Den solkiga Sverigebilden!

I det offentliga samtalet har det länge hävdats att mångkulturen är något bra. Den skulle leda till bättre ekonomi, fler unga i arbetskraften, räddning av pensionerna och den skulle berika svenskarna.

Nu börjar det sakta sjunka in hos svenska folket, men inte hos MSM och politiker, att guldet blev till sand. Denna skara lever fortfarande kvar i sina illusioner, om "arbetskraftsbrist", "föryngring", pensionsräddare m.m. Men allt fler blir allt mer oroliga för välfärdssamhället.

Nyckeln i debatten, är kampen om välfärdssamhället. Så länge som Svensson inte ser några problem i sin privata situation, kan massmedia spinna, de mest fantasifulla verklighetsbilder. Men när den åldrande föräldern får urkass pension och äldrevård, då skorrar dessa verklighetsbilder allt mer falskt. Istället vill folk läsa mer om problemen med mångkulturen och framförallt få godtagbara lösningar av politikerna på problemen.

En fråga som de flesta bör fundera över är: vem är det som kom på idén med massinvandringen? Var det för att lösa arbetskraftsbrist? Varför gav man inte utbildningar till de svenskar som var arbetslösa? Man kan väl inte bara importera 1000000 människor på måfå och sedan tro, att varenda en, är läkare,ingenjör eller arkitekt.. Eller? De flesta fattar inte hur det blivit såhär!

Sverige bytte arbetslöshetsmålet mot inflationsmålet. Det sistnämnda behöver en viss mängd arbetslösa för att uppnås. Svenskar har väldigt låg arbetslöshet i arbetsför ålder, makten har valt att massimportera bidragsmigranter i förvisningen, att de säkerställer, att inflationsmålet kan garanteras.

Bildtregeringen talade om att man måste dumpa lönerna i Sverige, för att göra landet mer konkurrenskraftigt internationellt. På den tiden var Sverige ett höglöneland.
Problemet för "höglönelandet" var, att reallönerna hade kommit tillbaks på samma nivå de var 1980, efter sossarnas reallönesänkningar på 80-talet. Det verkliga problemet var för hög kronkurs mot USD, efter att de "devalverat" med Plaza-ackordet 1986. Senaste gången vi hade negativt exportnetto (mindre än 1%) var 1980 och oljeprischocken, var orsaken. Den negativa bytesbalansen vid skiftet 80/90-tal berodde på stor spekulativ privat upplåning i utländsk valuta, räntan tyngde bytesbalansen. Att det förekom stor köpfest hos vanliga hushåll är en myt, det stöds inte av fakta om konsumtionsökningar. Ingvar Carlsson tror fortfarande att det var "köpfest" som var det stora problemet som skapade krisen.

Pratet från politiker om "lägre lön och enklare jobb", kom att leda till lönedumpning för alla på arbetsmarknaden. Trots politikernas alla förslag om enkla jobb (omskrivningarna har varit legio), har inget hänt , mer än att de arbetslösa, fortfarande är det. Arbetsgivarna vill hellre ha svenskar, än invandrare.
Ett problem som politikerna blundar för med massinvandringen, att de inte konkurrerar, om de kvalificerade jobben. Den sänker löner i den inhemska ekonomin, framförallt i service på lägre nivå, taxi, städning m.m. Dessutom blir den offentliga sektorn dyrare, med de större stödbehoven den skapar, det gör landet dyrare än det behöver vara.

Här är liberalerna helt fel ute med sina lösningar. Alla "rationella" förklaringar och förmenta skäl för massinvandringen är hela tiden efterhandskonstruktioner som ska förklara varför det som hänt var önskvärt och bra. Folkpartiets/Liberalernas galenskaper i Bildt regeringen var troligen bara deras vanliga populism för att visa sig liberala och goda. Att Bildt gick med på det är nog i grunden det samma som Bo Lundgren beskrev om Reinfeldt, Kristersson et al nyliberalt extremistiska ungmoderater. Sen fick det ett eget liv där ingen kunde avvika från att vara "goda" och inte bli anklagade för främlingsfientlighet och rasism. Den stora massan vill ha kvar ett generöst välfärdssamhälle. De vet nämligen att skattesänkningar försämrar välfärden mer, än de själva kan betala för privat välfärd med de extra kronorna.

Har man väl kommit så långt i debatten kan man gissa att folk är mer intresserade av lösningar som verkligen åtgärdar urdålig sjukvård, pension och äldrevård. Vänsterns "bättre integration" och högerns "skattesänkningar" kommer inte att göra detta.
Då har det varit helt döfött med avvikande åsikter som pratar om minskad invandring eller repatriering.

Intressant är att vi runt om Europa, ser en döende socialdemokrati. Flera socialdemokratiska europeiska partier har senaste året i stort sett raderats. Enligt statsvetaren Jan Rovny, är det den demografiska förändringen av sossarnas traditionella väljarbas som är orsaken till socialdemokratins nedgång.

Både italienska och tyska sossar har legat runt 20 % och är i dalande. Italien röstade igår och det blev en klar majoritet för de EU-skeptiska i parlamentet.. Ska bli intressant att se, om de kan få igenom något i parlamentet. Det är ett slag i ansiktet på EU-vänner och liberaler. Egentligen är det bara PD med sina 19% och några småpartier med runt 3% som är uttalade EU-vänner. Det är ett otroligt kraftigt budskap till Bryssel. Det är mindre troligt att man från Bryssel-håll drar några visa slutsatser av valet. Snarare blir det väl som förut, man ser ett behov av ökat europeiskt samarbete snarare än att förstå att folk är trötta på överstatligheten.

Akilleshälen är massimmigrationen till Europa och den kulturella ångest mångkulturen skapar hos ursprungsbefolkningarna. Tillsammans förstås med den galna ekonomiska politik som tvingar svenska medborgare betala, för att välfärdsmigranter ska tränga undan dem, från de ekonomiska skyddsnät svenskarna, själva bekostat och byggt upp.

Vidare har sossarnas yrkespolitikers klass formerats sedan kalla krigets slut, en klass eller kast vars medlemmar har lite(dålig utbildning) eller ingen erfarenhet av annat än inom politiken. Det har vuxit fram en intresseklyfta mellan medborgare och de folkvalda.

På Youtube ger Henrik Jönsson sin syn påSverigebilden.

Jönsson noterar att bilden av Sverige som finns i utlandet kostar mer än det smakar. Det kan inte vara roligt för svenska ministrar, när andra EU-länders ministrar ser ner på svenska statsråd i EU-möten. När svenska politikers röst hörs allt mindre och mindre i utlandet, för det har blivit så uppenbart för utlandet, att det de talar om, inte stämmer på hemmaplan. Deras prat, är istället en abstraktion och idealisering. Man diskuterar vilka begrepp och ord man ska använda istället för att fokusera på det faktiska "produktinnehållet." Jönsson jämför detta med Kentucky Fried Chickens misslyckade reklamkampanj, där man kampanjade för att den friterade kycklingen var hälsokost. Image blir viktigare än innehåll.

Ett bra exempel på en förvriden och lögnaktig Sverigebild gav sosseriksdagskvinnan Laila Naraghi när hon debatterade med Douglas Murray på BBC One, Sunday Politics. Det var helt makalöst att höra denna Naraghi, likt en mekanisk papegoja, upprepa de värsta nonsens klyschor.
Man får en känsla av att BBC:s programledare undrar om sossekvinnan är på riktigt. Naraghi ser inte verkligheten som den är, utan propagerar, för ett idealt tillstånd för att bibehålla Sverigebilden i utländsk TV. Naraghi medverkan är en exakt den Sverigebild som Jönsson beskriver. Detta klipp är i perfekt resonans med Jönssons analys. Sverige blir inte bättre för att man säger att det är bra lika lite som att KFCs mat inte blir nyttig bara för att man säger att den är nyttig.
Alla kan se kaoset, alla förstår kaoset. Det går inte att sälja in en så uppenbart falsk produkt om Sverige 2018. Självinsikten existerar inte.

S-regeringens Luciabeslut 1989 var inte unikt utifrån tidsandan, eftersom det i Europa rådde ett sådant politiskt sentiment - att strama åt invandringen. Ca 30 000 asylanter på ett år till Sverige fick regeringen att paniktrycka på röda nödstoppsknappen. Sedan kom Bror Duktig Bildt, Vet Besterberg och Friggeboden och resten är historia. Idag anses multipler av detta vara "normalt", enligt MSM och sjuklöverpartiet. Aldrig har massinvandringen haft folkligt majoritetsstöd.

I en artikel skriver Expressen:

”Stefan Löfven har struntat i frågan om var flyktingarna ska bo. När kommunerna i dag börjar vräka nyanlända från sina bostäder kan han inte blunda längre.”
Svenska politiker kunde länge bedriva en generös flyktingpolitik, utan att behöva tänka på bostadsfrågan. Det fanns ju alltid tomma miljonprogramslägenheter man kunde stoppa in dem i. På så vis fick exempelvis 1990-talets många flyktingar från Balkan tak över huvudet.

Sedan många år råder det brist på billiga bostäder i Sverige. Men politikerna har fortsatt att driva migrationspolitiken som vore den frikopplad från bostadspolitiken. Det enda egentliga steg som regeringen Löfvén har tagit för att försöka förbättra situationen, är att tvinga kommunerna att ta emot nyanlända. Bosättningslagen, som trädde i kraft den 1 mars 2016, omfattar dock bara en mindre del av gruppen. Staffanstorps kommun gav svar på tal!
Regeringen måste ta sitt ansvar och rikta de bostadspolitiska satsningarna mot dem som inte klarar att skaffa tak över huvudet på egen hand - nyanlända eller ej.

Vad gör politikerna åt problemet? Massinvandringen fortsätter på samma nivåer som under början Reinfeldteran och partiledare inom de två blockar pratar redan om, att öka på invandringen.

Framförallt väntar man sig att MSM sätter strålkastaren på dessa förödande fakta:
SCB:s prognos är att vi får en nettoinvandring på 800 000-1 000 000 personer de närmaste åtta åren.
Det finns idag 900 000 personer med PUT i landet.
De flesta i dessa grupper kommer att kosta mer i välfärd, än de betalar i skatt.

Frågan är vad som kommer hända efter valet. Om man jämför den offentliga debatten idag med hur den såg ut precis efter valet 2014 så är det omöjligt att inte notera en (förhållandevis liten) förändring. Om man funderar över hur debatten om invandringen kommer skilja sig mellan 2019 och 2022 finns det kanske fog för lite optimism, men det är ytterst oklart. Det vi vet med säkerhet är att allting kommer bli mycket värre de närmsta åren.
Expressen frågar sig var alla nyanlända ska bo. Förslagsvis i sina hemländer.

Alltid lika komiskt när MSM klagar på att politiker inte tagit invandrarrelaterade problem på allvar. Det är närmast surrealistiskt att samma personer som tidigare gapat och skrikit att Sverige ska öppna gränserna nu klagar på konsekvenserna av att Sverige öppnade gränserna. Politikerna har gjort precis allting som svensk media önskat och nu när resultatet av detta blivit tydligt börjar en del klaga på att ingen i förväg gjorde något åt alla förutsägbara problem som nu inte går att sopa under mattan längre. Inte konstigt att ingen tar gammelmedia på allvar längre.

Nu när problemen hopar sig likt massiv åderförkalkning i sedan länge för trånga blodkärl kommer trögheten i det svenska byråkratiska systemet sannolikt att välta allting över ända. I sina hemländer kunde invandrarna ringa nån släkting eller byta lite tjänster med en annan klan för att lösa olika problem. I Sverige måste de sitta och fylla i blanketter och vänta på att en utredning blir klar. Det säger sig självt att de kommer hitta egna lösningar på problemen vilket kommer undergräva den svenska förvaltningen ännu mer. Så länge bidragen fortsätter flöda som tidigare kommer de parallella system fortsätta växa som mögel i ett ruttnande hus.