Så länge det inte finns något vettigt billigt batteri är elbilen en leksak för storstadsbon!

23 miljoner elbilar kommer att säljas under det kommande decenniet enligt prognosmakarna. Marknaden räknar med att laddningsbara bilbatterier kommer att stiga med över 700% på bara fyra år.”
EU och Sverige fantiserar om s.k. “förnyelsebar” energiproduktion. Var skall vi få elen ifrån när de rödgröna lägger ned kärnkraft och även kolkraftverk på löpande band och ser till att vindkraft byggas ut. Var finns elnätet som skall serva alla dessa laddare i hemmet och laddstationer?

Foliehatten anser inte att det här är hållbart, eftersom varken el eller de metaller som behövs i batterierna kommer att räcka till. Motståndet mot elbilar kommer att växa med tiden. I Foliehattens värld så kommer inte elbilar att kunna ersätta fossildrivna bilar så länge det inte finns något vettigt billigt batteri och så länge vår elproduktion hämmas av sol- och vindkraftsutbyggnad.

Batteriet är själva nyckeln till en framtid för elektriska bilar. Om man inte får fram ett sådant teknologiskt genombrott så kan man säga adjö till hela den här återuppväckta idén från början av 1900-talet. Vi vet som sagt vilka grundämnen vi har att röra oss med. Det är lätt att räkna ut vad som är det bästa batteri som överhuvud taget är möjligt. Det är ett litium-luftbatteri och inte ens det kan någonsin konkurrera med fotogen och det finns bara i laboratoriet än så länge och blir kanske aldrig användbart. De praktiska problemen är mycket stora. Ett aluminium-luftbatteri är faktiskt inte så mycket sämre och lättare att realisera, men är inte återladdningsbart.

Vad som krävs är i så fall helt nya metoder att lagra elektricitet som vi med nuvarande fysik inte kan se, att det går att genomföra och frågan är om de kommer att lyckas!

Flödesbatterier låter lovande. Men priset? Klarar det sig utan en massa subventioner? Fördelen är iofs att själva hårdvaran i bilen blir billigare, kan nog jämföras med en bränslecell för vätgas. Problemet är, liksom för vätgas, i produktionsledet och infrastruktur för att få fram drivmedlet till kund. Man tror inte nanoFlowcell hade tänkt att varje villa skulle producera egen elektrolyt för att tanka bilen och då är det infrastruktur som måste till. Batteribilar har levt på de faktum att det finns väldigt många villor med el framdragen.

Flödesbatterier som är en av mycket få batterityper som faktiskt har potential för rörlig drift, genom att den förbrukade vätskan snabbt kan tankas ur och ny fyllas på. För stora stationära batterier har de fördelen att själva batteriet blir relativt litet medan elektrolyten kan lagras i tankar typ oljecisterner, men det måste ske rejäla förbättringar av energitätheten.

Elbilar kommer inte dominera eftersom elbilen bygger på batterier med låg energitäthet. Det kommer möjligen som en överraskning, men det är ett faktum.
Bensin och diesel har ett högre energivärde och är effektivare än batteribilar.

Ett FN-organ har varnat för elbilspolitikens konsekvenser. De går igenom tillgången och brytningen av de många ämnen som ingår i uppladdningsbara batterier och de sociala, mänskliga och ekologiska konsekvenserna av bl.a den elbilsboom som de gröna hoppas på.

I en rapport konstateras att metaller som kobolt, litium, mangan, koppar och mineraler som grafit “spelar en viktig roll i energirelaterad teknik som laddningsbara batterier som används i en mängd olika applikationer som sträcker sig från elektronik till elektriska fordon samt i förnybara energier som vind och solkraft.

Flera av dessa råvaror är ganska sällsynta och har få eller inga ersättare och kommer från specifika områden i världen. Mer än hälften av världens utbud av litium som är en nyckelkomponent i litiumjonbatterier, kommer från saltöknar i Andesregionen Chile, Bolivia och Argentina. Produktionen av dessa råvaror “är ofta förknippad med oönskade miljöavtryck, dåliga mänskliga rättigheter och arbetarskydd.”

För att få fram litium används 65% av allt vatten i Salar de Atamaca regionen i Chile. Detta är en av de torraste ökenområdena i världen. Man använder nära 2 miljoner liter vatten per ton litium. FN skriver i rapporten: “bidragit till miljöförstöring, landskapsskador och markförorening, grundvattenutarmning och förorening.”

Kobolt är en annan viktig komponent i ett elbilbatteri. Två tredjedelar av all koboltproduktion sker i Demokratiska republiken Kongo (DRC), noterar U.N.

Den amerikanska barnfonden (UNICEF) rapporterar att cirka 20 procent av den kobolt som tillhandahålls från Demokratiska republiken Kongo kommer från gruvor, “där missbruk av mänskliga rättigheter har rapporterats och upp till 40 000 barn arbetar under extremt farliga förhållanden i gruvorna för en liten inkomst.”

I ett inslag i Australiensiska ABC från 2018 ges en inblick i barnens slavlika arbete: "Tidigare barnarbetare Yannick från Kolwezi, en stad med mer än 500 000 människor i södra DRK, slutade skolan och gick på heltidsarbete vid sju års ålder. Yannick sa att arbetet i gruvan involverade intensivt fysiskt arbete med bara en kofot och att förhållandena under jord var generellt heta och klibbiga. Han beskrev också tidigare chefer som insisterade på att deras minderåriga anställda skulle ha långa arbetsdagar utan pauser. Människor dog i gruvan, och du kan kvävas när du är djupt nere i gruvan,” sade han. När det regnade skapade det många skred. När vi arbetade där och när någon skadade sig själv kunde vi inte ens titta till honom – personen var tvungen att gå och behandlas på egen hand, eftersom vi var där för att arbeta.”

Det “roliga” är värderingen av Tesla på aktiemarknaden idag. De har aldrig visat plus! Det liknar handeln med tulpanlökar i Holland som kollapsade över en natt.

Klimatpolitiken i Sverige spelar troligen en stor negativ roll i varför svensk industri haft nolltillväxt sedan 2010. Just svårigheten att få tillstånd för gruvor är bara ett exempel. Regeringen bryter mot grundlagen när de upphäver miljödomstolarnas domslut genom att ta över beslutsrätten och mygla fram beslut som med Preem.

Ett faktum som vi ständigt bör återkomma till är att det som ytterst driver denna globala vansinnescirkus, är den ensidiga och meningslösa jakten på att begränsa utsläppen av koldioxid (CO2) som i sin tur antas förorsaka förödande farlig klimatpåverkan. Jakten genererar astronomiska kostnader till ingen nytta och förorsakar miljöförstörelse och mänskligt lidande, bl.a. vid utvinning av nödvändiga metaller för batteritillverkning. Ser vi några bevis på farlig klimatpåverkan av CO2? Nej!

IPCC (AR5) anser att fördubblad halt (från förindustriell nivå) sannolikt ger en temperatureffekt (TCR) på strax över en grad vilket innebär kanske 1 grads ökning fram till sekelskiftet 2100. Hanterbart! Det har många gånger förr historiskt varit lika varmt eller varmare utan påverkan av fossilt CO2. Den dramatiska nedstängningen av globala ekonomier genom Covid 19-pandemin ger heller inte minsta hack neråt i Keelingkurvan.
Vänder vi blicken inåt Sverige, vilket vi svenskar älskar att göra, så svarar vi för ca 1 promille av de globala utsläppen. Om vi stänger ner alla utsläpp i Sverige i morgon ger IPCC:s egen matematik att det skulle medföra en global temperaturpåverkan på någon tusendels grad fram till är 2100. Försumbart och därmed inte mätbart. Som redan sagts är den globala energiproduktionen idag till ca 85% baserad på fossila bränslen. Andelen i % kommer framåt att sjunka när förnybart ökar, men eftersom att världens energibehov fortsätter att öka i oförminskad takt kommer den absoluta förbrukningen i kolekvivalenter att vara större 2040 än idag. (BP Energy Outlook) CO2-jakten bedrivs globalt på allvar enbart av en inre krets länder ledda av religiöst frälsta politiker. De säger på fullt allvar och med glöd i blicken att vi måste möta målen i “Parisavtalet” som kräver 40 respektive 60% reduktion av CO2-utsläppen. Det handlar främst om länder inom EU, med Sverige i tätposition iklädd den egentillverkade ledartröjan. Länder som inte har några åtaganden om utsläppsreduktion svarar för 52% andel. (Global Carbon Atlas). Fanatikerna i Sverige tror fortfarande att omvärlden ser på oss med beundran i blick och kommer att följa vårt exempel. Ingenting kan vara mer fel. Vi måste få stopp på vansinnigheterna. Men hur?