onsdag 4 november 2015

Vet du vad du betalar i skatt?



Vet du hur mycket du betalar i skatt?

Svaret är mycket enkelt - den svenska allmänheten vet inte hur högt skatteuttaget är!

Dagens Industri genomförde för en för någon tid sedan en undersökning, där man frågade folk, om de visste hur stort skattetrycket är.

Resultatet var något överraskande, 94% av de som svarade underskattade den faktiska skattebördan. Det är dom dolda skatterna som folk inte har kläm på.

Det folk missar är, vilka skatter som vanliga inkomsttagare betalar in.
En vanlig löntagare betalar idag i snitt 52% av sina samlade inkomster i olika skatter.
I undersökningen trodde de flesta att vi bara betalar 34% i skatt. Många var helt enkelt inte medvetna om att arbetsgivaravgiften, som uppgår till ca 500 miljarder per år, är en skatt på arbete.

När Dagens Industri frågade Leif Jakobsson (S), som är v.ordf i skatteutskottet om det var problematiskt att så många inte känner till hur stor skatten är.
Leif svarade: Nej! ”Det skattebetalarna säger är att skatterna inte räcker till. Man vill ha bättre järnvägar och mer välfärd. Det är snarare det folk pratar om, än vilken procentsats man betalar i skatt”.

Vilka skatter betalar en löntagare?

Inkomstskatt
Kommunalskatt
Landstingsskatt
Statlig inkomstskatt, brytpunkt  36.158 /månad
Värnskatt                  brytpunkt  51.308/månad

Andra skatter
Alkoholskatt
Begravningsavgift
Bensinskatt
Dieselskatt
Energiskatt
Fastighetsskatt
Fordonsskatt
Kapitalinkomstskatt
Kyrkoskatt
Moms


Därför döljer politikerna skatterna
Det är ingen slump att nivån underskattas. Redan för mer än hundra år sedan förutspådde en italiensk ekonom att politikerna skulle dölja den riktiga skatten, genom att ta ut indirekta snarare än de direkta skatterna.
Liberalen och nobelpristagaren Bertil Ohlin kom fram till samma slutsats under 1970-talet. Han varnade för att framväxten av högskattesamhället doldes för allmänheten. Den politiska strategin gick då ut på att höja den indirekta arbetsgivaravgiften snarare än den direkta inkomstskatten.

Därför är det förståeligt att Socialdemokraterna idag, inte vill lyfta frågan om dolda skatter. Ju fler skattebetalare som känner till hur höga skatterna vi har, kommer färre att stödja regeringens pågående skattehöjningar.


Socialdemokraternas traditionella syn gör sig alltid påmind:
skatter ska alltid höjas.

Under Per Albin Hanssons tid hade Sverige lägre skattetryck än USA.
Sedan har S ständigt höjt skatterna till världens högsta. Är det något S står för, är det att med tvång sno åt sig arbetstagarnas lön, för mödan av hårt arbete.

Redan från nyår kan vi se fram emot nya skattehöjningar. Finansministern har redan aviserat att de planerade skattehöjningarna inte kommer att räcka utan vi kan se fram emot ännu fler.

Magdalena Andersson tänker sig en extra skatt på bankerna. Självklart kliar det i fingrarna hos finansministern att plocka pengar från bankerna.
Hon menar att bankerna är ”underbeskattade”.  Det jag tror hon menar är, att svenska folket är underbeskattat!

Bankernas stora vinster de senaste åren ”sticker” i ögonen bland vanligt folk.
2014 var ett riktigt bra år för flera av bankerna, med ”all time high” i vinster.
Att de svenska bankerna under 6-7 år sedan finanskrisen fått en mängd nya pålagor i form av kapitalkrav, riskvikter och konjunkturbuffertar, har medfört att de har rationaliserat sina verksamheter och inte minst fört över kostnaderna på bankkunderna.

Bankerna har också genom åren utvecklat stor skicklighet i att dölja vilka avgifter kunderna betalar.

Ett bra exempel är, Handelsbankens höjning av årsavgifterna för bankkorten. Banken angav som skäl för höjningen, att man vill behålla kvaliteten i de förmåner, som följer med bankkorten.

Fredrik Nordquist jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå säger:
”Att bankerna på det här sättet kan kompensera ökade kostnader genom att föra vidare dem till kunderna pekar på bristande konkurrens. Den bristen har många orsaker. Bankerna har genom åren utvecklat stor skicklighet i att dölja vilka avgifter kunderna betalar och om de räntor som erbjuds är konkurrenskraftiga. Konkurrensen missgynnas också av att många bankkunder är trögrörliga”.

Jag tycker att man borde kunna kräva av en finansminister, som påstår sig vilja höja skatten för banker, att hon kan visa att det faktiskt blir aktieägarna och inte kunderna som får betala.
Tyvärr har Magdalena Andersson inte kunnat visa det och hon lär heller inte kunna göra innan lagen ska träda i kraft om drygt två år.

Ytterligare en skatt att se framemot i världens högsta skatteland: Sverige!

En strategiskt viktig fråga inför nästa val bör därför vara, att synliggöra skattebördan, så att svenska folket kan ta informerade beslut om skattepolitikens framtid. Arbetsgivaravgiften bör framgå på lönebeskedet. Ur ett demokratiskt perspektiv är det inte hållbart att skattetrycket döljs.

EU har ett genomsnitt på 39,8% i skatt. Sverige 52%.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar