Efter
det att en orosanmälan kommit in till Socialtjänsten i Falun,
genomförde en socialsekreterare förhör med en pojke. Han hade i
förhören berättat att hans pappa ibland slår honom på rumpan och
i ansiktet när han är arg och att det gör ont. Hans mamma bara
pratar och säger åt honom, när hon är arg.
Föräldrarna
låg i skilsmässa och en vårdnadstvist pågick om både pojken och
hans syster.
Efter
samtalen med pojken anmäldes föräldrarna till Falu tingsrätt. Den
43-åriga kvinnan och den 48-årige mannen åtalades för att under
två år och vid upprepade tillfällen ha slagit sin son med öppen
hand på rumpan, benen och ansiktet.
Det
finns flera
problem med att socialsekreterare håller den typen av
bevisvärderande samtal med barn då kompetensen hos kåren är
oerhört skiktad. Ett
av problemen är att
personal tenderar att vara känslodrivna, känslor och saklighet går
sällan hand i hand.
Lagen
mot barnaga och
fysiskt
våld har blivit tabu. Faktiskt slår barn föräldrar som orsakar
smärta också. Gränsen för en dask har satts här till smärta
eller inte.
Människor som skadar varandra känslomässigt och psykiskt är svårare eller omöjligt att bevisa.
Människor som skadar varandra känslomässigt och psykiskt är svårare eller omöjligt att bevisa.
Hur
många mobbare har blivit åtgärdade av skola och socialtjänst?
Barn måste skyddas tycker vi alla. De som bedömer saker har fått lagar som ligger på hårstrå nivå, där dessa klyvs och där man in i minsta detalj tror, att man kan klarlägga vad som hänt. Risken är stor för misstag åt bägge håll.
Barn måste skyddas tycker vi alla. De som bedömer saker har fått lagar som ligger på hårstrå nivå, där dessa klyvs och där man in i minsta detalj tror, att man kan klarlägga vad som hänt. Risken är stor för misstag åt bägge håll.
Massor
av människor har släppts ur fängelse på grund av felaktiga domar och en
del har inte fått resning. Fatala fel och brister hos socialtjänsten och partiskhet är allmänt känt hos alla samhällsmedvetna.
"Shaking baby syndrome" är det väl ett 100-tal som dömts
till straff för, på kvasivetenskapliga grunder som nu avslöjats.
Det är en skrämmande utveckling som skett som öppnar för
godtycke.
Ett
annat problem är andrahandsuppgifter
som
över huvud taget inte borde
godtas som bevisning i
brottmål. Hur kan någon som inte ens varit närvarande vid det
påstådda brottet höras som vittne?
I
Tingsrätten ansåg dock att det vara bevisat att både mannen och
kvinnan - i vart fall vid ett tillfälle vardera - hade slagit pojken
i rumpan. Ytterligare våld kunde dock inte styrkas. Bevisningen i
målet utgjordes främst
av vad en socialsekreterare vittnade om att pojken skulle ha sagt i
ett barnsamtal!
Tingsrätten
påpekade att de situationer som lett till våld från föräldrarna
- då pojken hade varit olydig eller bråkat med sin syster - inte
var sådana att de skulle anses vara "straffria
tillrätta föranden". De utgjorde snarare kroppsliga
bestraffningar, enligt tingsrätten.
Mannen
och kvinnan dömdes för ringa misshandel till 70 dagsböter och 5
000 kronor vardera i skadestånd till pojken.
En
nämndeman var skiljaktig och ville fria båda.
Kvinnan
överklagade till Svea hovrätt som nu pekar på att pojken i
förhör bestämt förnekat att hon skulle ha slagit honom. Hon
medger däremot att hon "daskat honom lätt" i rumpan vid
ett tillfälle men att detta omöjligt kan ha orsakat smärta.
Hovrätten
skriver:
"Mot
detta ska ställas att socialsekreteraren berättat att pojken för
henne uppgett att hans mamma slagit honom och att det skulle ha gjort
ont."
Hovrätten
konstaterar att tjänstemannens uppgifter är andrahandsuppgifter som
inte stämmer med vad pojken senare har uppgett för polis.
Hovrättens
ställningstagande betyder att det är en polis som skall hålla
socialtjänstens barnsamtal, så att det blir förstahands uppgifter.
Ett barn kan prata om vad som helst under ett förhör med en
socialsekreterare och när barnet börjar berätta om aga, hur ska en
socialsekreterare agera då? Skall då samtalet avbryts och en polis
skall tillkallas, så de får förstahandsuppgifter?
Hovrätten
anser att vittnesmål av en socialsekreterare inte kan ensamt läggas
till grund för fällande dom. Hovrätten ändrar därför
tingsrättens dom och frikänner kvinnan.
Efter
domen är frågan nu: hur skall socialsekreterare agera runt om i
Sverige, när barn berättar om aga vid förhör?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar