Hanif Bali tappade sin ryggrad!

Hanif Bali påstås fått information från en journalist, som påstås springa Putins och Rysslands ärenden. Informationen var absolut inte något uppseendeväckande alls, utan något som troligtvis alla känner till. Regeringen och Rysslands-kritiska journalister arbetar i symbios. UD springer ryss-kritiska journalisters ärenden och ryss-kritiska journalister springer regeringens ärenden.

 

Budskapet i drevet förändrades hela tiden. Först rörde drevet "hemliga uppgifter" och "rysk avlyssning". När detta inte gick riktigt som man väntat sig, ändrade drevet helt budskap och rörde helt plötsligt "samröre med ej godkända nyhetsförmedlare!"

Den enda "känsliga" uppgiften är att Oksanen får sina artiklar från UD. Så mycket för den självständiga journalistiken. Oksanens och andras artiklar kommer nu fram i ett nytt ljus och alla kommer att ställa sig frågan, var dom har fått sina nyheter serverade ifrån. MSM har fått spö för sin tendentiösa journalistik och nu har vi fått svart på vitt att MSM fått spö, för precis det de beskyllts för. Att de sitter i maktens knä och agerar megafoner. Så i viss mån har Public Service, MSM, Moderaterna och UD, skjutit sig själv i foten.

Det paradoxala är att det är drevet mot Bali som fått, detta att bli uppmärksammat. Hade det bara stått ett tweet om saken och inget mer, så hade förmodligen väldigt få fått reda på det eller insett det problematiska. Men med den aktuella hysterin, så får det maximal spridning. Dessutom med den trevliga bonusen att M kommer att förlora, ett par procentenheter i opinionsläget.

I detta fall har DN, medvetet eller omedvetet, lyckats aktivera en intern partistrid, där några såg chansen, att få bort Hanif Bali från partistyrelsen. Det är rent maktspel.
Poängen här är, att Bonniers bedriver riktade kampanjer mot misshagliga personer, de som går emot Bonniers ideologi, globalismen, "liberal demokrati" och kartellkapitalismen och det är en synkroniserad mediekampanj. Den är igångsatt av Bonniers, Wolodarski och inblandade "journalister" som är de ansvariga. Man strävar efter, att ta ner enskilda personer, en efter en, genom synkroniserade kampanjer

De större frågorna skiter väl muffarna i, det överordnade målet för M, är fortfarande att rasera välfärdsstaten till grunden och privatisera svenska folkets tillgångar. Där har Hanif Bali varit besvärlig med sin anti etablissemangsimage. Egentligen står han inte för nuvarande M-politik, utan för en light radikal konservatism, det vill säga egentligen raka motsatsen till vad M står för. Förmodligen har det att göra med, att det var droppen som fick frihetsbägaren, att rinna över för censurivrarna. Hanif Bali har också kritiserat grundlagsändringen som skall tysta sådana som Chang Frick!

Man kan även notera, att alltid lika lögnaktiga propagandaorganet SR påstår att Bali fått avgå "efter att ha spridit känsliga uppgifter om en journalist". Ja, de är så känsliga att de mailats och så känsliga, att de är offentlig handling.

Att Hanif Bali tvingas lämna partistyrelsen förstod man skulle bli en verklighet. Moderater är så fega och vågar inte ens ta momentumet som finns med skepsisen mot media, bland befolkningen. Trots att man i detta fallet, har alla skäl till att ifrågasätta medias psykos. Att partipiskan inte viner mindre efter Reinfeldts avgång, är ett faktum. Snarare tvärtom, visar det sig! Det sorgliga i detta är att Hanif Bali tappade sin ryggrad över en natt! Från att vara 100% säker, i framkant av vår tid, en orädd ledare till att bli en ynkrygg, livrädd och ge upp.

Som riksdagsman har Bali all rätt att ställa frågor till statsförvaltningen, kommentera den samt ha åsikter om dem som han får sprida bäst han vill. Det är rentav hans uppgift, det som han är utsedd att göra. Vi bör nog komma ihåg att det är riksdagen och dess ledamöter som är folkvalda. Riksdagen är inte ett transportkompani eller propagandacentral, för vare sig den sittande regeringen eller aktuell administration.

Bali är avskydd i delar av M, han går ständigt emot partilinjen och det blir jobbigt för andra partiföreträdare, att behöva möta hans argument på Twitter. Förhållandet mellan journalister och politiker fungerar enligt ett visst protokoll, som Bali gått ifrån. Det gör honom mottaglig för kritik inifrån. Balis avbön innehöll något slags erkännande av att UD brukar rigga intervjuer, manipulera mediebilden. 

Det är inte bara i sin ordning, utan rentav angeläget att diskutera öppet hur staten hanterar propagandaarbetet, i synnerhet om den riktar sig mot propaganda och om man medfinansierar aktiviteter mot fake news och dyligt.

De som gillar Hanif och röstar på M p.g.a. honom går inte på det, det är bara att läsa på hans FB-sida. Alla vet att etablissemanget satt dit Hanif Bali. Många förstår däremot inte vad felet han gjorde var. Detta är en loose-loose situation för M. Vilka röster kan de vinna, på att sätta dit Hanif Bali? Miljöpartister? Däremot kan de förlora röster till SD, AfS och MED.