Väljarna
har fått se valaffischer
utan klara
politiska
budskap och en film från
SD om
ett annat partis historia. När partierna
gläds åt varje minut som de kan få framföra
sin politik till
MSM, SR eller SVT, anser
sig SD
inte ens behöva påminna väljarna om, vad de står för. De
flesta känner till det!
Utan
att ta till överord är SD:s självförtroende
befogat. SD
har redan vunnit valet och
blir största parti.
Den
9 september
kommer SD ha ökat sitt väljarstöd radikalt, för åttonde valet i
följd
och ännu en gång slagit sitt eget rekord. Frågan
är hur mycket utöver en dubbling från 2014, det kommer att bli!
Vi kan reda nu förutse följande två scenario:
Ett
blocköverskridande regeringssamarbete med det explicita syftet att
isolera Sverigedemokraterna
eller
bjuder ett eller flera partier in Jimmie Åkesson till förhandlingar om regeringspolitiken.
I båda fallen är SD de stora vinnarna.
SD:s framgångar handlar förstås om många orsaker. Man varit lyhörd för gräsrötternas synpunkter, men det avgörande och grundläggande faktum är: många väljare gillar deras politik.
bjuder ett eller flera partier in Jimmie Åkesson till förhandlingar om regeringspolitiken.
I båda fallen är SD de stora vinnarna.
SD:s framgångar handlar förstås om många orsaker. Man varit lyhörd för gräsrötternas synpunkter, men det avgörande och grundläggande faktum är: många väljare gillar deras politik.
De
andra partier hävdar att SD har
flyt
i opinionen, med
att de har
haft tur
med
händelser(invandrarbrott),
de
målar ut invandrarna som problemet, vilket sjuklövern menar är
populism
och
rasism
eller att de aldrig prövats i ansvarsställning. Sjuklövern
missar det väsentliga: SD
hade
aldrig
blivit så stora, utan en attraktiv idé att torgföra.
Idén
har alltid varit nationalismen. Vi
har det senaste åren kunnat se, att nationalism svept över Europa, i de val
som hållits. Nästa års EU-val, kommer också de nationalistiska
partierna att vinna och vi kan förvänta oss ett helt annorlunda EU.
Nationen
som en förutsättning för demokrati och välfärd, men också för
individens trygghet och identitet är en hörnsten i den konservativa
samhällsanalysen.
Det
är
därför det varit en
universellt ytterst framgångsrik idé, även om den inte varit
gångbar i efterkrigstidens Sverige, förrän
nu.
Nationalismen var och är SD:s politiska projekt. Att väcka det nationellt slumrande folket, att återupprätta självständigheten, att rena landet, att rensa ut den korrupta elit som drivit fram massinvandringen, mångkulturen och överstatligheten.
Väljarna
gillar uppenbarligen tanken på återupprättat nationellt
självbestämmande och en upprättad hemortsrätt i den svenska
nationaliteten. Denna
böjelse kan inte hänföras till simpel rasism som
vänstern anser.
SD
har
vuxit samtidigt som attityderna till invandring och invandrare blivit
mer
negativa.
SD:s framgångar har alltid kantats av underskattning. Både 2010 och 2014 chockades många av valresultaten. Nu diskuteras istället möjligheten, att SD kommer att bli största parti.
I
dag är Sverige ett annat land än när SD bildades
för trettio år sedan. Sverige
är med i EU,
mer mångkulturellt än någonsin, flerdubblad invandring, unikt
för Europa.
Det är en reell förändring, en materiell bas som ger bränsle åt
nationalistisk mobilisering för decennier framöver. I rent
strukturella termer, har SD
en stabilare grund att bygga på än något annat parti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar