Vindkraften är en övermogen industri som varken är ekonoimisk bärkraftig eller är bra för miljön!

Sverige har haft flera övermogna branscher som Facit, varvsindustrin, tekoindustrin, m.fl. Kunskapsnivån borde därför vara bra och att man aldrig skall "slänga goda pengar efter dåliga."

Idag har vi en mycket övermogen bransch – vindkraftsindustrin. En bransch som hålls igång av en helt onödig och plågsam konstgjord andning. Utan vidare skulle vi koppla bort den respirator som elcertifikaten utgör och då hade branschen kraschat rejält.
Vem behöver intermittent(väderberoende) kraftproduktion? Ingen förutom de som accepterar intermittent tillgång till el. Bästa beviset är att gå in på Svenska Kraftnäts kontrollrum och titta på de siffror som de olika energislagen producerar, vatten, kärnkraft, vind, värmekraft och ospec. Om man följer kontrollrummet en längre tid inser man direkt, att det vi exporterar är i stort sätt vad vind producerar.

Sverige har idag ett stort exportöverskott av el. 20% av exporteras och det är vind som står för den när det blåser. Trots denna situation fortsätter utbyggnaden av vindkraft och det är konsekvenserna av den politiska energiöverenskommelse som träffades för några år sedan. Ännu tydligare blir det när man tittar på Danmark som satsat nästan allt på vind, kan vi se det i deras siffror. Endast när det blåser kraftigt exporterar de, vid alla andra tillfällen behöver de importera väldigt mycket.

Hur mycket el Sverige än producerar och exporterar, måste vi ändå importera el från utlandet. Det visar på att vindkraften behöver “back-up”.
Från SCB:s statistik var importen vindkraftens produktion av svensk el
2017 – ca 6,9% ca 10,2%
2018 – ca 7,2% ca 9,8%
2019 – ca 5,2% ca 11,5%
Ringhals 2 och 1:s andel var ca 8% av Sveriges elproduktion. Så mycket talar för att importen kommer att öka 2020 och mer 2021. Att lägga ner Ringhals 1 och 2 var direkt vansinnigt och det visar att vi har politiker som inte begriper vilka beslut de tar. 

Sverige är ett mycket märkligt land med många märkliga personer och organisationer som Naturskyddsförening m.fl. som visar att de är enorma hycklare. Enbart vindkraft eller Bra Miljöval som Naturskyddsföreningen välsignat som ger klirr i deras kassa. SNF erhåller en gratifikation om 30 000 Skr för sitt “medlöperi” i klimatkyrkan, är inget annat än korruption på en nivå som flertalet borde känna till. SNF kan dessutom räkna in stora verksamhetsbidrag ur statskassan och de är en fullfjädrad “NGO” i tjänst hos vindkraftslobbyn.

  SNF protesterade emot kalhyggena på 70-80 talet och idag går de i spetsen för att fördärva natur, djurliv och miljö genom att låta globala vindkraftsbolag göra exakt samma sak. Sluträkningen för naturen kommer att bli gigantisk. Hur ska naturen kunna återhämta sig när det om bara ett fåtal år ligger miljoner ton cement, stål och skadliga ämnen överallt i naturen, Inte minst vingar från vindkraftverk som inte går att återanvända? Danmark dras med ett berg av vingar. Vi har gått från trädkramande till vindsnurrekramande. Hur abstrakt känns inte detta. Gruvan i Kallak protesterar man emot men inte den enorma markskövling som nu sker i Markbygden. Området ser ju närmast ut som om en ekobomb slagit ner, det tåras i ögonen när man ser bilder från vindprojektet. Allt detta sker med godkännande från högsta ort – regeringen som säger att de värnar om miljön! Hörde Foliehatten någon viska om tidernas hyckleri?

Det finns flera uppgifter från flera håll, om att priset på el inte täcker investeringskostnaden för vindkraft, men det riktigt svårt att förstå varifrån pengarna kommer ifrån. Är det fråga om direkt subvention av staten eller får man stöd per kWh? Subventionerna för vind/solkraft är lite svårfångade. Direkta subventioner är certifikaten. Vind "slipper kostnader för nätet" som också är en subvention och har dessutom lägre taxerad fastighetsvärde, än andra elproducenter.

Det nya på marknaden är PPA-kontrakt. Det är ett fast prisavtal mellan köpare och säljare. För kapitalförvaltare är det ett sätt att placera pengar, med en fast låg avkastning och att kontraktens konstruktion bakbinder vindkraftsbranschen. Det betyder att vind kör på för fullt när det blåser oaktat prisnivå vilket resulterat i att man inte är intresserad av att leverera viktiga systemtjänster som det framtida elsystemet behöver för att klara omställningen till mer förnyelsebart.
Kritiken är redan stor. Sverige kan inte ha en kraft/vind som bara vräker på och lämnar det upp till andra att täcka upp i elsystemet, när det är vindstilla.

Anders Ygeman kom på den strålande iden att elkunderna skall betala, när han lanserade(några mån sedan) en plan för att komma tillrätta med kapacitetsbristen i elnätet. Elnätsbolagen får möjlighet att utnyttja ett särskilt investeringsutrymme – ett outnyttjat underskott i tidigare tillsynsperioder för att kunna göra investeringar i elnätet. Bolagen får möjlighet att höja sina priser till slutkunderna, om de använder pengarna till att satsa på nätutbyggnad. Vi kan se framemot ännu högre elräkningar.

Dagens elpris täcker en mycket liten del av totalkostnaden för vindkraft. Även om utbyggnadskostnaden fallit de senaste åren är totalkostnaden ändå kanske 30-40 öre/kWh. Elpriset täcker då inte mer än kostnaden för driften. Från att tidigare ha rört sig måttligt har elpriset fallit kraftigt och i Norrland största delen av tiden varit under 10 öre/kWh. Den 16 maj var priset på  dagtid 8 öre/kWh. Vi hade även under en natt i början av året negativt elpris vilket var första gången i historien för Sveriges del. I Danmark och Tyskland med ännu större andel subventionerad vindkraft har detta blivit något återkommande.

Elförbrukningen i Sverige har inte ökat på närmare 30 år. Någon ökning är inte heller att vänta på många år. Eventuella industriella utbyggnader kompenseras med fortsatt ökad installation av effektivare värmepumpar och energisnålare vitvaror.  Inom industrin sker även ytterligare effektiviseringar.

2019 var produktivt ett toppår för vind och samtidigt visar det på branschen enorma dilemma. Genom subventioner skapas ett elöverskott som pressar ner priserna när blåser mycket, är priserna lägst. Elcertifikaten skulle ge bra vinst, men de har sjunkit och under 2019 pendlade det mellan 60-150 kr/MWh.

Regeringen har satt ett stop för tilldelning av elcertifikaten för verk som kommer igång efter 2021. Elcertifikatsystemet skulle löpa till 2045 men man tar nu de kvotplikter som fanns 2035-45 och lägger dem under 2022-35. Idag produceras mycket vindel i de befintliga verken så det råder ett överskott på certifikat fram t.o.m. 2030.

Från delårsrapporten per 31 mars 2020 från ett vindbolag som är ganska avslöjande, hittar vi en prognos för utvecklingen av certifikatpriserna. Enligt prognos skall de ligga på 200 kronor.

265 000 elcertifikat lev i mars-21 till snittpriset 26 kr per elcertifikat.
250 000 elcertifikat lev i mars-22 till snittpriset 19 kr per elcertifikat.
  79 000 elcertifikat lev i mars-23till snittpriset 14 kr per elcertifikat.
  41000 elcertifikat lev senare än mars-23 har prissäkring med snittpriset 11 kr per elcertifikat.

Det finns sedan ett sjuttiotal arbetat/rapporter för havsörnens överlevnad i Sverige (Projekt Havsörn). I en av rapporterna fick allmänheten ta del av i P4 Gotland - 5 sept i år:
“De flesta havsörnar har dödats av vindkraftverk.”
Enligt SVT Öst så är vindkraftverk den vanligaste orsaken till havsörns döden på Gotland.Hur ser det ut på andra platser i Sverige och mycket insektsdöd har kraftverken orsakat?  
En artikel från Uppsala nya tidning om att Vattenfall av länsstyrelsen nekades att sätta upp 15 i nya vindsnurror i Forsmark, för att man ville värna om Havsörnen.
Märklig kommentar från Vattenfall om utslaget: “Men Vattenfall menar å sin sida att om några örnar kolliderade med vindkraftverken skulle dessa kunna ersättas med nya havsörnar från närområdet.”

Vår s.k. statsminister uttalande för någon vecka sedan att Sverige skulle bli världens första fossilfria land. Det Löfven glömde tala om, från ”vilken tidpunkt” man skulle räkna utsläppen! Tidpunkten kan vara ”rätt avgörande!”

CO2 utsläpp	Sverige	Världen
1970	100	100
1990	56	143
2018	46	240

1970 var precis före oljeprischocken då vi insåg att oljan är dyr. Då byggdes kärnkraften ut och vi övergav olja som bas för uppvärmningen. Frågan är om vi skall minska vår fossilanvändning med 40-60%? före 2030 baserat på den förbrukning vi hade 1990 eller den förbrukning vi hade haft om vi inte redan då hade minskat den med 44%?
Eller varför inte såhär: Vi följer den utveckling som är ohållbar då världen från 1970 till 1990 ökade förbrukningen med 40% . Då skall vi minska från 140 till 100 eller 84. Slutpoängen blir att Sverige 1990 hade gjort en hel del av den minskning som nu krävs av alla. Skall vi inte hävda att vi gjort vårt? Samt sluta släppa ut CO2 från ineffektiv eldning av skog!

I Miljöbalkens 9:e kap. 1 § 3p betraktas vindkraft ändå som en miljöfarlig verksamhet.

Att vindkraft är en miljöfarlig verksamhet har ifrågasatts av bland annat Energimyndigheten och företrädare inom näringslivet(vindkraft) som har föreslagit att vindkraften tas bort ur förordningen om miljöfarlig verksamhet eftersom vindkraften enligt förespråkarna, är en ”ren” energikälla.

Vingens buller blir flera hundra gånger starkare än från högtalaren, men branschens bullermätningar har satt infraljudets styrka till noll, “buller från vindkraftverk.“ Vingarna går inte att återanvända och skapar stora miljöproblem.

Infraljudets egenskaper skiljer sig markant från vanligt buller. De låga frekvenserna dämpas mindre av växtlighet och bebyggelse samt går runt byggnader och kullar. Därmed når det längre än vanligt buller. Infraljudet går genom fönster och väggar samt kan förstärkas genom resonans i rum med vissa mått. Så har man mätt tiofaldig bullernivå inomhus jämfört med den utanför huset.

Fågel- och habitatdirektivet utgör kärnan i EU:s regelverk för bevarandet av biologisk mångfald. Direktiven utgår i sin tur från internationella förpliktelser som EU åtagit sig för medlemsstaternas räkning. Direktivet har två syften:

att skydda specifika arter inom unionen, 
att bevara livsmiljöer för vissa sällsynta och hotade arter.

Fågeldirektivet och habitatdirektivet kräver också att medlemsstaterna skyddar arter av gemenskapsintresse i hela sitt naturliga utbredningsområde inom EU - se artikel 5 i Fågeldirektivet och artikel 12 i Habitatdirektivet.

Vid en vindkraftetablering måste således de potentiella effekterna på arter av gemenskapsintresse beaktas även utanför Natura 2000 områden.

Vindkraftverken i Europa beräknas döda upp till en halv miljon fladdermöss per år, uppger vetenskapsradion. Det kan leda till att sällsynta arter utrotas.

Fladdermöss är den näst artrikaste däggdjursgruppen på jorden med mer än 1000 arter. Hittills har 17 arter, bortsett från ett unikt fynd i Skåne av den ovanliga arten Myotis myotis, påträffats i Sverige. Det innebär att ca 25 % av Sveriges landlevande däggdjursarter är fladdermöss.

Det har länge varit känt, men också ignorerats av vänstergröna, att vindkraftverk värmer jordytan när de är igång.
En kinesisk undersökningen under åren 2003-2014 under sommarmånaderna som är baserad på satellit övervakning med spektroradiometri (MODIS), som registrerat vegetationsindex och andra fjärranalysdata gav skrämmande resultat. Den visar med all tydligheten att ett vindkraftverk förstör miljön och det finns inget förnybart med stål, betong, glasfiber, koppar och andra material som behövs i vindkraftverk!

1. vindkraftsparkerna hade en signifikant hämmande effekt på vegetationstillväxten, demonstrerat av minskningar av Bladyte-index (14,5 %), som utgör mått på total bladarea per mark yteenhet, samt två viktiga vegetationsindex (14,8 % resp. 8,9 %).Vindkraftverken hade också en negativ effekt på primärproduktionen sommartid (8,9 %) och den årliga nettoproduktion (4,0 %).

2. de viktigaste faktorerna kan vara förändringar i temperatur och jordfuktighet. Höjd nattemperatur medför utebliven kondens och kan hämma tillväxten och produktiviteten hos underliggande vegetation.

Förutom minskad vegetationstillväxt och produktivitet konstateras att vegetationen inte kan återställas efter byggnadsfasen, vilket indikerar att vindkraftverken ändrar tillväxtmiljön. Studien omfattade verk inom 9 km från vindkraftverken. Effekten var störst i den förhärskande vindriktningen. Studien omfattade ett stort område med ca 1700 verk. Verken var relativt låga med höjder mellan 77 och 93 m. Högre verk borde få ännu större effekt.

P.J.O. Rourke citat stämmer bra på dagens rödgröna regering och klimatflummare!
”Att ge pengar och makt till politiker är som att ge en flaska whisky och bilnycklar till tonårsgrabbar!”