Ingen
kan idag kan säga, med 100% säkerhet, när Storbritannien(UK)
lämnar EU. Utträdet
har förhalats en längre tid och är som
seg
sirap. Den dag UK
lämnar
EU, uppstår
ett stort hål i EU:s budget. De återstående 27 medlemsländerna
ställs inför ett två
alternativ
- betala
mer eller EU
får
banta sina
utgifterna.
EU-kommissionen har som ett första förhandlingsbud föreslagit, att den svenska medlemsavgiften ska höjas med 15 miljarder per år, en markant ökning från dagens nivå på avgiften på 40 miljarder. Det är en ökning med närmare 40%!
Givetvis är regeringens båda samarbetspartier C och L med på noterna och gladast är L och de är med på att höja medlemsavgiften, även om ingen av toppkandidaterna i EU-valet vill nämna några summor.
L:s kandidat Karin Karlsbro står bakom den franske presidenten Emmanuel Macrons visioner om ett bredare och djupare EU-samarbete. Ett sådant samarbete kommer att kräva större gemensamma satsningar.
Karlsbro: ”Vi är beredda att satsa och kan tänka oss att öka budgeten.”
Liknande besked kommer från C:s Fredrick Federley. Han är dock kritisk till planerna på, att kraftigt banta jordbrukspolitiken. Även om 30 procent av EU-budgeten går till jordbrukspolitiken, så motsvarar det bara 0,3 procent av EU-ländernas sammanlagda BNP.
Peter Lundgren, SD: ”Jag vet det är ett förhandlingsbud. Men EU har hybris på något vis och tror de kan göra vad de vill och medlemsstaterna ska bara lyda och följa efter. Nej, det blir inte mer pengar.”
KD:s Sara Skyttedal kampanjar för att göra EU mer ”lagom” igen och det gäller i högsta grad omfånget på budgeten.
Sara: ”Den radikala ökningen av EU:s budget som nu föreslås skulle innebära drygt en 35-procentig ökning för Sveriges del. Det är inte småjusteringar. Jag tycker att man ska mätta munnen efter matsäck och prioritera om betydligt mer i budgeten. Både de stora posterna, som i dag är regionpolitik och jordbrukspolitik som man kan omforma på ett helt annat sätt än vad man gör i dag.”
EU-kommissionen har som ett första förhandlingsbud föreslagit, att den svenska medlemsavgiften ska höjas med 15 miljarder per år, en markant ökning från dagens nivå på avgiften på 40 miljarder. Det är en ökning med närmare 40%!
Givetvis är regeringens båda samarbetspartier C och L med på noterna och gladast är L och de är med på att höja medlemsavgiften, även om ingen av toppkandidaterna i EU-valet vill nämna några summor.
L:s kandidat Karin Karlsbro står bakom den franske presidenten Emmanuel Macrons visioner om ett bredare och djupare EU-samarbete. Ett sådant samarbete kommer att kräva större gemensamma satsningar.
Karlsbro: ”Vi är beredda att satsa och kan tänka oss att öka budgeten.”
Liknande besked kommer från C:s Fredrick Federley. Han är dock kritisk till planerna på, att kraftigt banta jordbrukspolitiken. Även om 30 procent av EU-budgeten går till jordbrukspolitiken, så motsvarar det bara 0,3 procent av EU-ländernas sammanlagda BNP.
Peter Lundgren, SD: ”Jag vet det är ett förhandlingsbud. Men EU har hybris på något vis och tror de kan göra vad de vill och medlemsstaterna ska bara lyda och följa efter. Nej, det blir inte mer pengar.”
KD:s Sara Skyttedal kampanjar för att göra EU mer ”lagom” igen och det gäller i högsta grad omfånget på budgeten.
Sara: ”Den radikala ökningen av EU:s budget som nu föreslås skulle innebära drygt en 35-procentig ökning för Sveriges del. Det är inte småjusteringar. Jag tycker att man ska mätta munnen efter matsäck och prioritera om betydligt mer i budgeten. Både de stora posterna, som i dag är regionpolitik och jordbrukspolitik som man kan omforma på ett helt annat sätt än vad man gör i dag.”
S
och MP vill förvisso hålla igen, men får
globalisten Annie
Lööf som
hon vill,
i sann Macron anda, kommer
EU:s
budget att
öka.
Det
skulle inte alls förvåna om globalist Lööf får igenom sin vilja
och Löfvén kröker rygg, allt för att få
sitta kvar som statsminister!
En ökning med 15 miljarder är inte budgeterat och frågan är hur löser man denna utgift? En ekvation som kan bli svårt att lösa! Vad ska staten skära ner på, för att ha råd med 15 miljarder?
Regeringen sitter inte precis i den bästa sitsen. På bordet har regeringen fått, att det är en rejäl kris i många kommuner och var dag får vi höra, att allt fler kommuner, går back med stora belopp. Anledningen är att regeringen dragit in bidragen till kommunerna och satt dem mer eller mindre i konkurs. En kommun kan inte gå i konkurs och att kommunerna med höjningar av taxor och kommunskatten skall lösa, de stora underskotten, är mindre troligt. Om Löfvén& Co skall ha kvar någon trovärdighet, behöver de lägga pengar på bordet och det är inte småsummor det är fråga om. Tydligen har vinstmaskinen fått rejält med grus i maskineriet! Att vinstmaskin skall komma igång, är mer än en utopi, det är helt uteslutet!
En ökning med 15 miljarder är inte budgeterat och frågan är hur löser man denna utgift? En ekvation som kan bli svårt att lösa! Vad ska staten skära ner på, för att ha råd med 15 miljarder?
Regeringen sitter inte precis i den bästa sitsen. På bordet har regeringen fått, att det är en rejäl kris i många kommuner och var dag får vi höra, att allt fler kommuner, går back med stora belopp. Anledningen är att regeringen dragit in bidragen till kommunerna och satt dem mer eller mindre i konkurs. En kommun kan inte gå i konkurs och att kommunerna med höjningar av taxor och kommunskatten skall lösa, de stora underskotten, är mindre troligt. Om Löfvén& Co skall ha kvar någon trovärdighet, behöver de lägga pengar på bordet och det är inte småsummor det är fråga om. Tydligen har vinstmaskinen fått rejält med grus i maskineriet! Att vinstmaskin skall komma igång, är mer än en utopi, det är helt uteslutet!
Vi
betalar redan 40 miljarder i
medlemsavgifter till EU,
men får endast tillbaka 13. Egentligen är det fel att säga att
Sverige får tillbaka 13 miljarder. Pengarna som betalas in kommer
från skattebetalarna, så där kan man säga att Sverige betalar.
Men när pengarna kommer tillbaka går de i huvudsak direkt till
privatpersoner och företag. Det mesta är jordbruksstöd. Endast en
dåre eller den som personligen tjänar på detta vansinne kan vara
för en utökning... eller ens fortsättning.
Under
åren 1995-2017 så har Sverige, betalat in hisnande 570,3 miljarder
SEK! Vi har under samma period fått tillbaks 224,2 miljarder - en
nettoförlust på hela 346,1 miljarder SEK!
Rätt
intressant att se, att flera
partier hyllar privata initiativ och säger sig vilja vill ha
reducerad stat och låga skatter. Varför då denna vurm för ett
växande EU? Är
det för att de verkligen älskar tanken på ett europeiskt USA, det
är rätt tydligt. Varför detta skulle vara så bra, är mycket mer
oklart.
Det
var extra komiskt att se SVT
låta Cecilia Malmström göra en lång utläggning om varför vi
borde betala mer pengar till EU. Det skedde i samband med en intervju
som egentligen bara skulle handlat om EU-USA. Antingen är SVT:s
journalister helt blåsta eller så är dom stora EU anhängare. Inte så
svårt att gissa vilket, med tanke på hur de rapporterar om Brexit.
Att
EU parlamentarikerna applåderar Greta efter
hennes
framträdande, är bara rent hyckleri. Inte ens 1 miljon
namnunderskrifter har hjälpt. Namnunderskrifter som inte är någon
lek, att samla in. Först måste namnen komma från flera länder och
med ett visst procenttal från respektive land. Trots det behöver
kommissionen inte ta upp frågan.
Inför vårt ordförandeskap 2010, så hade Cecilia Malmström det på sitt bord och vad hände. Cecilia Malmström fick surt franskt brev. Ja, så lyder rubriken på en artikel fredagen den 5 december 2010 i Östgöta Correspondenten. Den franske EU-ministern Jean-Pierre Jouyet skriv i ett brev till Cecilia Malmström, att den svenska regeringen skall hålla igen, i denna för Frankrike så känsliga fråga. Han utgår ifrån att ”ni kommer att iaktta största möjliga neutralitet i denna fråga.”
Fredrik Reinfeldt som då var statsminister, ville inte driva frågan med motiveringen att det är meningslöst så länge Frankrike säger nej. Så namninsamlingen hamnade troligen i papperskorgen. Frankrike kan ju säga nej i hundra år. EU i ett nötskal!
Inför vårt ordförandeskap 2010, så hade Cecilia Malmström det på sitt bord och vad hände. Cecilia Malmström fick surt franskt brev. Ja, så lyder rubriken på en artikel fredagen den 5 december 2010 i Östgöta Correspondenten. Den franske EU-ministern Jean-Pierre Jouyet skriv i ett brev till Cecilia Malmström, att den svenska regeringen skall hålla igen, i denna för Frankrike så känsliga fråga. Han utgår ifrån att ”ni kommer att iaktta största möjliga neutralitet i denna fråga.”
Fredrik Reinfeldt som då var statsminister, ville inte driva frågan med motiveringen att det är meningslöst så länge Frankrike säger nej. Så namninsamlingen hamnade troligen i papperskorgen. Frankrike kan ju säga nej i hundra år. EU i ett nötskal!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar