Regimmedia skriver inte för svenskarna!

Det är inte speciellt överraskande att riksmedias MSM rubriker - ser likadant ut, överallt. De som styr drar i trådarna - bestämmer vad som skall skrivas!

Sydsvenskan Olle Lönnaeus tar ändå priset när han får till Sveriges Radios praktskandal till något annat. En kvinnlig reporter inledde en relation med en islamist som enligt Säpo utgör ett hot mot rikets säkerhet. Inte blev det bättre när reportern ljög om när de inledde förhållandet, när DN kunde avslöja att islamisten fått parkeringsböter utanför reporterns bostad redan i mars.
Lönnaeus får till det enormt snyggt när han skriver: ”Så blev storyn om SR-reportern och islamisten – och radioledningens hantering av skandalen – rena guldet för dem som likt SD älskar att hata public service.”

Judarna mördas, slaktas och lemlästas i varenda gathörn i Israel. I Trollhättan sjungs det några kampsånger. Med gälla skrik ropas det då på regering och polis. Mer förbud - mer kontroll - mer repression. Hur kan någon överhuvudtaget ha den stora fräckheten tycka Palestina ska fortsätta vara egen stat?

Detta måste vara antisemitism - i sin renaste form!
Ja, inte bara det utan grov sådan! Som någon rubriksättare valde.

Motströms med Jonas De Geer släppte nytt avsnitt, lyssningsvärt. Om bland annat Israel och "konflikten". En utvilad och pigg Jonas De Geer kvalitetssäkrar allt som oftast och är idag sannolikt en av Sveriges främsta uttydare och kommentator.

Medias osynliggörandet och hatet mot svenskarnas och deras utsatthet för våld, tortyrmord och förnedrings- och åldringsrån fortsätter som tidigare. Men allt tydligare mejslas bilden nu fram om vem som verkligen gör vad, på vilka grunder och med vilka syften. Vissa är mer skyddsvärda än andra. Vissa är mer utvalda än andra. Palestinska frihetssånger sjungs och det blir till krigsrubriker och då inte bara med ordvalen antisemitism utan grov antisemitism (tänk att körsång kunde vara så farligt) några harmlöst förlupna ord om en önskan att Israels ockupation en dag ska upphöra och vips tycks det vänta en ny förintelse runt hörnet. Utsattheten och offerkoftan känner inga gränser, judarna tycks redan huttrande och frusna stå i duscharna, om man ska tro tidnings narrativen vill säga.

Att svenskar barn och ungdomar gruppvåldtas, får sina kön uppeldade, torteras på kyrkogårdar eller pissrånas ned i halsen är uppenbarligen det pris i mediekriget som är påbjudet och anbefallet ska betalas. Allt i väntan på det paradisiska mångkulturella lyckoriket enligt vänstern.

Media av idag är oerhört effektiv i sin verkningsgrad, synkront och mycket likriktat styrs narrativen i given riktning. Så har media funkat i alla tider minus det synkrona och likriktningen. Svenskarna har idag i stort sett ingen mediaproduktion att tala om, iaf inte av svenskar för svenskar. Det är ett problem.
Det går inte göra något åt dessa kaos-torterande pissa-ned i halsen-jävlarna. Självklart borde de utvisas, något som väl en stor majoritet av svenskarna tycker, men det finns inga fungerande besluts-kanaler för folkviljan i Sverige när denna inte stämmer med den politiska klassens intressen och stor-mediernas agenda betingade narrativ. Att det är så utgör bevis för att föreliggande demokratiska system är ett skämt - bara den aningslöse kan se någon möjlighet till förbättring.

De semitiska folken är inte roliga vare sig de är judar eller araber. Värst är nog araberna. Afrikanerna är inget vidare de heller, särskilt inte blandraserna norr om ekvatorn - undantagna är de lågmälda klick-talande folken i södra Afrika som snart är helt utdöda. Folk från Indien är också ofta avskyvärda med sin så vanliga omotiverade självsäkerhet. - Nej, tacka vet Foliehatten folk från Finland och kanske Ryssland.

Någonstans kanske den mer optimistiskt lagde hoppas att nuvarande höga uppskruvade retoriska tonläge med tiden blir kontraproduktivt, då produktionen, även för den mindre vakna djupseende nu allt tydligare börjar visa på det verkliga osynliggörande och den verkliga rasismen. Den mot svenskarna. De enda som exklusivt med folkrättens hjälp kan skyddas och göra anspråk på Sverige som sitt land.

Så länge mediaproduktionen av och för svenskar förfäktandes svenska intressen saknas, så kommer också opinionsbildning med större inverkan och betydelse saknas. Det är Foliehattens tro och hans övertygade fem öre. Media som opinionsbildande propagandaverktyg och megafon kan inte överskattas. Det är därför i dagarna man kunnat beskåda följande. Tar endast ett par axplock ur mängden. Varför inte börja med den trådbekanta judiska journalisten och fd Bulletinmedarbetaren Negar Josephi?

Ett Twitterkonto med riktig skön härlig chutzpah och offerkofta®©  som numera blockerar sina följare (om man råkar gilla "fel" kommentar). Hur Negar sedan igår uttrycker sig kan Foliehatten av underförstådda skäl inte längre delge läsarna av inlägget. Vad som glädjande nog hann noteras bland Negars följare var många olika kritiska kommentarer, flera av dem till synes trogna följare men att nu hade hon gått ett steg för långt i sitt hat och osynliggörande av svenskar. Flera av dem ifrågasatte också hennes omdöme att använda rasistetiketten "svenne" om det var att väcka sympati för judarna som var avsikten.

Vi har ett sanningsministerium som heter Levande historia som kom till för att vara totalt fokuserat på judarna, förment judiskt lidande genom historien. Det är oanständigt! Antalet judar är tjugotusen i Sverige men de gör anspråk på att ha lidit mycket mer och på ett annat sätt än resten av mänskligheten.

Många tänker inte ta det! Foliehatten har aldrig gjort det! Han tänker inte acceptera detta anspråk på att vara så speciella och så utvalda. Det får vara nog! Det är inte bara något som sker i ett annat land någon annanstans långt bort utan det är något som berör hela västvärlden i allra högsta grad.

Sverige har haft sin storhetstid, liksom USA som också äts upp inifrån. Washington är fast övertygande om att de fortfarande spelar 1:a fjolstämman, men den tiden är förbi. What goes up must come down.