Stefan Löfvén. "Man behandlar inte kvinnor på detta sätt"!

När Stefan Löfvén höll sitt femte sommartal i Vasaparken, Stockholm, inför några hundra åskådare gav han också artisten Zara Larsson sitt stöd.

Stefan uppmanar landets pojkar och män att tydligare ta avstånd från sexuella trakasserier och övergrepp.

Stefan:

”Det finns de som tror att det ligger något manligt i att sexuellt trakassera unga flickor och kvinnor på musikkonserter”.

Samtidigt säger statsministern att Sverigedemokraterna har "rasistiska företrädare" i Sveriges riksdag - vad nu detta har att göra med sexuella trakasserier på musikkonserter. Är det ingen som kan tala om för ”hjärntrusten” hos socialdemokraterna att varje gång Stefan pratar om rasister och SD ”tappar” socialdemokraterna tusentals röster. Det verkar som om S satt igång en kampanj mot SD. Vi har den senaste tiden sett mängder av artiklar på samma ämne. Gissar att SD tacksamt tar emot, alla nya sympatisörer.

Lite förvånande är att Stefan Löfvén även ger sig in i den senaste tidens heta debatt om mäns ansvar för sexuella övergrepp mot kvinnor.

Stefan:

"Vi behöver prata, både män och pojkar, om hur man ska agera. Man behandlar inte kvinnor på detta sätt, det är fullständigt oacceptabelt".

Utgångspunkten – möjligen för Löfven och definitivt för många andra debattörer – är uppfattningen att män i gemen inte riktigt fattat att sexuella trakasserier och ännu grövre sexuella övergrepp är fel.

I sitt sommartal förklarade Stefan Löfven krig mot Sveriges män. Jag kan inte tolka detta på annat sätt. Han leder en feministisk regering och då är männen "lovligt" byte!

Löfven talade sig även varm för principen om kollektiv skuldbeläggning och kollektiv bestraffning, som ju tidigare använts med framgång av feminister, rasister och kommunister.

Stefan Löfven stod upp för Zara Larssons hat mot män och förkunnade att om en man begår ett brott, så är alla män automatiskt ansvariga för detta brott. Att Stefan Löfvén är en klok man, visste vi sedan tidigare!

Samtidigt förväntas män i gemen tydligen vara de bäst lämpade att övertyga andra män och pojkar om att sexuella övergrepp är fel. Det går inte riktigt ihop.

"Män är de som har störst möjlighet att förebygga och minska denna typ av brottslighet genom att prata med sina söner, bröder, vänner och män generellt", säger advokat Elisabeth Massi Fritz.

Underhållaren Sven Melander upphöjdes lite oväntat till manlig, feministisk förebild för ett inlägg om att män bör känna kollektiv skuld "för det är ju vi män som våldtar".

Socialdemokraterna trappar upp skuldbeläggningen av svenska män
Jämställdhetsminister Åsa Regnér kunde berätta för några veckor sedan att kampen mot Sveriges män nu skulle trappas upp.

Socialdemokraterna startar ett nytt projekt för att få vanliga svenska pojkar och män att förstå att det är fel att våldta och slå kvinnor.

Åsa Regnér:

”Ett av målen för jämställdhetspolitiken är att våldet mot kvinnor ska upphöra. Det uppnår vi aldrig utan ett brett samhällsengagemang som bärs av både kvinnor och män och som inkluderar unga.

Jag träffar ofta kvinnorörelsen och män som jobbar för jämställdhet. För att försäkra mig om att även flickors erfarenheter tas med i vårt arbete har jag kontakt med bland annat Flickaplattformen. På internationella Flickadagen 11 oktober bjuder vi in till en hearing med unga tjejer. Syftet är att få deras bild av hur en trygg miljö ska vara. Det vill regeringen ta med sig inför framtida beslut”.

I höst kommer regeringen att lägga en skrivelse om jämställdhetspolitiken och en strategi mot mäns våld mot kvinnor. Där intensifierar vi de förebyggande insatserna, presenterar åtgärder mot hedersrelaterat våld, mot sexköp och människohandel.

Andemeningen med projektet bör vara att med dessa åtgärder
i projektet, kommer alla svenska pojkarna och männen att sättas på plats och problemet med massövergrepp och våldtäkter kommer snart vara löst.

MUF gav sig också in i debatten. De som uppträtt olämpligt bör kunna portas från festivaler, likt det som gäller för idrottsarrangemang. Brottet grovt sexuellt ofredande bör införas.

Vad säger polisen?
Nu har det otroliga inträffat att en källa inom polisen läckte information om polisens internrapport om Stockholmspolisens hantering av We are Sthlm. Rapporten kan laddas ned här.

Utdrag:

“En stor problemgrupp under kvällen har varit  ett ungdomsgäng om ca 50 personer. Dessa är s.k. ensamkommande flyktingungdomar, företrädesvis från  Afghanistan.  Flera  ur gänget greps för sexuella ofredanden. Gänget stod även för merparten  av  bråken  under  kvällen,  bl.a .  det  då   målsäganden fick armen avslagen. Gänget återkommer varje kväll och de gripna släpps ut ganska snabbt efter införandet. Kommenderingen försöker arbeta offensivt och riktat mot denna gruppering, men upplever att varken rättsväsendet eller samhället i övrigt har de verktyg som krävs för att förhindra att dessa unga män återfaller i liknande brottslighet.”

“Stora ungdomsgäng har sökt konfrontationer med varandra under kvällarna. En polisiär framgång har varit att snabbt identifiera och omhänderta anförarna, varpå läget då lugnar sig avsevärt. Gängen har i år varit lite större och äldre än tidigare år (ca 50-tal, 16-20 år). Mest  utåtagerande har ett ungdomsgäng av s.k. ensamkommande flyktingungdomar varit, de flesta från Afghanistan. Även ett gäng med Marockanska ungdomar har varit mycket våldsaktivt”

Det väcker frågan om kollektiv skuldbeläggning är acceptabel när vi känner till vilka förövarna är – rent av föredömlig – bara kollektivet är tillräckligt stort. Trots allt är det så, att individen har ansvaret och inte kollektivet.

Var går i så fall gränsen? Accepterar de som vill lägga skulden på "män" också fördömanden där kretsen av skyldiga görs snävare – om den likaledes diffusa kategorin "invandrare" pekas ut, eller en viss etnisk minoritet?

Svaret på den sista frågan är med till visshet gränsande sannolikhet nej.

Ett samhälles normer och gränser speglas i dess lagar. De som förgriper sig på flickor och kvinnor – på badhus, på festivaler – är inte ett kollektiv. De är individer. Ta fast dem, lyft ut dem, lås in dem. Det är att sända ett tydligt budskap om rätt och fel, om hur vi alla – som kollektiv – ser på dessa handlingar.