Kommer EU klara av att fördela nödfonden efter Covid-19 eller....?

I slutet av förra veckan träffades alla de 27 stats- och regeringschefer i ett digitalt möte för att diskutera ett stor nödfond som ska hjälpa medlemsländer som drabbats hårt av Covid-19.
 

Hur fonden skall ska utformas kommer att bli den stora ”stötestenen” som kan spräcka EU! Det råder stor oenighet om hur stor den ska vara och hur länderna ska få tillgång till pengarna och framför allt, vem skall betala!

Europeiska rådets ordförande Charles Michel: ”Vi har visat en stark vilja att gå vidare tillsammans. Fonden ska vara tillräckligt stor, inriktas på de mest drabbade sektorerna och geografiska områdena i Europa och vara särskilt avsedd för att hantera denna aldrig tidigare skådade kris.”

Vår s.k. landsfader går ut hårt och säger: ”EU står inför ytterligare en utmaning när det handlar om att komma tillbaka till fungerande ekonomier. Det ska vara lån och inte bidrag!”

Det enda man är överens om i nuläget är, att ge EU-kommissionen i uppdrag att kartlägga behovet av och inom kort komma med ett förslag på en nödfond och att enorma summor pengar behövs för att ta EU ur det som väntas bli den djupaste ekonomiska krisen sedan WW2. 

Det handlar om belopp som räknas i biljoner euro, inte miljarder. Enligt förslaget skall fonden kopplas till nästa flerårsbudget för åren 2021-2027. Ursula von der Leyen sade att det rör det sig om en summa i storleksordningen ”biljon” euro. Enligt henne skulle detta innebära att medlemsländerna behöver bidra med två procent av sin bruttonationalinkomst, BNI, under de tv-tre första åren på budgetcykeln.

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, uppgick till 5 026 miljarder kronor 2019. 2% innebär ytterligare drygt 100 miljarder varje år. Dessutom är det mycket oklart om Sverige någonsin kan få tillbaka dessa pengar!

Det nuvarande kompromissförslaget för flerårsbudgeten, som EU-ledarna misslyckades att enas om precis innan coronakrisens utbrott, låg på 1,07 procent av BNI. Sverige har tillsammans med tre andra EU-länder sagt, att deras gräns går vid högst en procent av BNP. Angela Merkel sade inför EU-toppmötet att Tyskland som hittills legat nära den svenska positionen, är redo att bidra mer till nästa flerårsbudget. Frågan är hur mycket mer tyskarna kan bidra med och om Merkel har tyskarna med sig! Det var enorma protester när Grekland räddades av framför allt tyska pengar.

Det framgår med all tydlighet att den finns en enorm stor spricka mellan Nord- och Sydeuropa. Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Danmark har varit tydligt med, att man motsätter sig att gå i borgen för länderna i Sydeuropa och att det bör finnas ett tak för hur mycket stöd ett EU-land kan få.

Stefan Löfven: ”Tillsammans med våra likasinnade länder har jag framfört de krav vi ställer på fonden. Den ska vara begränsad i tid och omfång. Det ska vara lån och inte bidrag. Den ska leva upp högt ställda krav om effektivitet och naturligtvis också återbetalning.”

Italien, Frankrike och Spanien vill att det ska handla om bidrag, utan krav på återbetalning. Italiens Giuseppe Conte har krävt stöd utan villkor, nämnde efter mötet att han var nöjd med resultatet och kallade det en milstolpe.

Samtidigt skall vi vara medvetna om, att det i dagsläget finns en majoritet bland italienarna, att lämna EU. När Italien krisade som mest, fick de ingen hjälp av EU, utan det var Kina och Sovjet som hjälpte till istället. Att Italien skulle gå med på att stödfondens pengar endast skulle handla om att låna pengar, kommer enligt Foliehatten inte finns på den italienska kartan. Conte har inget förhandlingsläge, om han vill sitta kvar som premiärminister. Precis som Spanien har bägge dessa länders ekonomier drabbats hårt av Covid-19.

EU-kommissionen har fram till 6 maj på sig, att komma med ett konkret förslag om hur flerårsbudgeten och stödfonden ska utformas. Nästa flerårsbudget ska börja gälla först nästa år så EU-kommissionen undersöker även möjligheterna för övergångsåtgärder till dess.

Efter det digitala mötet gav vår landsfader en presskonferens. Han kommenterade EU:s agerande under Covid-19 krisen. Löfven som är en enorm stor anhängare av EU, kritiserade i försiktiga ordalag EU. Han ansåg att EU inte ska fungera som det gjorde i början av krisen och gav som exempel att enskilda länder stängde gränserna på eget bevåg och att exportrestriktioner infördes i vissa länder. Han menar nu att det finns en gemensam önskan om att lösa situationen, men säger att det fortfarande finns problem i samarbetet.

Löfven: ”Det finns också en gemensam ambition. Alla vill att det här ska fungera. Men det återstår tuffa diskussioner.”

Är någon förvånad över att landsfadern inte sa rakt ut:
När det krisade som mest var EU totalt handlingsförlamat och det var istället varje land som agerade självständigt. Varför tog inte Löfven upp, att Frankrike mer eller mindre stal Mölnlyckes lager av ansiktsmasker i Frankrike!