Det oljerika Azerbajdzjan vann kriget och för att vinna detta, har de använt sitt stora kapitalöverskott från oljan, för att utrusta armén och flygvapnet med drönare som visade sig vara mycket effektiva mot de armeniska styrkorna. Azerbajdzjan har köpt drönare, spiondroner och attackdroner från Israel och Turkiet i olika storlekar och med olika funktioner. Den armeniska armén led stora förluster, eftersom den inte hade något försvar mot dessa vapen.
När det armeniska försvaret av den strategiska staden Shusha kollapsade var Armenien tvungna att ge upp, för att inte förlora allt. Det firades naturligtvis stort i Azerbajdzjans huvudstad Baku, men syftet med det krig som Azerbajdzjan startade, var att ta kontroll över hela Nagorno-Karabakh-området och det var ryssarna som snuvade dem på konfekten.
Azerbajdzjan
gjorde
det korkade, de
sköt ner en rysk militärhelikopter och dödade två ryska soldater.
Det
gav Vladimir
Putin den
förevändning han behövde. Inom
några
timmar var en stor rysk styrka på väg till Kaukasus för att ta
kontroll över kontaktlinjen mellan parterna och
redan
på eftermiddagen samma
dag den 10 november
hade 20 ryska lastflygplan landat i Armeniens
huvudstad Jerevan
med de första 400 soldaterna med
tung utrustning ombord. Hela
den ryska fredsbevarande specialstyrkan är
nästan 2000 soldater.
Ryssland kunde inte låta Armenien falla, men ryssarna hade inte
heller något att tacka president
Nikol
Pashinyan för, eftersom han hade distanserat sig så mycket från
sin formella allierade i norr, med sin anti-ryska och protestantiska
politik. Putin väntade tillräckligt länge på att Pashinyan skulle
falla på
sitt eget grepp.
Putin
kan nu i lugn och ro förnya
alliansen med Armenien och det utan att ha komma i konflikt med
Azerbajdzjan.
Summerar
vi detta krig fick Baku
en seger för att fira, men inte mycket mer. Ryssland dikterar
villkoren.
Turkiet fick inte heller den seger som de
eftertraktade.
De hade ett
övertag
tillsammans med Azerbajdzjan, men fick
inte det inflytande i Kaukasus som de trodde
de hade, tills Azerbajdzjan
sköt
ner den ryska helikoptern.
Med
sitt agerande har Erdogan
kommit
på kant med Putin.
Erdogan
har
nyligen kritiserat
ryssarna för deras inblandning i
Ukraina och
att han stödjer Ukrainas legitima rätt till
Krim.
Varken Nato eller EU har någon allians med Armenien, de hade inte heller tänkt blanda sig i detta krig. Om EU/Nato hade gjort det, vet vi mycket väl vem som anklagade dem för krigsförbrytelser!
Ryssland
gick
in i kriget (som en "fredsduva") för att säkra ännu mer
inflytande i
området, genom
en
större
kontroll av
Nagorno Karabakh, för
legitimera sin militära närvaro i Jerevan. Detta är återigen ett
exempel på imperialism baserad på militärmakt. Vi
känner igen den från Syrien, Venezuela, Libyen och Sudan
och andra afrikanska republiker.
Bakom
Putin står
de ryska oligarkerna
redo att ta över ekonomiska intressen i regionen som de nu gör
bland annat i Vitryssland - i utbyte mot att stödja Lukashenka. Det
tragiska i sammanhanget är att varken Sverige eller EU
överhuvudtaget inte begriper vad som pågår och vem som drar i
trådarna. De tror att de kan avsätta Lukashenka!
Det
kan se ut som om konflikten i Kaukasus är över, även om Ryssland
har placerat
2000 soldater
från sina specialstyrkor in i Nagorno-Karabakh. Ett antal
frustrerade azerbajdzjaner
kommer kanske,
att
ta hand om dem!
Framtid kanske kommer att ge ett svar om vi får fred i området
eller att ett nytt krig startas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar