Har liberalerna tänkt om?

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni skriver i DN för en vecka sedan att de havererade migrationsförhandlingarna bör återupptas. Sabuni inleder med att konstatera att oreglerad invandring lett till utanförskap:
Sabuni: ”Vi har under lång tid öppnat våra gränser för de som kommer utan att samtidigt öppna upp vårt samhälle. Det har lett till att delar av Sverige i dag präglas av utanförskap och bidragsberoende.”

En stor majoritet av det svenska folket enligt flera undersökningar vill ha en mer restriktiv invandring. Liberalerna har vaknat och vill därför ompröva sin politik.
Sabuni: ”Att detta utanförskap byggts upp är ett av huvudskälen till varför en stor majoritet av Sveriges riksdag och svenska folket vill ha en mer restriktiv migrationspolitik. Liberalerna omprövade efter valet 2014 en del ståndpunkter i flyktingpolitiken och var hösten 2015 en del av sexpartiöverenskommelsen om migrationspolitiska åtstramningar. Vi står som parti nu för att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel i stället för permanenta, och för behovet av striktare försörjningskrav.”

Förhandlingarna om migrationen sprack på grund av oenighet om volymmålet. Sabuni påpekar att konkreta åtgärder som minskar invandringen är viktigare än volymmål. Särskilt pekar hon på behovet av striktare regler för anhöriginvandring och listor på "säkra" länder dit asylsökande snabbt kan avvisas:
Sabuni: ”Vi tror det är viktigare att fokusera på de faktiska omständigheter som gör att människor söker sig till Sverige i stället för till andra länder. Det rör sig exempelvis om regelverket för anhöriginvandring och att Sverige saknat en lista med så kallade säkra länder varifrån asylansökningar regelmässigt ska kunna avslås.”

Sabuni föreslår därför att de fem partier som ville ha en överenskommelse hänger av MP och sätter sig ned och förhandlar igen.
Sabuni: ”Jag hoppas därför att ansträngningarna att komma överens fortsätter. Min uppmaning till Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är denna: Låt oss försöka på nytt. Jag föreslår att vi sätter oss vid förhandlingsbordet igen.”

Sabuni har givetvis helt rätt i att migrationsförhandlingarna bör ske utan inblandning av extremistpartiet MP och Foliehatten är också säker på att det även är Löfvens våta dröm. Så länge MP tillåts vara med i migrationspolitiken blir det aldrig någon rätsida. Det är inte säkert att det blir ändå, men definitivt inte med MP. Hon har också rätt i att minska invandringen totalt sätt är viktigare än volymmål, men det är osannolikt att det händer, utan att man inför volymmål. Tyvärr riskerar regeringen i ett sådant scenario att MP lämnar regeringen, det skulle bli droppen för partiets flyktingkramare runtom i landet, ungefär som när Åsa Romson (då vice statsminister) grät i talarstolen över de nya mer restriktiva migrationsreglerna som verkligheten tvingade fram i samband med flyktingkatastrofen 2015.
Visserligen är 4-procentspartiet MP maktkåta, men Foliehatten gissar att gränsen blir nådd om partiet utesluts från migrationsförhandlingarna. Detta vet förstås Löfven och därför är han beredd att sälja ut vårt land än en gång, mot bättre vetande. S värderar regeringsmakten framför allt och vill inte mista MP före nästa val. Utan S, blir det mesta i förhandlingsväg tämligen oviktigt.

Foliehatten tyder det som L vill göra sig relevant igen, för att bli kvar i riksdagen och hoppas på att framöver kunna bilda regering eller nära samarbete, med antingen S eller M och att MP åker ut ur riksdagen. För L:s del handlar JÖK:en om att samarbeta med S - inte med MP. L ville naturligtvis främst samarbeta med S när de gick in i JÖK:en, men de fick MP på köpet. JÖK:en är en fyrpartiöverenskommelse och även MP höll i pennan.

Att signalera att man nu vill samarbeta med antingen S eller M vore dock politiskt självmord. L:s enda chans att bli kvar i riksdagen är att välja en tydlig linje och stå för den i valet. Helst då ett samarbete med det blågula blocket, förutsatt att det går att bilda en sådan majoritet.
L måste kunna svara både på med vem man vill samarbeta efter valet och vilken linje man har i migrationsfrågan. I nuläget är det svårt att förklara vad som kommer att saknas om L försvinner - all deras politik finns i de andra partierna.
L måste tolerera SD i ett tänkt återgångsläge till "högerblocket." M-KD vill inte välja mellan SD eller någon annan, dvs den som säger "nej" till SD kan inte vara med.
Att L ansåg det vara genialiskt att delta i ett "Nej till SD"-block, under Rödskrikans ledning, var uppenbart, men vad detta har kostat blir också alltmer uppenbart.
Att ett liberalt parti kan liera sig med (för att inte säga underordna sig) MP och V lär inte hålla i längden.