Kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan är slut och Ryssland drog det längsta strået!

Det oljerika Azerbajdzjan vann kriget och för att vinna detta, har de använt sitt stora kapitalöverskott från oljan, för att utrusta armén och flygvapnet med drönare som visade sig vara mycket effektiva mot de armeniska styrkorna. Azerbajdzjan har köpt drönare, spiondroner och attackdroner från Israel och Turkiet i olika storlekar och med olika funktioner. Den armeniska armén led stora förluster, eftersom den inte hade något försvar mot dessa vapen.

När det armeniska försvaret av den strategiska staden Shusha kollapsade var Armenien tvungna att ge upp, för att inte förlora allt. Det firades naturligtvis stort i Azerbajdzjans huvudstad Baku, men syftet med det krig som Azerbajdzjan startade, var att ta kontroll över hela Nagorno-Karabakh-området och det var ryssarna som snuvade dem på konfekten.

 

Azerbajdzjan gjorde det korkade, de sköt ner en rysk militärhelikopter och dödade två ryska soldater. Det gav Vladimir Putin den förevändning han behövde. Inom några timmar var en stor rysk styrka på väg till Kaukasus för att ta kontroll över kontaktlinjen mellan parterna och redan på eftermiddagen samma dag den 10 november hade 20 ryska lastflygplan landat i Armeniens huvudstad Jerevan med de första 400 soldaterna med tung utrustning ombord. Hela den ryska fredsbevarande specialstyrkan är nästan 2000 soldater. Ryssland kunde inte låta Armenien falla, men ryssarna hade inte heller något att tacka president Nikol Pashinyan för, eftersom han hade distanserat sig så mycket från sin formella allierade i norr, med sin anti-ryska och protestantiska politik. Putin väntade tillräckligt länge på att Pashinyan skulle falla på sitt eget grepp.
Putin kan nu i lugn och ro förnya alliansen med Armenien och det utan att ha komma i konflikt med Azerbajdzjan.

Summerar vi detta krig fick Baku en seger för att fira, men inte mycket mer. Ryssland dikterar villkoren. Turkiet fick inte heller den seger som de eftertraktade. De hade ett övertag tillsammans med Azerbajdzjan, men fick inte det inflytande i Kaukasus som de trodde de hade, tills Azerbajdzjan sköt ner den ryska helikoptern.

Med sitt agerande har Erdogan kommit på kant med Putin. Erdogan har nyligen kritiserat ryssarna för deras inblandning i Ukraina och att han stödjer Ukrainas legitima rätt till Krim.

Varken Nato eller EU har någon allians med Armenien, de hade inte heller tänkt blanda sig i detta krig. Om EU/Nato hade gjort det, vet vi mycket väl vem som anklagade dem för krigsförbrytelser!

Ryssland gick in i kriget (som en "fredsduva") för att säkra ännu mer inflytande i området, genom en större kontroll av Nagorno Karabakh, för legitimera sin militära närvaro i Jerevan. Detta är återigen ett exempel på imperialism baserad på militärmakt. Vi känner igen den från Syrien, Venezuela, Libyen och Sudan och andra afrikanska republiker.

Bakom Putin står de ryska oligarkerna redo att ta över ekonomiska intressen i regionen som de nu gör bland annat i Vitryssland - i utbyte mot att stödja Lukashenka. Det tragiska i sammanhanget är att varken Sverige eller EU överhuvudtaget inte begriper vad som pågår och vem som drar i trådarna. De tror att de kan avsätta Lukashenka!

Det kan se ut som om konflikten i Kaukasus är över, även om Ryssland har placerat 2000 soldater från sina specialstyrkor in i Nagorno-Karabakh. Ett antal frustrerade azerbajdzjaner kommer kanske, att ta hand om dem! Framtid kanske kommer att ge ett svar om vi får fred i området eller att ett nytt krig startas!