Ensamkommande barn - det mest missvisande begreppet i modern svensk historia!

Det myntas hela tiden en massa omskrivande begrepp s.k.nyord, för att vinkla fakta positivt. Uppfinningsrikedomen är enorm. Det sker dagligen inom hela den skrivande och tyckande PK-klassen. Man hittar dom i MSM och på twitter. Inte nog med att "nyorden" skapas, dom sprids också brett med blixtens hastighet tack vare media och politiker - som numera sitter i samma båt, där dom försöker styra opinionen. De flesta nyordsförsök självdör.

Två nyord som verkligen slagit igenom rejält är ”ensamkommande barn” och "utsatta EU-migranter!" Dessa två nyord används för att propagandan ska få ytterligare effekt. Joseph Goebbels hade varit stolt över PK-Sverige!

Det är PK-medier som har myntat begreppet ensamkommande barn. Det skulle bli lättare att skapa sympati för dessa barn. Man vädjar till varje persons innersta och det är alltid synd om barn. Om man jämför med de rapporter från EU:s yttre gränser 2015, när det kommit stora mängder ”flyktingar” ser man att PK-media nästan alltid valde att visa bilder av gråtande barn i 2-3-årsåldern, trots att de utgjorde en försvinnande liten del av dem som sökte sig hit. På Youtube gick det att se, att merparten av flyktingarna var aggressiva, vrålande män som slogs och knöt näven mot kameran, medan de gapade att de skulle till Sverige. Flyktingar (en bråkdel av alla migranter till Sverige är flyktingar enligt FN:s definition och ingen asylsökande kan titulera sig flykting tills saken blivit utredd).

 

Rent definitionsmässigt är ett barn en person mellan 0-12 år, därefter är man tonåring eller ungdom. De flesta misstänker starkt att antalet personer som påstår sig vara 12 år eller yngre när de söker asyl är ytterst begränsat. När media har artiklar om ensamkommande barn har de ofta med bilder, där denna ålder inte stämmer in. Ytterst få av dessa är barn, utan unga män i 22-30 års åldern och i vissa fall inte heller ensamma. Uttrycket ensamkommande barn är fantastiskt på så sätt att samtliga led är gravt missvisande: ensamma (givetvis är de inte ensamma, barn kan inte ge sig ut på interkontinentala resor själva utan reser med någon kamrat, släkting eller syskon). Det märkliga är att även om de biologiska föräldrarna redan bor i Sverige klassas de som ensamma av PK-media och politiker. Det borde heta: "Personer som påstår sig vara ensamkommande tonåringar."

"Ensamkommande flyktingbarn" som ett rent orwellskt begrepp, manipulativt och lögnaktigt i varje del.
Ensamkommande - nej, inte. De kommer som förtrupp, ankarbarn, organiserat från klaner och smugglare.
Flyktingar - nej, de är asylsökande eller ekonomiska migranter. Flykting är man om man har flyktingskäl enligt FN:s flyktingkonvention vilket få av dessa har.
Barn - 83% av dem(6000) är år 18 eller äldre har det konstaterats av medicinsk expertis på Rättsmedicinalverket. Hade man testat alla som kommit under de senaste 5 åren hade siffrorna inte varit annorlunda! De som ”slunkit” genom tidigare kan skratta sig lyckliga!

Jörgen Huitfeldt har i Kvartal träffat spikhuvudet i sin beskrivning:

”Varför har då frågan om de ensamkommande gång på gång ställt till problem för medier och politiker? Jag tror att ett svar finns att söka i språket. Orden styr tanken och – i det här fallet viktigare – känslorna. Så låt oss titta på några av de ord och begrepp som blivit gängse i diskussionerna om de unga afghanerna:
Om vi börjar med det mest grundläggande: ”De ensamkommande barnen”. För att uppfylla kriterierna för en ensamkommande asylsökande (på engelska Unaccompanied Minor, UAM), måste den sökande för det första komma som minderårig, för det andra utan sällskap av myndiga anhöriga.”

Ett typexempel på vad som inom psykologin kallas för en "tanke terminerande kliché". Uttrycket används för att tysta det inre förnuftets röst för att undkomma det obehagliga tillståndet av kognitiv dissonans. När det man trodde och satsade så hårt på inte riktigt blev som man tänkt sig. Sedan kan nog finnas en baktanke att med ord påverka sinnet hos andra och genom att ändra människors begreppsvärld ändra deras syn på verkligheten. Men som Sigmund Freud sa, så är förnuftets röst lågmäld, men den ger sig aldrig. Och som Gustaf Fröding diktade:
Det ljugs när porträtterat grus
får namn av konst och fägring.
En syn, som svävar skön och ljus
i skyn, är sann som hägring.

Men strunt är strunt och snus är snus,
om ock i gyllne dosor,
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor.

 

Frågan är vilka som har den grad av inflytande att de kan göra orden etablerade. Man känner till att Public Service och TT förbjudit att vissa ord inte får användas. Det finns människor anställda, för att upprätthålla aktuella ordvals-manualer, typ skriv inte så, skriv så här istället. Till 95 procent är råden av neutral karaktär, för att främja tydlighet. Orden ensamkommande flyktingbarn, papperslösa, EU-migranter m.fl., tillhör de 5 procenten ord, där journalistikens ideologiska agenda styrt ordvalet.

Riksrevisionens granskning av 26 migrationspolitiska propositioner, mellan 2004 och 2016, ha kunnat heta: Lag efter lag stiftades utan att de ansvariga i regeringarna Persson och - framför allt - Reinfeldt brydde sig om att analysera vilka konsekvenserna skulle bli.

Gustav Fridolin har sagt att migration "inte är en budgetfråga"; det får kosta vad det kostar. Annie Lööf brukar säga man ska sätta människan framför systemen, vilket egentligen är samma sak.
Med dessa två politikers inställning har notan för de ensamkommande männen blivit gigantisk stor och med den senaste uppgörelsen mellan MP och S skall de få en chans att slutföra sina studier.
Det inte Löfvén, Fridolin och Lööf har förstått år, att enligt forskarna tar det mellan 4-6 år, att lära sig ett nytt språk och förutsättningen är att man har en bra skolgrund att stå på. De ensamkommande har i regel bara gott i koranskola. Uppgörelsen är inget annan än totalt vansinnig!