Sommaren 2014 var inte århundradets varmaste!

Bara normala temperaturer i Sverige

 

I våras var rubrikerna stora, det hävdades att 2014 var det varmaste året i Sverige. Metro hade braskande rubriker – sommaren 2014 var den varmaste någonsin!
http://www.metro.se/nyheter/ar-2014-blev-det-varmaste-aret-i-sverige-nagonsin/EVHnlD!qWVsZhcHR6vqA/
Men nu har vi fått temperaturmätningarna från Uppsala och Uppsala flygfält (F16) för 2014. Rekordet från 1934 står sig i Uppsala, om man justerar Uppsalas temperatur med hjälp av temperaturen från Uppsala flygfält.
Det är svårt att mäta marktemperaturer. Dessa påverkas väldigt mycket av mänsklig aktivitet i närheten av mätstationen. Därför har temperaturen inne i Uppsala ökat mycket mer än temperaturen utanför Uppsala. Anledningen till detta är främst att staden helt enkelt har växt och förtätats. Detta kallas ofta för UHI (Urbanisation Heat Island). Man kan fråga sig hur bra SMHI har lyckats få bort dessa urbaniseringseffekter från sina mätningar när de deklarerar att 2014 var det varmaste året hittills. För det är inte enkelt att få bort dessa effekter. I fallet Uppsala var det enklare eftersom det finns en bra mätstation strax utanför staden.
Topplistan över varmaste åren sedan 1850 i Uppsala ser nu ut så här:
1 1934 7.18
2 1938 7.06
3 2014 6.98
4 2000 6.81
5 1943 6.80
6 1949 6.78
7 2008 6.78
8 1975 6.76
9 1990 6.76
10 1863 6.68

Uppsalas årsmedeltemperatur 1850-2014 justerat efter F16 från 1960-talet och framåt. Det skuggade området är tiden mellan 1960 och 1990 som SMHI använder som referensperiod.

Grafen ovan tyder på att det har varit ganska normalt fram till nu, iallafall om man anser att 1930-40-talen var normala.
Men man hör ofta hur onormalt varmt det är här i Sverige. En starkt bidragande orsak till detta är att SMHI har valt åren 1960 till 1990 som referensperiod. Man har nästan inte kunnat välja en kallare 30-årsperioden under de senaste c:a 100 åren som referensperiod. SMHI har säkert sina skäl att använda den perioden, men de är också fria att välja en annan referensperiod när de ser att perioden inte är representativ.
Slutsatsen är alltså att vädret och temperaturen varierar som de alltid har gjort. Det går inte att se något onormalt i detta, även om SMHIs normal är ganska onormal.
Man skall även komma ihåg att under 90-talet slutade man med manuella observationer på ett flertal ställen och ersatte dessa med automatiska mätstationer samtidigt som ett antal nya tillkom.

Det lokala klimatet varierar oerhört och det skulle ta mycket lång tid innan en global förändring skulle överträffa de lokala variationerna.
Klimatfanatikerna blir så väldigt upphetsad av temperaturrekord. Någon analys av vad det innebär kommer inte. ”Nytt rekord. Vi måste minska koldioxidutsläppen” ropar alarmisterna.

Om vi ser backar tillbaka ungefär 153 år, så har temperaturen stigit med 0,3 grader.
Det blir 0,19 grader per århundrade. Att målet mot tvågrader  håller i sig, så att säga. Ser vi till 1934, så har alltså temperaturen sjunkit 0,3 grader.
Då får vi bli väldigt nervösa för att två graders målet mot lilla istiden är i faggorna.