I
Skolverkets översyn av läroplanerna kommer en drastisk nedskärning
av historieämnet. All undervisning om forntida civilisationer,
antiken och medeltiden ska bort ur högstadiets läroplan.
Undervisningen ska börja på 1700-talet och större vikt ska
istället läggas på efterkrigstiden efter 1945. En beprövad
marxistisk idé. För att fullfölja folkmordet på svenskarna,
ska deras historia bannlysas. Foliehatten
antar att sossarna sett till, att de lämnar ute hur ett
sosse/centerstyrt Sverige basically var nazister med rasbiologi och
tvångssterilisering och att de faktiskt hjälpte nazisterna
avsevärt. Undervisningen idag är
utan
fokus på kunskaper, utan istället fokus på en sinnessjuk
"värdegrund", där
alla måste delta.
Anna
Westerholm, Skolverket:
”Vi vill minska risken för så kallad baklängespedagogik som
innebär att lärare lägger upp undervisningen utifrån
kunskapskraven. Vi vill också minska risken för så kallade
tröskeleffekter, att elever inte ska kunna få ett visst betyg för
att de misslyckats i någon mindre del. Vi vill bidra till ett
helhetsperspektiv i undervisningen.”
Vi vill minska risken får ”baklängespedagogik” skriver de. Ordet är uppfunnet av vänsterradikala progressiva pedagogen Ingrid Carlgren som var ansvarig för kriget mot Jan Björklund.
Vi vill minska risken får ”baklängespedagogik” skriver de. Ordet är uppfunnet av vänsterradikala progressiva pedagogen Ingrid Carlgren som var ansvarig för kriget mot Jan Björklund.
Jenny
Wallensten, forskare i antikens kultur och samhällsvetenskap vid
Svenska institutet i Aten, kallar förslaget absurt. Hon pekar på
att förslaget anger att ett syfte med historieundervisningen är att
elever ska få ”långa historiska linjer med relevans för
samtiden. Har man ingen kunskap om forntiden kan man inte ha någon
respekt för framtiden heller.”
Är
de här pedagogerna på skolmyndigheten
på riktigt? För er som inte vet så är ”baklängespedagogik”
en effektiv, beprövad och normal inlärningsmetod. De svenska
progressiva pedagogerna på Skolverket är dock överens om att
lärarna skall prata om allting i klassrummet utom just vad som är
relevant till provet. Progressiv pedagogik är så pass extremt att
Sovjet redan på sent 1920-talet tog avstånd från den. I Sverige
har de progressiva pedagogerna släppts in på verken och i skolorna.
Expressens
Ann-Charlotte Marteus citerar en av bedömningsformulering; ”Eleven
visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i
samhället.”
Skolverket vill att bedömningen av elevers kunskaper i den svenska skolan skall fortsätta vara lika rättsosäkert som det varit i decennier. Med den här typen av luddiga betygskriterier kan en lärare, sätta vilket betyg som helst, vilket leder till en lång rad problem. Centraliserad och standardiserad bedömning och betygsättning, är fortfarande inte är implementerat i det här landet. Det kan göras helt datoriserat, precis som teoriprovet till körkortet. Det skulle ge oss svart på vitt, på vilken nivå våra barn befinner sig, samt ge analytiska datoriserad hjälpmedel till lärarna, för att förbättra elevernas resultat. Skolverket, lärarnas fackförbund, lärarprogrammen, vänsterlärarna och pedagogikprofessorerna har blockerat denna förändring mot standardisering, rättssäkerhet, ordning och meritokrati i decennier.
Det pedagogiska etablissemanget undergrävde till och med Jan Björklunds rätt, att med modesta förslag, få tillstånd förändringar. Ann-Charlotte Marteus läste om ämnet samhällsvetenskapen i Skolverkets nya förslag, men det är lika illa i de andra ämnen. Det är intet för intet, att våra ingenjörsstudenter vid universiteten, knappt kan multiplikation. Detta nämns inte i Ann-Charlotte Marteus artikel, men det försåtliga ordet "förmåga" i kunskapskraven finns kvar. För att stanna vid samhällskunskapen.
Skolverket vill att bedömningen av elevers kunskaper i den svenska skolan skall fortsätta vara lika rättsosäkert som det varit i decennier. Med den här typen av luddiga betygskriterier kan en lärare, sätta vilket betyg som helst, vilket leder till en lång rad problem. Centraliserad och standardiserad bedömning och betygsättning, är fortfarande inte är implementerat i det här landet. Det kan göras helt datoriserat, precis som teoriprovet till körkortet. Det skulle ge oss svart på vitt, på vilken nivå våra barn befinner sig, samt ge analytiska datoriserad hjälpmedel till lärarna, för att förbättra elevernas resultat. Skolverket, lärarnas fackförbund, lärarprogrammen, vänsterlärarna och pedagogikprofessorerna har blockerat denna förändring mot standardisering, rättssäkerhet, ordning och meritokrati i decennier.
Det pedagogiska etablissemanget undergrävde till och med Jan Björklunds rätt, att med modesta förslag, få tillstånd förändringar. Ann-Charlotte Marteus läste om ämnet samhällsvetenskapen i Skolverkets nya förslag, men det är lika illa i de andra ämnen. Det är intet för intet, att våra ingenjörsstudenter vid universiteten, knappt kan multiplikation. Detta nämns inte i Ann-Charlotte Marteus artikel, men det försåtliga ordet "förmåga" i kunskapskraven finns kvar. För att stanna vid samhällskunskapen.
Ordet
”förmåga” är vägledande eftersom det användes i tidigare och
det är ett mycket försåtligt ord, eftersom det inte har något med
kunskap att göra. Vad är förmåga? Kunna snacka? Eleverna sitter
inte med SPSS och Matlab program eller har tillgång till databaser.
Det är kvalitativa analyser de ska ägna sig åt som sedan ska
bedömas av lärare.
Om ni läser de nya (och gamla) betygskriterierna skall läraren bedöma elevens ”förmåga” (kunna prata, för sin sak). Hur ska du bedöma detta? Ni som inte läst Skolverkets kommentarsmaterialet som är till för lärare, bör göra det. Det räcker med att snabbt bläddra igenom materialet, för att snabbt konstatera, att läroplanerna är fruktansvärt ologiska. Det finns inget instrumentellt syfte i dem, annat än att skolan skall socialisera eleverna i vänsterliberala värderingar. Kunskap är nära helt irrelevant för myndigheten. För ett högre betyg föra ett ”välgrundat resonemang!” Vem vet vad det betyder. Ni som har träffat lärare. Hur många av dem, kan föra ett välgrundat resonemang? Faktum är, att det är subjektivt precis som när det kommer till lärarnas bedömningar av våra barn.
De flesta av oss inser, att det räcker med att de elever pluggar till ett standardiserat nationellt prov och de får rena faktakunskaper för att klara det. Det finns ingen mening med skolbarn skall ägna sig åt "resonemang" och "analys" och i synnerhet inte, när ingen vet vad som avses med detta och när sådant inte kan bedömas.
Kvalitativ analys är inte analys och lärarna kan ändå inte bedöma vad som är bra och dåligt givet de hjälpmedel som finns. Det blir inte bättre av att lärarna har rätt små ämneskunskaper vilket inte hjälper dem eller eleverna. Lärarna sätter konstant för höga eller för låga betyg på elever beroende på deras tillfälliga "känslostämning" och vad de tycker om eleven. Skolan är en myndighet och myndigheter skall inte ägna sig åt allmänt tyckande. Det undergräver förtroendet för staten och offentlig förvaltning. Den svenska skolan praktiserar inte "good governance". Det har blivit så här eftersom politikerna inte vågar stå upp mot de progressiva pedagogerna.
Om ni läser de nya (och gamla) betygskriterierna skall läraren bedöma elevens ”förmåga” (kunna prata, för sin sak). Hur ska du bedöma detta? Ni som inte läst Skolverkets kommentarsmaterialet som är till för lärare, bör göra det. Det räcker med att snabbt bläddra igenom materialet, för att snabbt konstatera, att läroplanerna är fruktansvärt ologiska. Det finns inget instrumentellt syfte i dem, annat än att skolan skall socialisera eleverna i vänsterliberala värderingar. Kunskap är nära helt irrelevant för myndigheten. För ett högre betyg föra ett ”välgrundat resonemang!” Vem vet vad det betyder. Ni som har träffat lärare. Hur många av dem, kan föra ett välgrundat resonemang? Faktum är, att det är subjektivt precis som när det kommer till lärarnas bedömningar av våra barn.
De flesta av oss inser, att det räcker med att de elever pluggar till ett standardiserat nationellt prov och de får rena faktakunskaper för att klara det. Det finns ingen mening med skolbarn skall ägna sig åt "resonemang" och "analys" och i synnerhet inte, när ingen vet vad som avses med detta och när sådant inte kan bedömas.
Kvalitativ analys är inte analys och lärarna kan ändå inte bedöma vad som är bra och dåligt givet de hjälpmedel som finns. Det blir inte bättre av att lärarna har rätt små ämneskunskaper vilket inte hjälper dem eller eleverna. Lärarna sätter konstant för höga eller för låga betyg på elever beroende på deras tillfälliga "känslostämning" och vad de tycker om eleven. Skolan är en myndighet och myndigheter skall inte ägna sig åt allmänt tyckande. Det undergräver förtroendet för staten och offentlig förvaltning. Den svenska skolan praktiserar inte "good governance". Det har blivit så här eftersom politikerna inte vågar stå upp mot de progressiva pedagogerna.
Debatten
har dock handlat om annat. Det har handlat om hur pedagogikvänstern
nu har fått fullt mandat av sossarna,
att gå i krig mot vår historia. Nu när sossarna
har full kontroll över Skolverket, finns det ingen som förhindrar
de progressiva pedagogerna, att fortsätta att förstöra den svenska
skolan.
Historieundervisningen skall börja är 1700 och sedan är det kritik av slaveriet och onda vita människor tills USA 1945 besegrade nazisterna och det blev fred på jorden. Det är så här Skolverket ser på vår och mänsklighetens historia. I årskurs 1-6 så skall tiden 800-1500 ingå. Skolverket har passande nog plockat bort Antiken och Rom. Hur religionskunskapen ska kunna bedrivas om barnen inte kan något om perioden är bortom mig men hur som helst. Detta är vad ditt barn skall lära sig i skolan om tidsperioden 800-1500;
Ann-Charlotte
Marteus nämner i sin artikel i Expressen att den pågående
socialiseringen skall stärkas och kunskaperna ska bort. Från
Ann-Charlotte Marteus artikel;
”Skolverkets nya förslag till läroplan i historia är Antiken struken. Tanken att svenska högstadieelever ska bli bekanta med Platon och Sokrates, Caesar och Marcus Aurelius, demokratins vagga och filosofins guldålder, tycks fylla Skolverket med fasa. Enligt förre utbildningsministern Jan Björklund (L), som snabbt var ute på Twitter, försökte verket med samma tilltag när dagens kurs- och läroplaner skrevs. ”Det satte jag stopp för.” I stället för en djupdykning i den västerländska civilisationens vagga föreslår Skolverket att eleverna ska bekanta sig med kolonisation och slavhandel. Det förstås inga oviktiga ämnen, men hur kan slavhandel vara ett mer prioriterat område än Antiken för uppväxande EU-medborgare? Är det för mycket vita gubbar i Antiken, är det där skon klämmer? Är det för etnocentriskt, för postomodernt? Det är så illa. Grundproblemet tycks vara att utbildningsväsendet har fjärmat sig från målet att bilda ungdomar och i stället lagt fokus på att fostra dem, inpränta rätt demokratiska värderingar och känslor. Som om känslor var ett bättre skydd mot totalitära strömningar och andra civilisatoriska hot än bildade individer som kan tänka komplext och självständigt.”
”Skolverkets nya förslag till läroplan i historia är Antiken struken. Tanken att svenska högstadieelever ska bli bekanta med Platon och Sokrates, Caesar och Marcus Aurelius, demokratins vagga och filosofins guldålder, tycks fylla Skolverket med fasa. Enligt förre utbildningsministern Jan Björklund (L), som snabbt var ute på Twitter, försökte verket med samma tilltag när dagens kurs- och läroplaner skrevs. ”Det satte jag stopp för.” I stället för en djupdykning i den västerländska civilisationens vagga föreslår Skolverket att eleverna ska bekanta sig med kolonisation och slavhandel. Det förstås inga oviktiga ämnen, men hur kan slavhandel vara ett mer prioriterat område än Antiken för uppväxande EU-medborgare? Är det för mycket vita gubbar i Antiken, är det där skon klämmer? Är det för etnocentriskt, för postomodernt? Det är så illa. Grundproblemet tycks vara att utbildningsväsendet har fjärmat sig från målet att bilda ungdomar och i stället lagt fokus på att fostra dem, inpränta rätt demokratiska värderingar och känslor. Som om känslor var ett bättre skydd mot totalitära strömningar och andra civilisatoriska hot än bildade individer som kan tänka komplext och självständigt.”
Mångkulturalism,
internationalism och feminism är vägledande. Barnen skall också
ägna sig åt social kritik av den här perioden. Hur ”vikingar
framställs i populärkulturen”. Hur är detta relevant för den
tiden? Skall barnen sitta i skolan och fördöma vikingarna för att
de inte var HBTQ-certifierade?
Att Skolverket och de här progressiva pedagogerna får fortsätta med sin krigföring mot våra barn är helt bortom mig. Allt fler verkar dock reagera. Detta är ingen ideologisk fråga eller en fråga om att vara "höger" eller "vänster". Progressiva pedagoger är ett hot mot allas barn och ingen vill ha en genomkorkad befolkning. Foliehatten anser att Ann-Charlotte Marteus har rätt att skolverket behöver läggas ned och att vänstern röstas bort. Vänstern har aktivt arbetat för ett fördummande av svenska folket och liberalerna hakar på och instämmer.
Att Skolverket och de här progressiva pedagogerna får fortsätta med sin krigföring mot våra barn är helt bortom mig. Allt fler verkar dock reagera. Detta är ingen ideologisk fråga eller en fråga om att vara "höger" eller "vänster". Progressiva pedagoger är ett hot mot allas barn och ingen vill ha en genomkorkad befolkning. Foliehatten anser att Ann-Charlotte Marteus har rätt att skolverket behöver läggas ned och att vänstern röstas bort. Vänstern har aktivt arbetat för ett fördummande av svenska folket och liberalerna hakar på och instämmer.
Världen idag: ”Sverige på 1600-talet hade Europas och världens högsta läskunnighet, alltså mer än i dagens Somalia och Afghanistan. I Leksand vid slutet av 1600-talet kunde 80-90 procent av invånarna läsa, kvinnorna inräknade!
En av kyrkans viktigaste kulturgärningar har alltid varit att bygga upp skolsystem. För svensk del kan man konstatera, att detta skett vid inte mindre än tre tillfällen.
Den första skolepoken började i tidig medeltid. För att kyrka och församlingar skulle fungera behövdes präster, och präster behövde utbildning. Åtskilliga kloster blev viktiga lärdomscentra. Likaså kom alla domkyrkor med större eller mindre framgång att fungera som skolcentra. Mot slutet av medeltiden fanns det skolor i alla Sveriges städer.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar