Spekulationer inför valet 2022

Bonniers Sveriges största tidningsägare vill att Sydsvenskan och Dagens Nyheter skall behålla sin mer "vänsterliberala" profil på ledarsidorna, medan Expressen skall vara något mer höger på ledarsidorna. På så sätt behåller Bonnier relevans. Debatten sker inom ramen för vad Bonnier anser är önskvärda åsikter och Bonnier kommer aldrig, aldrig att tåla att "högersidan" vinner valet.

Mycket tyder på att L åker ur riksdagen 2022 och C etablerar sig som det liberala partiet. Detta är ett parti som för många är svårt att stödja. Centerpartiets politik kan sammanfattas;

Nyliberalism - inlindad i progressiv och grön retorik. Centerpartiet kan till exempel tala om en "grön skatteväxling" då skatten på bensin höjs medan kapitalvinstskatten sänks. För rika människor som kör en Tesla och bor i Danderyd är detta naturligtvis en gåva från himlen likväl för de tjattrande klasserna på Södermalm som sällan kör bil. Det är inte lika kul för dem som måste pendla med bil.

Neokonservatism - Sverige skall delta i progressiva Bidens kalla krig mot "reaktionära" Ryssland och "kommunistiska" Kina. Igår kunde vi se ett mycket märkligt inslag i SVT Rapport om Kina, att de bygger ett universitet i Budapest och lånar Ungern 1,2 miljarder.

Sverige ska också sluta upp bakom Israels kolonialisering av västbanken eftersom Tel Aviv är gayvänligt. Vi bör/skall gå med i NATO - trots allt slåss för "demokrati och mänskliga rättigheter."
Urban liberalism - vänsterlibertarianism, HBTQ, feminism, grön politik, "antirasism" osv. Det kostar ingen för C att kräva att Karl XII:s statyn rivs ned, men det liberala symbolvärdet är stort.

Centerpartiet står för vad man kallar för "woke capitalism." Detta är extremt populärt i näringslivet. Du lyser bara upp din företagsbyggnad med HBTQ-ljus och skriver en feministisk jämställdhetsplan och du sitter rätt säkert. Titta på kreditkortsföretag. De står för musikfestivaler, unga familjer, ungdomlighet och klimatvänlighet. Räntan är på 57.6% men att människor slåss ut spelar såklart mindre roll för Amex är "progressiva". De står upp för de rätta värden.

Liberalerna (L) har ingen chans mot centerpartiet. Det är inget fungerande samhälle som C vill skapa, men ett kortsiktigt sådant. Det är få som säger något. Den "woke" ideologin är överordnat och L kan inte kan bryta sig ur den, utan att förlora väljare.

Rödskrikan Annie Lööf gjorde den korrekta bedömningen att 25-30% av väljarna är förtjusta i "woke" och i princip har var enda mediehus, storföretag och elitinstitution underkastat sig detta. Konsekvensen av överkänsligheten är att det är svårt att sända dokusåpor.

Jens Liljestrand "in-house" samvete i Expressen;
”Det vi nu ser speglar delvis en förändrad samhällsmentalitet, som gör det allt mer vanskligt att låsa in unga människor – sällan rekryterade för sin omdömesgillhet – i ett hus, ge dem massvis med sprit och filma dem dygnet runt och hålla tummarna för att ingen kommer säga något rasistiskt, bete sig hotfullt eller sexuellt vidrigt eller göra något annat oacceptabelt, liksom det integritetskränkande i hela programidén.”

I det samhälle vi lever blir allt fler sociala relationer farliga. Mycket skall polisanmälas eller leda till att någon ser sin karriär och/eller liv förstört. Du får ett oförlåtligt samhälle där det skall hängas människor hur som helst. En form av destruktiv pöbelmentalitet. Detta är vad "woke" syftar till.

Enligt Demoskop har Rödskrikan fått 130 000 nya väljare på en månad. Det är nästan 12% i den senaste mätningen. Dessutom kallas hon nu”the voice of reason” i regimmedia.

Om mot förmodan den sittande JÖKen skulle vinna valet 2022 får sossarna problem. Sossarna har redan sålt ut sig så mycket att Foliehatten inte skulle bli förvånad om de(S) gav Annie Lööf statsministerposten också.

Att släppa fram Annie Lööf efter valet är mycket beroende på hur siffrorna kommer att se ut och resultatet visar sig vara sådant att centern behövs för att bilda regering, så är det vad som kommer att ske.

Vi får då beskåda något som Foliehatten inte trott hänt tidigare nämligen, att man går ifrån principen att största partiet i regering utser någon från det egna partiet till statsminister. Detta är praxis men inte något som absolut måste gälla utan möjligheten finns att dela ut den positionen till någon annan. Då kniper Annie Lööf den och Löfven blir kanske lite besviken och avgår för inte tar han även om det för Annie skulle vara ok, en lägre position som minister även om det är lika bra betalt. Löfven har ändå varit partitrogen och kanske det då kommits överens om något under bordet på sossarnas partikansli.

Stefan Löfven blir "Guden", kungen som offrar sig själv för att rädda demokratin undan nazisterna och inte minst sossarna, hans eget parti. Den noble riddaren som offrar sig själv för en i sammanhanget ynka statsministerpost, så att hans socialdemokrater kan jobba vidare i regeringsställning.