Finns det någon disciplin i den svenska skolan?

Eleven är i skolan för att lära sig saker, inte för att få "respekt".

Den som ska få respekt är läraren. I vanligt hyfs ingår att man respekterar sina lärare. Övriga närvarande ska sitta tysta och lyssna och ta anteckningar. Föräldrar behöver lära sina barn respekt och då behöver eleven anstränga sig.

Det handlar inte om att dalta. Det handlar om att ge varje enskild individ/elev dom verktyg som behövs, för att dom ska lära sig. Anpassa klasser efter barnens förmåga att lära sig. Det viktigaste med skolan är inte att den ska vara rolig och lätt.
Det är oftast är det inte roligt och lätt. Om en elev klagar på att de måste anstränga sig och att mobilen är mer underhållande än läraren, så är det läraren som är problemet. Det är inte läraren som är problemet. Problemet är politikerna som ”tappat” greppet om skolan!

 

Så enkelt är det. Det finns skolsystem som satsar hälften av pengarna som Sverige satsar och får betydligt bättre resultat överlag. Varför? För att de länderna har disciplin i sina skolsystem. Se på Japan, Sydkorea, Singapore etc.
Sveriges utbildningsväsende är en travesti i jämförelse!


Disciplin i skolan har avvecklats sen 1960-talet och sen dess har skolsystemet gradvis blivit sämre och sämre. I princip alla bra skolsystem i övriga världen, exempelvis Sydkorea, Singapore och Australien har hög respekt för lärare och krav på respekt för lärare och gott beteende i skolan.
Samma trend kan iakttas i BRA skolor i länder med medelmåttiga system. Religiösa skolor brukar ha bättre resultat och det har inget alls med själva religionen att göra. utan att såna skolor brukar insistera på gott uppförande bland eleverna.


Respekten för lärare har också urholkats.
Lärare ska duas, de ska vara "kompis" och "partner" med eleverna.
De har inte rätt att ta en elev i armen, eller utöva någon som helst fysisk bestraffning. Det är knappt att de får höja rösten.
Grupparbeten och "forskning" i stället för katederundervisning.
Eleven kan komma till skolan klädd som en knarkar hora eller mördargangster utan konsekvenser.
Stora mängder invandrarelever som snabbt tappar respekten för "kompis-lärare" och behöver en stark auktoritetsperson för att hålla sig på mattan.

Receptet för uppryckning är enkelt men oerhört svårt att utföra. Det är lätt att släppa på disciplin, men svårt att återinföra det. Lätt att ta bort regler men svårt att införa nya och hårdare regler.

Kvarsittning, skamvrån, offentlig rankning av eleverna, snabb borttagning av elever som distraherar andra så att motiverade elever behåller sin motivation och respekten för skolans ledning som auktoritet. Möjligen kan de här gamla beprövade metoderna moderniseras. Det viktiga är att eleven behåller respekt för skolans ledning, för lärarna och kunskaps inhämtning. Utan den respekten blir skolan inget annat än förvaring.


Barn behöver tydliga normer, regler, konsekvenser och straff av olydnad.
Vuxna ogillar sånt, men för barn är det nödvändigt för att lära sig att fungera i samhället och lära sig konsekvensen av dåligt beteende. Det är ett svek mot barn och elever att inte låta barnen få skolgång i en miljö som motsvarar deras behov av konsistenta och lättbegripliga regler.

Tråkigt nog måste det även finnas konsekvenser för den elev som bryter mot regler. Naturligtvis är det ingen vuxen som tycker att det är roligt att straffa ett elev. Men ibland får man vara mogen nog, att göra det som behövs även om det tar emot.

Som vuxen får man inte vara för vek och mesig för att straffa barn när det behövs. Det är en falsk "snällhet" att inte lära barn, att dåligt uppförande får negativa konsekvenser.
För ett litet barn funkar en dask på rumpan om tillsägelser inte räcker. För ett äldre barn funkar en utskällning och kvarsittning, att bli uthängd framför kamraterna eller straffuppgifter.
De som fortfarande inte rycker upp sig avlägsnas från skolan och får separat undervisning i lämplig miljö, så att övriga elever och lärarna kan arbeta i fred.

Allt det här sågs som helt självklart i Sverige för 50 år.

Idag blir man vuxenmobbad om man framför såna här åsikter. För 50 år sedan hade vi ett av världens bästa skolsystem. Idag har vi ett av de sämre skolsystemen. Skillnaden är, inte att vi spenderar mindre pengar eller att vi är ett land som saknar kompetens att bedriva bra skola och undervisning. Utan den stora skillnaden är disciplinen.

Törs vi säga att kejsaren inte har några kläder?
Törs vuxna ta ansvar för barnen i samhället och erkänna att ibland är det "tough love" som behövs, som i fallet med svenska skolan.

Professor Inger Enqvist kom ut med sin bok "Feltänkt" i slutet av 1990-talet.
Hennes budskap tegs mer eller mindre ihjäl.
Många lärare/lärarutbildare säger att hon har rätt, men att hennes budskap är politiskt omöjligt att genomföra.

 

Grundskolan:
En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.

Tre krav ska vara uppfyllda för att rektorn ska kunna stänga av en elev helt eller delvis:

Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero. Andra åtgärder har inte haft någon effekt.

Det finns tillfällen när rektor kan stänga av en elev utan att ha prövat andra åtgärder först. Det kan till exempel vara om eleven har begått ett allvarligt brott mot en annan elev eller en lärare.

Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning.

Gymnasiet:
Avstängningen får i normalfallet inte vara längre än två veckor men kan vara längre om syftet inte uppnås på kortare tid. Den bortre gränsen är dock det pågående kalenderhalvåret och ytterligare tre kalenderhalvår.

Det finns fyra situationer när skolan kan stänga av en elev:

Om eleven fuskar. Det kan vara en elev som har en mobil uppkoppling mot Internet under ett prov, använder andra otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper.

Om eleven stör eller hindrar utbildningen. Störningen ska vara allvarlig och inte gå att stoppa på något annat sätt än med en avstängning.

Om eleven utsätter någon för kränkande behandling. Detta gäller oavsett om kränkningarna riktas mot elever eller någon ur skolpersonalen.

Om eleven påverkar de andra elevernas trygghet och studiero på något annat sätt än i punkt två och tre.

I praktiken räcker det med att du tar en elev i kragen för att du ska bli uppsagd. Skulle du inte bli uppsagd så kan du kan i vilket fall som helst räkna med att det kommer att drabba dig negativt på andra sätt.

Länder utan bra skolor blir snabbt fattiga.