är rätten till familjens återförening märklig. Fundera över om skyddsbehovet skall tolkas, om en familjefader kommer ensam och söker asyl?
Om samma familjefader lämnar sin familj, var föreligger i så fall ett konkret skyddsbehov, när familjen befinner sig i säkerhet?
Anhöriginvandringen/familjeåterföreningen är alltså en stor märklighet liksom:
att permanenta uppehållstillstånd ges
att asyl ges utan att identitetshandlingar finns.

En utredning borde genomföras, för att undersöka om det verkligen var nödvändigt att ge så många asyl, när det enligt FN:s flyktingkonvention bara är 4-5% som har flyktingskäl. De andra 95% kan ses som ekonomiska invandrare.

I utredningen bör man titta på hur har andra länder gjort sina bedömningar?
Vilka metoder hade kunnat användas för att göra en säkrare bedömning av asylbehoven?

Media har noggrant undvikit att belysa asylhanteringen – kärnan i decenniers invandring.
Man vet att en sådan belysning inte skulle falla väl ut, asylskälen har varit alldeles för tunna. All media har varit aktivistisk, drivit en positiv invandringslinje. 

 

Fnordspotting har en suverän beskrivning:
”Fundera lite på den där magiska integrationspolitiken som snart skall komma och ordna allt. När tror du att den kommer? Står den precis runt hörnet? Stod den precis runt hörnet för tio år sen också? Står den fortfarande precis runt hörnet om tio år”?