Valet gav Sverige en rejäl högervind!

Valet var en konservativ högerframgång utan dess like. En rejäl högervind. Ett nytt svenskt rekord i modern tid. En högerradikal svenska nationalism, vann inte val denna gång. För att den typen av strömmingar ska få fastare fotfäste, så krävs sannolikt en djup och långvarig kris och det ska vi väl inte önska oss?

Moderaterna tappade, ja men åt vilket håll? Jo i huvudsak till de som inte tyckte att de var tillräckligt konservativa.

 
SVT:s valundersökning VALU: ”Rekordmånga arbetare röstar höger. Arbetarväljarna har gjort en kraftig högergir i årets val. Mer än varannan arbetare uppger att de har röstat på allianspartierna eller SD. Arbetare mer konservativa.
Sammanräknat är det nu 55% av arbetarväljarna som antingen stöder allianspartierna eller SD, jämfört med 34 procent i valet 2014. Och det är S och MP som blöder till SD."

Vilken regering vi än får, kommer det gå åt skogen.
Varken Alliansen med stöd av SD eller en mittenregering ledd av Löfvén kan lösa de sociala problem som orsakade valresultatet, särskilt när vi går in i lågkonjunktur eller till och med finanskris. 

Går S i opposition, kommer partiet vridas åt vänster. Det är enda sättet, att inte förlora LO-kollektivet till SD.

Det är någonstans här spelet kommer avgöras, slaget om de sista kvarvarande svenska nettobetalarna. Vill man vara en framtida spelare att räkna med, får man också vara beredd att hoppa på det framrusande nationella tåget.

I den "kråksång" som nu pågår inför öppen ridå, är det minst sagt mysteriöst, att den så kallade självutnämnda vänsterblocket med tillhörande media fortfarande, för en ren och skär arbetarfientlig politik. Ska det vara så svårt, att säga det självklara uppenbara rakt ut? Många får inte ihop det, inte någonstans.

Saker och ting framöver kommer som alltid ske fort, när det väl händer. Det kommer även den LO-anslutna svenska arbetaren att märka. Att framtiden numera kommer innehålla smärta, skrik och tandagnisslan är redan klart, frågan är hur högt och hur mycket?

Alliansen gjorde ett stort taktiskt misstag. De borde ha insett att de aldrig skulle få egen majoritet. Alliansen borde i valrörelsen gjort klart för väljarna, om de inte fick egen majoritet, så kommer de, att hålla alla dörrar öppna och styra landet med hoppande majoriteter. Med detta agerande hade man också haft möjlighet, att på förhand redogöra för, vilka frågor som man kan tänka sig att samarbeta om och frågor man inte är beredd att kompromissa om. Man kunde då också klargjort, med vilka eller vilket parti, man inte ville samarbeta med.

Att de demografiska klusterbomberna detonerade talar valresultatet tydligt om. Vi såg detta redan i förra valet och i detta är det ännu mer påtagligt. Hur många fler som kommer apteras inför nästa val kan vi mellan tumme och pekfingret, någorlunda träffsäkert redan nu räkna ut.

Självskadebeteendet är uppenbart - minst 80% av väljarna röstade för fortsatt politik, den inslagna vägen ska fortsätta, det är globalism vs nationalism. Av de resterande 20%, är frågan, hur många av dessa fattar galoppen och ser förbi bakom minareternas röda skynke? Hur många fattar verkligen att det är globalismen som är huvudproblemet och att massinvandringen endast är symtom?

Det Fredrik Reinfeldt gjorde i valet 2006 och 2010 var att han tog över den socialdemokratiska retoriken och fyllde delvis innehållet med gammal socialdemokratisk ekonomisk politik. Detta var enormt populärt och SAP tappade hela 9.1 procent över två val. SD skulle antagligen ha lyckats med samma sak i det här valet, om de förde en vänsterpopulistisk politik. Självklart med vissa justeringar såklart, för att skrämma bort M-väljare. Kom ihåg att SD placerade sig som ett mittenparti i både valet 2010 och 2014. Så fort SD började röra sig mot KD och i synnerhet M, så sprang LO-väljarna ifrån dem. S är fortfarande ett stort parti med sina 28,4 %. Visst är det antagligen det sämsta valresultatet i deras historia, men det var Jimmie Åkesson som räddade dem, genom att kräva en liberalkonservativ regering.

Hos M råder det fullt krig! M-väljarna gick återigen emot M och Kristersson. En stor andel vill se ett regeringssamarbete med SD i första hand. Helt emot Kristerssons linje, om att inte samtala eller komma överens med SD. Hans väljare förstår nog antagligen till skillnad från honom, att M inte kan få regeringsmakten och han kan inte bli statsminister utan SD:s och Jimmie Åkessons stöd.
Undrar vad M-väljarna anser om att C och L som ser ut att släppa makten till Löfven i ytterligare fyra år, genom att C och L byter block, men framförallt för att Kristersson ger bort makten. En röst på Kristersson var en röst på Löfven i fyra år till. 

M-väljarna har insett detta. Under hela valkampanjen hade Kristersson precis samma kris som inom S med fallande opinionsstöd och svaga siffror. Men S genomförde en massiv kampanj som räddade partiet från ett katastrofval. M har en svag partiledare som inte gick hem hos svenska folket och i stugorna. Han har ingen som helst trovärdighet i dem viktigaste frågan i valet – massinvandringspolitiken. Kristersson hycklar och ljuger hela tiden om frågan som väljarna sedan länge avslöjat och hellre gick till originalet med stort förtroende i frågan, SD.

Spiken i kistan för Kristersson blev när Hanif Bali gästade Expressens "Bara politik." Bali öppnade upp för ett samarbete mellan M och SD och då skickade Expressen ut en webbenkät till folkvalda M-politiker ute i landet. Det visade sig, att över 160 stycken, något mindre än hälften av de som svarat på frågan i enkäten, kunde tänka sig ett samarbete mellan M och SD efter valet.
Ulf Kristersson Expressens undersökning: ”Det är inte Moderaternas politik, och det kommer inte heller bli Moderaternas politik.”

 

Det som nu står klart i valet (det enda) är att Åkesson nu kommer ut på rätt sida i regeringsfrågan. Åkesson är helt glasklar: SD röstar nej till varje statsminister som inte förhandlar. Åkesson har de senaste två åren mörkat denna fråga.

Foliehatten ska inte tjata för mycket, men han tror att detta har bidragit till det (relativt) dåliga valresultatet. Genom att mörka i regeringsfrågan har Åkesson lurat väljare att tro, att man kan få ett regeringsskifte genom att rösta på C eller L. Om Åkesson varit tydlig från början, så hade borgerliga väljare förstått, att man måste rösta M, SD eller KD. Då hade det idag kunnat finnas en egen majoritet för dessa tre partier.

Att vara ideologisk är per definition att vara globalistisk eftersom ideologi inte har några gränser, inte ens förment nationalistiska ideologier som hitlerismen som var väldigt expansiv av sig.
När Åkesson och Lööf debatterade på slutspurten så sade Lööf att Åkesson var "besatt av nationen", d.v.s Sverige. Detta till skillnad från henne själv som är besatt av annat -- hennes egen ideologi. Detta är en svag punkt hon och andra globalister har. Åkesson utnyttjade inte tillfället, att ge Lööf en rejäl känga.

Eftersom det nu inte går att bilda en Alliansregering, så återstår bara två alternativ: extraval eller att C och L låter Löfven sitta kvar. I det senare fallet så splittras Alliansen och det kommer att utkristallisera sig ett nytt högerblock under den här mandatperioden. Om KD väljer att räkna in sig i detta högerblock, så har det redan idag 45 procent av väljarna bakom sig.

Det är bara att konstatera, vare sig socialisterna eller borgerligheten vill ha ansvaret för vad som komma skall. Underligt valresultat, någon måste ta ansvar. Ingen är vinnare eller så blir det nyval(mindre troligt)!