Är
en elbil en batteribluff? Hade fabrikanterna offentliggjort
prestandamodeller för elbilens batterier från fabrik, hade en
normal tänkande person aldrig köpt en elbil.
Batteriet har är
en medellivslängd på 4-5 år. Det tappar i snitt 15% av kapaciteten
på 2 år. Sista året kan inte batterierna prestera med än högst
60 %. Med varje minusgrad tappar du i snitt 5% effekt.
+3 grader, är kyla för en elbil!
Källor:
här – här – bra uträkning frän Stanford
här!
De
senaste åren har man läst i artiklar, om hur forskare hittat på
revolutionerande nya batterisystem som ska mer än dubbla kapaciteten
av dagens batterier, men trots att man läste sådana artiklar, redan
för 10 år sedan, så verkar inget hända ute hos konsumenten.
Elbilsfantasterna
begriper inte, att batterierna inte trivs speciellt annat än i idealtemp. Det går att göra ett enkel test. Om man har en
laddningsbar ficklampa i sina ägor, laddar man ficklampan och lyser
med den tills batteriet tar slut. Ladda på nytt och stoppa in den i
frysen, gärna mer än ett dygn, innan lampan ska tändas.
Då kanske även
en miljöpartist som Lövin, kan börja förstå problemet! Tyvärr
spelar fakta ingen roll för Lövin , hon kör elbil för klimatet, in i kaklet och
grinar illa, när sanningen blir ett faktum! Åsna och vagn
passar bättre för Lövin. I vagnen där bak kan Löfvén och
någon till sitta!
Eltandborstar,
rakapparater, mobiltelefoner och laptops, allt med batteri blir sämre
med åren, har säkert de flesta redan konstaterat, så det ska bli intressant och se framtiden, för elbilar.
Det kan bli en rejäl chock och dessutom en mycket dyr affär, att
äga en elbil.
Staten drar in åtskilliga miljarder på fossila bränslen. När inkomsterna minskar, kommer alla elbilar att få en kilometerskatt.
En bensindriven bil drar snitt 0,8 l/mil. Skatten blir då 8:-/mil. Räkna med att elbilen får en skatt på cirka 0,80 öre.
Elbilar jämfört med fossilbilar är dubbelt så dyra
i inköpskostnad!
Kona
electric med 64 kWh batteri kostar 450.000. Minus 60.000
klimatbonus. En bonus som vi andra bilägare får betala.
Kona
bensindriven kostar 165.000.
Räckvidd:
Kona elbil i optimala förhållanden max 20 mil. Bensin 100
mil.Bensinbilen tankar du full på 5 minuter, medan elbilen
behöver laddas flera timmar!
Så
här står det i instruktionsboken:
Under rubriken laddning
av batteriet: laddning av
batteriet kan vara omöjligt om bilen står parkerad i över 7 dagar
om yttertemperaturen är under 25 minusgrader
Under
rubriken driftstörningar/felsökning:
Batteriet kan inte laddas om
yttertemperaturen är 26 minusgrader eller kallare.
Har
du otur med det där så kan batteriet förstöras för gott om det
står oladdat, men det visste
väl alla elbilsägare redan!
Så räkna alltid med
följande:
Batteridrivna bilar: Batterierna tar slut fort,
halva räckvidden mot utlovat.
Bensindrivna bilar: Drar 30%
mer bensin mot utlovat av tillverkaren.
En annan fråga är
livslängden på en elbilar, där man idag tror att efter 3-5 år,
behöver ett nytt batteri(svindyrt) sättas in, medan en fossildriven bil
utan vidare klar av en livslängd på minst 10 år, utan batteribyte.
För
andra vintern i rad upplever större delar av Sverige en kall och
snörik vinter. Vintern har avslöjat på ett brutalt sätt,
funktionen för våra bilar och då främst elbilen.
Det har med
all tydlighet framgått att elbilen inte är konstruerad för
Sveriges kalla klimat under vintern och problemen har hoppat sig för
elbilen. Det är allmänt känt bland elbilsägarna, att när det är
kallt och mycket snö på vägarna ökar rullmotstånd och detta går
ut över batterikapaciteten. Om batterierna är kalla, så får du
inte ut full effekt. När du värmer kupén, så går det åt extra
energi om du har en luftvärme pump eller värmeelement i bilen?
Att
äga en elbil blir som att ha katt eller guldfiskar som någon måste
mata, när man är bortrest. Knappast något problem för entusiaster
som vårdar sin dyra Tesla(800.000-1.000.000), men kan nog bli värre,
när ointresserade och glömska fruntimmer/män skaffar elbil eller att
äga en elbil på garageuppfarten som bara används sporadiskt under
vintern, är inte att tänka på.
I Norrland där det lätt kan
bli -35, blir användning av en elbil problematisk. Ett av problemen
för elbilen är skillnaden på storleken på batterierna och vilken
typ av körning. Det är ett rätt stort problem för mindre bilar
med små batterier som normalt har en halvvettig räckvidd i långsam
stadstrafik på grund av låg förbrukning, det är ett mindre
problem för stora bilar med stora batterier som kör motorväg. Att
köra långa sträckor landsväg som det oftast är fråga om i
Norrland, är för små elbilar svårt att klara av. En laddstolpe i
glesbygd, är som att leta efter en nål i en höstack!
En
elbilägare är mycket beroende av att man skall kunna ta sig till sitt
arbete och att det finns laddstolpar på arbetsplatsen. För det
offentliga som dessutom är de största ägarna av elbilar(och bara
har sådana), används elbilen för utföra service åt kommunens
innevånare, att de skull fungera året om. Även transportsidan har
drabbats med klimathysteri och det finns många elbussar som inte
fungerar när det är kallt.
I
USA är det idag mycket kallt i de norra staterna och batteriers
kapacitet har hamnat i fokus. Redan
vid -6,6 grader kortas räckvidden med 41 procent. American Automobile Association har tittat på hur kyla och hetta påverkar
elbilarnas batterier.
En
e-golf kan man
enligt VW köra
30 mil vid optimala förhållanden. I Tyskland så klarade de ca 80%
vid +5 grader. Det är 24 mil. Från TBTP testen av e-Golf i Norge
har vi
följande siffror på vintern +1,5
C, så klarade e-golfen 16,8
mil vilket är 56% av VW
30 mil. Vintereffekten var den tyska vintern och inte den nordiska
vintern då vi oftast, i mellan och norra Sverige, har kallare än så
i genomsnitt och då hamnar
vi lätt på siffror under 40% av batterikapaciteten!
Våra grannländer Finland och Norge har testat elbilar
utförligt i vinter. Enligt finska Teknologiska forskningscentralen
VTT bedömer man att en elbil tappar mer
än hälften av sin räckvidd
under vintern.
Kyla påverkar mer än tillverkarna vill erkänna
och om du tittar på wltp som med alla andra, av tillverkaren uppgivet,
så är det under bästa möjliga förhållande. Kyla (kalla
batterier), en massa onödigt tramsigt "lull-lull" som
färddator, stereoanläggning, och "femtioelva miljoner
bildskärmar i bilen" samt värmeanläggningen man "måste"
ha på när det är kallt, är rena döden för räckvidden på en
batteridriven bil. Tyvärr är batteridrivna bilar fortfarande inte
av med sina barnsjukdomar än. (fungerar säkert bra i södra
Kalifornien, så länge de inte har på AC:n då..) Vind är ett
sattyg för elbilar, så vinter+hård vind, värsta förhållandena
för elbil.
Ny Teknik har en artikel om problemet. Läs kommentarerna!
Här
ett par exempel: ”Problemet är då att alla elbilsägare behöver
en egen laddstolpe eller uttag vintertid vilket utgör en enorm
skillnad i vilken infrastruktur som behöver byggas. Om man använder
bilen t.ex. fram och tillbaka till jobbet så behövs då antagligen
laddstolpe eller åtminstone motsvarande motorvärmare vid båda
parkeringarna.”
”Du har inte klart för dig vilka totala
energimängder det kommer att krävas ut till vanliga kvarter och än
mer lägenhetsområden om det ska fungera med dom här
effektmängderna. Det är hela kedjan av distributionsnätet som
måste byggas om för nivåer som till områden med mindre
tillverkningsindustri.
Till
det kommer att vi enligt vår rödgröna regim ska stänga
kärnkraften som står för 40-50% av produktionen och förlita oss
på vädergudarnas nycker med väderkvarnar som när det var kallt
senast gav ca 3% av behovet. Det finns en anledning att redan
ångmaskinerna konkurrerade ut väderkvarnar men den lärdomen har
inte folk idag tagit till sig.”
Om Sverige får ett stort
antal elbilar, behöver elnätet byggas om rejält. Ökar elbilarna
till 2,5 miljoner, behövs el från ytterligare 5 kärnkraftverk,
utöver de som finns i drift idag och lägg till om- och tillbyggnad
av elnätet.
Den intressanta frågan infinner sig nu!
Kostnaderna lär bli rejält höga, allt från 500-800 miljarder. Vem
skall stå för notan? Alla via elräkningen? Foliehatten anser det
är självklart att elbilen som förorsakar detta, påföras en
ombyggnadsskatt! En annan fråga. Varför bygger kommuner
elstolpar till allmänheten för skattemedel?
Östersunds
kommun äger ett mycket stort antal Renault Zoe elbilar. De används
av hemtjänstens personal. Flera vintrar i rad har dessa elbilar inte
startat på grund av kylan, -20 och då strejkar batterierna. När
det är kallt -15-20 , vill personalen för hälsans skull, inte köra
runt i en kall bil, utan man drar man upp kupévärme och stolsvärme.
Förbrukningsbatteriet klarar inte av att ladda upp och drivbatteriet
laddar därför snabbt ur och man har ingen lösning på problemet!
Det här har gjort att hemtjänsten inte kunnat jobba. .
I
Oslo står Tesla elbilar i kö till verkstaden,
eftersom de har problem med kylan.
I
Umeå slutade elbussarna att fungera i trafiken, när temperaturen
kröp under -20 C. Chaufförerna tvingades ta på sig extra
vinterkläder, för att inte frysa. De få gånger som bussarna
klarade av att köra i kylan, frös också passagerarna.
Batteriet
är själva hjärtat i en elbil och det är stort och väger väldigt
mycket (500 kg). Det kan bestå av 20.000 små
celler som byggts ihop till större grupper och kopplas samman till
ett helt paket. Batteriet består av kobolt och litium till
två tredjedelar. Dessa metaller finns inte att
tillgå i en större mängd. Oroande är förstås, att en stor del
av utvinningen sker i Kina, huvudkonkurrenten för
batteritillverkning. Någon dramatisk kostnadsreduktion som för
solpaneler, är därför inte möjlig.
De
äldsta elbilarna har nu 3-4 år på nacken och då börjar
problemen. Batterikapaciteten har gått ner väsentligt. Rapporter om
batteriräckvidder och dess försämringar går ju inte att lita på
eftersom det "mäts" av biltillverkarens programvara. Det
är redan känt att Tesla levererar fordon med batteriöverkapacitet,
så de kan manipulera data genom att ge av överkapaciteten, eller
bara genom att hitta på siffror fritt.
I
en mycket intressant artikel om kolväten från bilar i Los Angeles
som visar enormt intressanta fakta. LA har fått en tredubbling av
bilar och kolväten minskar inte.
Det framgår i artikeln:
”
För att förbättra luften är det mycket viktigt att veta var
föroreningarna kommer ifrån. Ni kan se oss som detektiver som letar
efter ledtrådar som ifrågasätter den vedertagna sanningen att
trafiken är den största boven. Och vi fann överväldigande bevis
på, att användningen av vardagsprodukter bidrar med en stor andel,
säger Brian McDonald. Det är flaskorna du har under diskbänken, i
badrummet och i garaget. De innehåller en rad olika lösningsmedel.
”
Energi
är "farligt". Energitäta batterier som lithiumbatterier
har hög energitäthet, en mycket energi på liten yta/liten volym.
När det går fel, måste energin "få sitt utlopp." Idag
finns redan restriktioner på hur stora lithiumbatterier man får ta
med på flyget. Mobiler och bärbara datorer går bra, men
cykelbatterier är det "no-no" på.
Vi har ännu inte
sett några allvarligare trafikolyckor med lithiumbilar i Sverige,
men på nätet hittar man mängder av inlägg på Youtube och det är
verkligen fråga om riktiga bränder. För räddningstjänsten kommer
det att bli problem.
Batteribilmarknaden är ännu inte
fullt utvecklad. Early adopters, dvs. de första entusiasterna får
agera testpiloter och får dras med barnsjukdomarna.
Om
möjligen 10 år, så är nog produkterna mer mogna för att jämföras
fullt ut med fossila bilar. Men ska man långpendla, är en elbil,
utesluten p.g.a. kapacitet och bristen på laddstolpar i glesbygd. En
diesel är ett måste för långpendlaren. Ute på landet spelar inte
NOx eller partikelutsläppen så stor roll som inne i tätort/stad.
Foliehatten
tänker nu på de så kallade "utanförskapsområdena" i
förorterna. Det har hänt ett antal gånger att bilar i gemensamma
garage tänts på och sedan har det spridit sig till mer eller mindre
alla bilar.
Foliehatten undrar hur en sådan brand skulle se ut,
om om alla var elbilar och han undrar vad skillnaden i miljöpåverkan
skulle vara, med 20 bensinbilar som brinner vs. 20 elbilar som
brinner.