Kommer svenska tillgångar bli till salu för stort reapris!

Den svenska kronan är nu den lägst värderade valutan bland alla OECD-länder.
Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB: ”Om vi fortsätter att bedriva den här valutapolitiken riskerar vi att rea ut svenska tillgångar.”
Om nu dessa tillgångar har ett värde på den internationella marknaden borde de bli dyrare för den arme svensken som bara tjänar SEK, det internationella marknadspriset borde vara vad det är.

Under sommaren har många svenskar som rest utomlands, antagligen fått en chock när de upptäckt att semesterkassan tog slut på nolltid. 100 kronor för en glass i Köpenhamn? 200 för ett glas vin i Rom? Ska man behöva bli ruinerad på semestern? Det är bara att konstatera faktum! Anledningen är att den svenska kronan nått en rekordusel nivå. En dansk krona kostar i skrivande stund över 1,50, och en Euro på hutlösa 11 och mer. Den förre utrikesministern Carl Bildt hade rätt när han i våras kallade utvecklingen för pinsam. Kronan är för närvarande en skräpvaluta.

Värdet på SEK är ett tecken på att den svenska ekonomin uppfattas som instabil av omvärlden. Skakig bostadsmarknad(bostadsbubbla som är på väg att spricka) och svag reell tillväxt(som minskar) imponerar inte. Dessutom har lönerna stigit mer än produktiviteten, vilket skapar en obalans och kompenseras genom försvagad valuta.

 

Ingves och Riksbanken, vill att värdet på kronan ska vara låg. De som kommer ihåg hösten 2008, hur Ingves ”paniksänkte” för att lämna den gängse ”pariteten” med ECB. Samme Ingves som ett halvår tidigare inte sett någon kris och hade höjt räntorna med 0.25 dagen innan Lehman Brothers 2008. Dagen innan! Inte mycket förtroende för Ingves efter det.

Men då var trots allt läget för svensk exporten ett annat, än idag, den nedgång som GFC skapade var i stort lika för alla på den internationella marknaden. Men sen fick Ingves för sig, att han skulle ligga över ECB, varför? Svensk export återhämtade sig betydligt sämre än t.ex. den tyska.

 

Här är ett aktuellt diagram (1982–2018) med varu, tjänste och totalt export-importnetto.  Peaken var 2006, sen dess har det gått utför, efter 2015 har det varit fritt fall.

 

Visst är valutakurs viktig, speciellt för u-länder som är beroende av råvaruexport. Men för en nation högt upp i förädlingskedjan är det betydligt mer komplext än så. Fundamentet är kunskap och kompetens oavsett om det är varu- eller tjänsteindustri. Massiv import av migranter utan utbildning är ingen begåvningsreserv som är till ingen nytta för detta, snarare tvärtom.

 

Tson Söderström är en av de få, om någon, svensk ekonom som sagt något om sk makroekonomisk sektorsbalans: ”(S-I)=(G-T)+(X-M)
Uttrycket (I) säger att - vid en given nivå på produktion och sysselsättning - det privata finansiella sparandet (S-I) måste vara lika med summan av den offentliga sektorns finansiella underskott (G-T) och bytesbalansens saldo (X-M), Ett privat finansiellt sparande på 170 miljarder kronor måste alltså motsvaras av antingen ett budgetunderskott på 170 miljarder eller ett bytesbalansöverskott på 170 miljarder (eller någon kombination av dessa två).”

Det är elementär dubbel italiensk bokföring, men bytesbalansunderskott behöver inte vara någon katastrof. USA har inte gått under, men det kräver som sagt budgetunderskott, för att inte den inhemska privata sektorn ska kollapsa under skulder och negativt sparande. Australien har i genomsnitt haft 4% bytesbalansunderskott sen början av 70-talet, utan att ha gått under eller totalt ägda av utlandet. Att vara ett modernt välordnat industriland är en förutsättning, för u-länder, kaos och shit-hole länder, är läget ett annat.
Med tanke på det nya läget för Sveriges export-import netto, kan man fråga sig hur våra politiker ska kunna fortsätta kräva s.k. överskott i den offentliga budgeten?

Hur ska Magda då kunna ”spara?” Våra politiker verkar på fullt allvar tro, att en nation kan ”spara” i sin egen suveräna valuta.

Den hårt kritiserade Magdalena Andersson, har helt klart varit ”sparsam” under sin tid som finansminister. Den förmenta högkonjunktur peaken sett per capita var 2015. Fram till 2015 gällde Alliansen/Borgs budget, med smärre underskott. Iofs +-0 2015, sen har det varit sparsamt. Medborgarna har haft löpande finansiellt underskott mot det offentliga. Medborgarnas affärer mot ”staten” är ett nollsummespel.

När kronan går i botten blir det väldigt billigt för det globala kapitalet att köpa upp allt. I synnerhet när krisen slår till och kommuner hamnar på obestånd, då blir det till att kommunala fastighetsbolag, land och annat köps upp av utlandet.
Det blir det billigare att köpa om landets produktiva förmåga sjunker. Men de ”svenska” industriföretagen är prissatta på den internationella marknaden och värdet på dessa behöver kanske inte sjunka, därför att kronan sjunker. 

Om Ingves modell skulle stämma så borde de öka i värde, om nu kronsänkningen skulle göra dem mer konkurrenskraftiga. Men det har inte varit RB eller svenska politiker som sålt stora delar av industristrukturen till utlandet, det har de svenska kapitalisterna varit pådrivande i.

 

Ett annan stort problem har tillkommit! Förtroendet för Sverige är förbrukat och med det följer, att förtroendet för de svenska företagen också är i gungning.
Det kommer att bli allt svårare att styra inflationen med penningpolitik, om inte nästan omöjligt idag. Det har blivit knepigare att mäta inflation. Den tekniska utvecklingen går snabbare. Att mäta värdeförändringen på en traktor, en limpa eller en liter mjölk är mycket lättare än att mäta värdet på smarta telefoner. Den utvecklingen kommer bara att fortsätta.

Är det inte bara att stanna i Sverige och ta en “hemester”? Problemet är att den svenska kronans låga värde gör svenskarna fattigare, även om de håller sig inom landets gränser. Importen av varor från utlandet blir dyrare(närmare 60% av all mat importeras), vilket gör att matpriserna kommer att stiga, ännu mer.

Det kommer att bli lättare för svenska företag att exportera, men det är en klen tröst. Risken är att den svaga kronan blir en falsk trygghet för företagen. När kronan väl stärks finns en risk att företagen inser att framgångarna orsakades av reapriset på den svenska kronan och inte på bra affärsstrategier och efterfrågade produkter. Det är även reapris på svenska företag.

Rättegången av Asap Rocky var världens i särklass största och mest omfattande rättegång för en ringa misshandel av nödvärnskaraktär. Det är ett tydligt exempel att tjänstemän agerar efter en skruvad agenda och att man i sådan anda har fri tillgång till alla resurser. Det kan jämföras med när handläggare i kommunen får tillgång till medel, för att låta tusentals migranter ha förtur till nybyggda lägenheter med hög hyra eller att man helt enkelt köper ett stort bostadsbestånd av den orsaken. Det är klart att med sådana möjligheter kan man tillåta sig vara djävligt human. Flertalet kommuner balanser på ruinens brant och det är inte småpengar det handlar om.

Kan det bli värre? Ja, det kan det. Snart kommer lågkonjunkturen och då blir det upp till bevis, för den socialistiskt styrda ekonomin!