Hur skall vänstern knäcka den svåraste samhällsnöten någonsin - den svenska skolans totala förfall?

Skolåret har börjat och på många håll i landet saknas det lärare. Lärarbristen finns särskilt på de platser med stora så kallade utsatta områden. Att lärare flyr dessa områden, är inte alls förvånande. Skolorna i de utsatta områden kännetecknas av omfattande ordningsproblem, hot och våld och de är oftast relaterade till invandrarelever som lett till, att få vill arbeta som lärare i dessa skolor. Foliehatten har fått höra att lärare i Malmö erbjudits 10.000 extra i lön, om de ville ta en anställning, i en s.k. problemskola.

 

"Sverige förtjänar en rejäl lärarbrist!" Ett bistert konstaterade och ännu märkligare blir det, när det är fråga om en debattartikel i Aftonbladet av Isak Skogstad! Isak är gymnasielärare och är aktuell med boken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” (Natur och Kultur, hösten 2019).

Isak ger en mycket mörk och dyster framtid av den svenska skolan:
”Svenska politiker har misshandlat det svenska skolsystemet så pass grovt, att lärarbristen är här för att stanna. Nu måste vi rensa i skolans uppdrag. När jag började min lärarutbildning 2012 var vi drygt 30 studenter i min klass. På examensdagen återstod mindre än hälften. Nu, några år efter examen, har flera av oss redan lämnat yrket. Jag klandrar dem inte, tvärtom förstår jag dem mycket väl. Det är inte värt att offra sin hälsa, sitt privatliv och sin ekonomi för att arbeta som lärare i den svenska skolan. Det finns sannolikt inget land i världen som har en lika utbredd och akut lärarbrist som Sverige. Men det finns heller inget land som förtjänar det mer än oss. Trots att lärarbristen uppmärksammas år efter år händer ingenting. Platser på lärarutbildningarna står tomma och många erfarna lärare väljer att lämna yrket. Det är ett direkt resultat av att svenska makthavare har misshandlat det svenska skolsystemet.”

Den svenska skolans förfall, är förmodligen den svåraste samhällsnöten att knäcka, då inte ens regering och riksdag kan styra upp detta utan att drunkna i flum och starka självdestruktiva intressegrupper som inte vill eller orkar förändra något som snart är totalhavererat.

Det räcker att gå till vårt östra broderland Finland och titta på deras skola. Den finska skolan är bland de bästa i världen, även om det precis som i Sverige, har de fått problem med invandrarbarn som inte hänger med i skolan. Ett problem som man talar öppet om. Att den finska skolan blivit en sådan framgår är enkelt att förklara, politiker är bannlysta från att styra skolan, utan det är proffsen, d.v.s. lärarna som har utformat den finska skolan.

Man kan göra en jämförelse, med att sätta en amatör(politiker) att träna och coacha ett lag som MFF. Det skulle bli pannkaka av det. Precis så är det, det behövs proffs(lärare), för att få fram ett bra team(skolelever).

 

Lika för alla? En ESO-antologi om skolans likvärdighet är en rapport av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2019:1. En skakande rapport sammanställd av kompetenta personer.

I rapporten framkommer det, att det är skillnad på elevers IQ nivå som avgör skillnader i lärande och problem i svenska skolor. Kontroversiellt? Javisst, speciellt för vänster och liberala politiker, men samtidigt mycket avslöjande. ESO-rapporten är baserad på riktiga vetenskapliga undersökningar som bevisar fakta, av riktiga forskare som är vetenskapligt utbildade.

 

Det kommer att behövas 187 000 fler lärare fram till 2031, och behovet är som allra störst de närmaste åren, visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Enligt arbetsgivarorganisationen SKL är behovet är så stort att det inte räcker att bara utbilda fler. Per-Arne Andersson som är chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad på SKL: ”Den reguljära lärarutbildningen kommer inte att klara den här situationen. Inte ens om vi dubblar lärarutbildningen från och med i dag. Alltså behöver vi göra andra saker för att få fler lärare till skolan.”

En ledare i SvD nyligen handlade om att problemen i den svenska skolan som allt mer liknade de som finns i utvecklingsländer.

Artikelförfattaren Inger Enkvist och Isak Skogstad, är de starkast lysande kritikerna av kunskapsförfallet och skolsystemets/-politikens/-policyns utveckling i Sverige.

De skriver: ”Världsbanken har nyligen lanserat ett forskningsbaserat skolreformsprojekt. Man vänder sig främst till utvecklingsländer och medelinkomstländer. Dessa brukar vilja reformera sina utbildningssystem, därför att de upplever att dessa blir allt svagare samtidigt som den internationella konkurrensen blir allt mer märkbar. Sverige har de flesta problem som räknas upp som utmärkande för utvecklingsländer. Vi vill förstås bort från en utvecklingslands situation så snabbt som möjligt.”

 Att utbildningssystemet nu ska ta sig an ett helt annat kulturellt ”material” verkar inte ingå i utbildningsekvationen, att även ”materialet” som ska bearbetas är en del av systemet. 

 

Verklighetsanpassning sker redan, tack vare friskolorna. Driftiga och intelligenta föräldrar sätter sina barn i välskötta friskolor, medan resten hamnar i kommunal skola av varierande kvalitet. Idag har man väl gett upp hoppet om, att genom utbildning lyfta invandrarbarnen ur förorternas misär. Det var inte en realistisk förhoppning, givet arv och miljö, men nu kan inte ens PK:s mest inbitna förkämpar hävda det.
En misstanke är, att vi kommer att få se mer lokalt förankrad utbildning i förorterna - utbildning för invandrare av invandrare, i takt med att den svenska skolan blir mer och mer dysfunktionell. Koranskolor, muslimska friskolor eller utökad hemspråksundervisning kommer att täcka upp för kommunens brister. Föräldrarna kommer att föredra detta framför att deras barn slår dank i eller utanför kommunernas lokaler.

 

Tack vare våra politiker har det svenska samhället tillåts bli mer splittrat och med det följer ett naturligt behovet av ett uppdelat utbildningssystem. Centrala idéer och lösningar kommer bli allt svårare att få till och överblicka. Med ökad mängd parallellsamhällen följer behovet av och möjligheten till att andra nödvändiga system som skola och arbetsmarknad följer efter. Många invandrare söker desperat efter fungerande kommunala skolor, men konkurrensen om dessa platser är redan brutal, då tillgången på friskolor inte räcker, för den svenska medelklassen som måste försvara och strida för de få fungerande kommunala skolor som finns kvar.

 

Vi har egentligen inte lärarbrist i Sverige. Det finns fler än 50 000 legitimerade inaktiva lärare i Sverige. Lärare som har valt att gå ifrån skolan tills någon ändrar på Sveriges skolpolitik. Fler lärare kommer att byta jobb, eftersom det inte går att ha totalt juridiskt ansvar för 30 barn, medan man inte kan göra någonting för att upprätthålla det ansvaret. En vanlig förälder har totalt juridiskt ansvar för i snitt 2 barn och vissa tycker att det är jobbigt. Lärare har totalt juridiskt ansvar för 30 barn samtidigt som att de skall se till att eleverna utvecklas. Detta samtidigt är lärarna bakbundna, med risk för att förlora sitt jobb och legitimation, när de utövar ansvaret de har.

Det som har hänt är, att befolkningen har massivt ökat och sedan har lärarnas lobbygrupper infört behörighetskrav och lärarlegitimation vilket utesluter en massa högskoleutbildade människor som redan arbetar i skolan eller skulle kunna arbeta i den. Om du har en civilingenjörsexamen kan du inte komma in på KPU programmen, om du inte läst flummiga tillval. Det spelar ingen roll, att den här ingenjören kan långt mer matematik än en matematiklärare. En nationalekonom kan inte bli gymnasielärare i samhällskunskap genom en KPU, om de inte läst sociologi och statsvetenskap, medan en statsvetare inte kan bli gymnasielärare i samhällskunskap, om han inte läst sociologi eller nationalekonomi. Detta är uttalat från de som bestämmer över KPU programmen - de vill inte vill ha ämneskunniga lärare. Deras mål är att göra yrket till ett arbetaryrke vilket också passar socialdemokratin. Det kan också sägas att lärarprogrammen vägrar prioritera lärare med naturvetenskaplig utbildning. Det skall sägas att det är svårt att få jobb som SO-lärare, men jättelätt att få jobb som matematik och fysik lärare. Detta är också lärarlobbyns fel och såklart politiker som inte sätter ned foten mot vansinnet, men detta är inte bara lärarnas fel.

Notera att det var lärarförbundet som började med nedmonteringen. De var seminarieutbildade kvinnor med kommunistiska sympatier som arbetade i folkskolan. De hade ingen högskoleutbildning och tjänade mindre pengar. De avskydde att lärarna i realskolan (högstadiet) och gymnasielärarna (mestadels män) som hade mer förmåner än dem och tjänade mer pengar. Sedan backade Lärarnas Riksförbund ut och blev socialister på 1970-talet. Idag är det lika illa hos båda de här förbunden. De här facken (tillsammans med sossepolitiker, liberaler och lärarhögskolans professorer) lyckades avskaffa adjunkterna i skolan på 1970-talet och kommunaliserade den på 1980-talet. Många är säkert inte medvetna om, att vänsterliberalen John Dewey var en av de mest drivande ideologerna bakom att avskaffa läraryrket status. Det är lärarnas husgud och har varit det sedan 1930-talet.

De extraordinära åtgärderna som behövs kommer inte att infalla, så länga vänstern sitter kvar. Det är politiskt självmord att ta bort det fria skolvalet, samt den prislapp som finns ditsatt i varje barns örsnibb (människohandel är inte förbjudet i Sverige, trots allt). Det är tabu att se till, att lärarna faktiskt får använda sig av Skollag 5kap. som Björklund propagerade för.

Vi har en statlig organisation som stadgar skolans uppdrag genom lag, förordning och läroplan. Vi har sedan ytterligare en statlig organisation som tolkar dessa styrdokument och ger direktiv. Dessa två går inte alltid åt samma håll, helst inte när det gäller disciplinen och myndighetsarbetet i skolan.

Vi har huvudmän och rektorer som inte kan leda en skolverksamhet. Vi har en rektorskultur i Sverige där föräldrar och elever går till rektorn, så fort de inte är nöjda med lärarens beslut. Rektorn ändrar till 98% beslutet och undergräver då lärarens auktoritet. Rektorskulturen har fått utvecklas på grund av det fria skolvalet. Eleverna och föräldrar behandlas som kunder och rektorn vågar inte bolla tillbaka frågan till lärarens beslut och be föräldrarna att samtala med läraren.

Fack och statliga organisationer har i många år dödat rekryteringen till lärare, då det krävdes VFU och introduktionsår för att få legitimationen. Det betyder att du inte kunde jobba som lärare på 2 år efter din examen. Det tar sedan 12 månader, att få sin legitimation. Läraryrket är skolans armékniv. Under en dag kan läraren utöver sitt huvuduppdrag, arbeta som administratör, rektor, kurator, psykolog, städare, fritidspedagog, förälder (ja, förälder till barn som tydligen inte har föräldrar som kan göra sina barn självständiga).

Svensk skola har havererat och det finns ingenting att göra åt. Det är bara att sörja och hämnas på de ansvariga.

Foliehatten minns den skola i Sverige som vi hade som var av världsklass. Det ändrades när det gamla skolsystemet med Folkskola, Realskola och Gymnasium togs bort. Ett gymnasium av den riktiga sorten med studentskrivningar och s.k. "Munta" som var förhör på hela gymnasiekursen och som hade inkallade censorer som bestämde vad betyget på de muntliga förhören skulle bli.

Svenska skolor är kvinnodominerande. I förskolan är 96 procent av förskollärarna kvinnor, i grundskolan är 74 procent av grundskollärarna kvinnor och i gymnasiet är 52 procent av gymnasielärarna kvinnor. Ändå röstar 95% av dessa kvinnor på partier som skapar ordningsproblemen, dessa kvinnor bör då också lösa problemet.