Är valen till EU-parlamentet en svensk angelägenhet?

Sveriges Riksdag anser att Europaparlamentet inte ska lägga sig i hur valen till parlamentet ska gå till i Sverige.

Europaparlamentarikerna efterfrågade i november i fjol nya regler för valen till Europaparlamentet.

Parlamentet vill bland annat stärka och befästa systemet med ”toppkandidater” som introducerades vid fjolårets EU-val.
Där utser varje partigrupp varsin kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande, en post som tidigare utsågs av medlemsländernas stats- och regeringschefer.

I samband med valet vill parlamentarikerna dessutom att de europeiska partigruppernas namn och logga ska vara med på valsedlarna, i tv-debatter och valaffischer, inte bara de nationella partiernas.


Den svenska riksdagen anser att detta strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att lagar ska stiftas så nära medborgarna som möjligt.

Frågan behandlades först i konstitutionsutskottet innan riksdagen i onsdags röstade om betänkandet.
”Ett enigt utskott menar att sådana regler inte är något som ska fattas på EU-nivå, och ifrågasätter även om sådana regler ska införas på nationell nivå”.
Man anser vidare att:
”Flera av förslagen är dessutom svåra att förena med den svenska grundlagsregleringen om tryck- och yttrandefrihet. Att inskränka dessa friheter genom unionsrättslig lagstiftning om valförfarandet framstår från de synpunkter utskottet har att beakta som direkt olämpligt”.

Sverige ska nu lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets råd och kommissionens ordförande med sin invändning.

Om minst en tredjedel av medlemsländernas parlamentariker har invändningar mot förslaget får det gult kort och då måste förslaget antingen tas tillbaka, omarbetas eller behållas, men då motiveras varför.


Om samtliga medlemsländer däremot ger förslaget grönt kort går förslaget igenom.