GMO

GMO!

Gen modifierade organismer eller genmanipulerade organismer som kritikerna väljer att kalla denna mat.
Den som yppar det allra minsta positivt om denna mat så att motståndarna hör detta får räkna med kraftigt motstånd.
 
I år är det över 100 år sedan 1:a världskriget började som ganska snabbt övergick till ett ställningskrig. Detta ställningskrig från 1 :a världskriget är en bra jämförelse med det krig som pågår mellan motståndare och förespråkare av GMO!

I denna debatt får förespråkarna verkligen gå över ett kraftigt minerat fält. 
Motståndarna till GMO skyr inga som helst medel att smutskasta seriösa forskare och de för fram argument som direkt är felaktiga. Nu har också flera politiska partier ställt sig på motståndarnas sida.
Okunskapen är stor bland dessa motståndare och politiker! Tekniken är så avancerad att den är svår att förstå - därav okunskapen!

Inom EU finns ett regelverk kring GMO och märkning av genmodifierade produkter, men bara om de förekommer i livsmedel.

Det motståndarna inte vill känna av är :

” GM-växter har hittills odlats på över en halv miljard hektar och ingen vetenskaplig rapport har ”so far” kunnat påvisa några skador på varken miljö eller människors hälsa p.g.a. att dessa är gentekniskt modifierade. Däremot finns många rapporter om positiva konsekvenser i form av minskad användning av insektsbekämpningsmedel och minskad jordbearbetning.”

GMO och Växtförädling!

Men vad innebär egentligen GMO och vad är det för skillnad mellan genmodifiering och traditionell växtförädling?

GMO
Enkelt förklarat är GMO är en genetiskt modifierad organism.  En organism som produceras genom genetisk modifiering förkortat GM.
Organism är den term som i detta fall används för att hänvisa till levande ting.
 
När man pratar om växter kan organismen t.ex. vara majs, ris, soja eller någon annan gröda.
Istället för att säga GMO-majs eller GMO-soja kan man istället säga
GM-majs för genmodifierad majs, GM-soja för genmodifierad soja och GM-grödor för att beskriva genmodifierade grödor.
GMO-soja skulle därmed bli genmodifierad organism soja alternativt genetiskt modifierad organism soja, vilket blir lite överflödigt.

En ganskavanlig missuppfattning bland motståndarna är att de tror att GMO är organismer som flyter omkring i grödan. 
I själva verket är det alltså grödan som är själva organismen.
 

 
Det motståndarna inte förstår är att en gen är ett protein. Genen blir inte farlig för att det kommer från olika arter, vi äter ju sallader!

Den stora skillnaden mellan genmodifiering och traditionell växtförädling är alltså att man med gentekniken kan överföra arvsanlag mellan arter som inte alls är släkt med varandra.
Ett djur kan få en gen från en växt och en växt kan få gener från en bakterie.
Med genmodifiering har man överskridit den naturliga barriär som annars finns mellan olika arter
Genmodifierade växter eller djur har skapats genom genteknik, vilket går ut på att man på ett målmedvetet sätt har förändrat arvsmassan så att dessa får de egenskaper som önskas.
Denna experimentella teknik för samman DNA från olika arter, skapar stabila kombinationer av växter, djur, bakterie- och virusgener som inte förekommer i naturen eller i traditionell förädling.

När man genmodifierar en växt, införs en främmande gen i växtens egna gener. Det kan till exempel vara en gen från en bakterie som är resistent mot bekämpningsmedel, vilket resulterar i att den genmodifierade växten blir motståndskraftig mot bekämpningsmedel.
Genteknik används också för att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll.
På så sätt har man fått fram raps med bättre oljesammansättning och ris som innehåller mer A-vitamin. Genteknik kan även användas när man framställer exempelvis vitaminer, aminosyror och enzymer som sedan används i livsmedelsindustrin.

Genmodifiering av växter sker i flera steg:
1. Först isoleras den gen som bär på de önskade genetiska egenskaperna (denna process kallas mappning).
2. Därefter gör flera kopior av den isolerade genen.  Denna kopieringsprocess kallas PCR, Polymerase Chain Reaction.
3. Sedan överförs de önskade generna till växtens egna gener i ett stycke växtvävnad, vilket antingen kan göras genom att använda en ”genkanon”, en bakterie eller ett material som kallas protoplast (denna överföringsprocess kallas transformation).
4. En ny planta skapas sedan från den genmodifierade växtvävnaden.
5. Därefter kontrolleras att de överförda generna fungerar som avsett och att de överförda generna även finns i växtens avkomma.

Med GMO-tekniken kan man använda precis de gener man önskar.  Generna behöver inte ens tillhöra samma art. Tekniken är mer exakt, man vet vad man gör.

Ris innehåller inget järn och tar inte upp detta grundämne. Dessutom innehåller riset en gen som gör att människor som äter mycket ris får svårt att ta upp A-vitamin.  Problem som man får när man att har ris som basföda är järnbrist och man kan bli blind av A-vitaminbrist.

Frågan man kan ställa sig är varför det skall vara negativ till gmo-ris. Fördelarna är alldeles för många!
Detta ris kallas ”gyllene riset”.  Dessa risplantor tar upp järn samt att man tagit bort egenskaper som störde A-vitaminupptaget.  GMO-riset innehåller i stället detta viktiga vitamin. Detta ris vill man nu lansera i fattiga länder - utan vinstintressen.
Bill Gates satsar nu mycket pengar för att GMO bananer. Eftersom bananer inte innehåller A-vitamin vill han att forskarna inför denna gen och att banan skall bli motståndskraftigare mot skadeinsekter.

I Sverige har man försök med en gmo-potatis, som bara innehåller den stärkelse som man kan använda till biologiskt nedbrytbar plast.

Kan man inom miljörörelsen verkligen tycka att detta är sämre än plast av fossil olja?

Man forskar för att hitta gener, så att grödor kan använda kvävet bättre. Utsläppen blir därmed mindre och miljön bättre. Man försöker få fram grödor som är mer torktåliga. Jordnötter som inte ger allergi. Vad är det för negativt med detta?

När det gäller att göra grödor resistenta, kan jag hålla med om att man ska vara mer försiktig.

Men, kan man göra en gröda resistent mot en skadeinsekt eller mögel.  Vinsten är att man kan minska på bekämpningsmedlen. Att minska på gifteanvändning inom jordburket är väl väldigt positivt.
 I dessa fall är det viktigt att ha en varierad växtföljd, för att inte skapa resistens hos skadegöraren. Tyvärr har man ofta inte det i fattiga länder, för man odlar den gröda som ger bäst betalt hela tiden.  Att ändra växtföljden går att lösa.

Jag anser att man får betrakta var ny sort för sig, oavsett hur den har tillkommit. Sedan får man bedöma risker och fördelar.  Potatisen Sverige odlar har ingen släkting som den kan pollinera sig med. Då är risken för spridning väldigt liten.

Växtförädling.

Långt innan man började använda genteknik har bönder förbättrat sina grödor genom traditionell växtförädling.
Med traditionella metoder kan bara egenskaper överföras mellan samma art eller nära besläktade arter.
Med traditionell växtförädling sker alltså ingen konstlad manipulation av enskilda gener. Traditionell förädling går istället ut på att man korsar exemplar med önskade egenskaper, så att dessa sedan stärks över generationer.
Alla dessa mutationer odlas och sedan väljer man ut de plantor som fått önskvärda egenskaper.
Hos arter med lågt kromosomantal, som hos korn, klöver och ärtväxter, har man på detta sätt höjt kromosomantalet. Denna teknik är inte exakt och kan ge effekter som man inte ser direkt.

Ska man inte då, för att ge rättvisa åt debatten, säga traditionell genmutationsteknik och modern genmodifiering.

Världen och Sverige behöver forskning för att hitta nya bra lösningar, för att få fram näringsrik mat till ett stort och växande antal människor, på mindre och mindre odlingsbar mark.

Livsmedel som ofta är genmodifierade är soja, majs, alfalfa, bommullsfrön, raps, sockerbetor, papaya, vissa sorters zucchini och squash.
 
När det står vegetabilisk olja på förpackningen innebär detta oftast sojaolja eller majsolja.
Andra vanliga ingredienser som ofta utvinns från genmodifierade källor är aminosyror, aspartam, askorbinsyra, natriumaskorbat, vitamin C, citronsyra, natriumcitrat, etanol, smaktillsatser (”naturlig” och ”konstgjord”), fruktosglukossirap (HFCS), hydrolyserat vegetabiliskt protein, mjölksyra, maltodextriner, melass, natriumglutamat (MSG), sackaros, texturerat vegetabiliskt protein (TVP), modifierad stärkelse, xantangummi, vitaminer, lecitin, enzymer och jästprodukter.

Vill man undvika genmodifierade produkter gör man bäst i att undvika livsmedel som innehåller högriskråvaror som är konventionellt odlade samt de livsmedelstillsatser som utvinns från dessa råvaror. Dessutom bör man vara noga med sin kosttillskottsleverantör.

Att de GMO vi har idag inte är en lösning på alla problem jordbruket brottas med förstår nog alla, men att de  inneburit betydande miljövinster har förtigits från forskare i s.k. ekologiskt jordbruk.

Åsa Romson och Miljöpartiet borde inse:

I valet mellan okunskap och dumhet borde
Miljöpartiet välja okunskap – den kan botas!