tisdag 23 april 2019

Den humanitära stormakten var ingen slump – den vara noga planerad!

Det var Fredrik Reinfeldt som ansåg, att Sverige var en humanitär stormakt. En moralisk stormakt. En deklaration att Sverige är en "humanitärstormakt" gjordes av utrikesminister Carl Bildt i regeringen Reinfeldts utrikespolitiska deklaration 2013.
Carl Bildt: ”Sverige är en humanitär stormakt. Under 2012 var vi världens tredje största nationella humanitära biståndsgivare och finansierade humanitära insatser med mer än fem miljarder kronor. Det svenska biståndet hjälper nödlidande människor i alla större kriser i världen.”
Sedan dess, är svensk politik är genomsyrad av att Sverige är en moralisk och humanitär stormakt. Hur vad det nu USA betecknade Bildt? "Medium size dog with big dog attitude!”
Det är nog användbart, att ha ett gäng dresserade länder likt Pavlovs hundar som lyder husse, på minsta stimuli. Det räcker att visa maktens härlighet, för att en del skall bli alldeles till sig och skälla hysteriskt på anvisad åsikt.

Personligen
har Foliehatten den uppfattningen att "Sverige som moralisk och humanitär stormakt" har sålts in till UD och svensk utrikespolitik av Barack Obama och demokraterna i USA som en morot, till den grad, att det blivit en sanning. Svenska politiker och tjänstemän var och är väldigt förtjusta i Obama. En viktig del i den transatlantiska länken istället för NATO medlemskap och därmed en del av rikets säkerhet, för både S och M med stödpartier. En triangulering av vår "gamla" vänsterblivna mångkulturpolitik från 1975.
 
Mångkultur enligt amerikansk modell, har helt enkelt blivit ett villkor för den "transatlantiska länken" och därmed svensk säkerhetspolitik. För ingen tror väl, att USA bjussar på den transatlantiska länken, utan motprestation? Allt har ett pris! Speciellt säkerhetspolitik. Där har vi den stora anledningen till, att det svårt för Sverige, att backa ur flyktingsituationen 2015, utan att först få godkänt från husse, USA. Därav också all signaleringspolitik till ledande demokrater i USA.

En annan stor orsak var den paniska stora rädslan för SD som troligtvis hållits utanför detta och som om de skulle få någon makt, skulle kunna avslöja orsak och verkan, mål och medel, i mångkulturfrågan. Tänk om det skulle komma fram, att Sverige hade ett hemligt säkerhetsavtal med USA som förutsätter mångkultur, på grund av Obama och demokraterna i USA! Foliehattens gissning är, att absolut ingen skulle vilja, att SD fick tillgång till UD:s hemliga arkiv. Det finns nog en hel del tveksam korrespondens, gränsande till landsförräderi.

Kopplet måste lösas upp från husse innan ny inriktning om mångkultur kan ändras. 
Det numera ”ökända” UD-uppropet innan valet, kan ha varit ett nödrop, för att få ett beslut från högre ort i regeringen som skulle i efterhand, legitimera tveksamma beslut. Att så att säga, kasta vigvatten på frågor som mer avgjorts med värdegrunden, än svensk lag och svenska intressen som rättesnöre.

Terje Tvedt bok "Det internationella genombrottet"
som översatts till svenska, är ett bra komplement för att öka förståelsen av den beklämmande utvecklingen i Sverige.
Hur hamnade vi här? På bara några decennier förvandlades ett av världens mest homogena länder till ett av Europas invandrartätaste. Från en plats där snart sagt alla föddes in i statskyrkan blev det ett land där Islam är näst största religion.
Det tidigare allt överskuggande projektet, bygget och värnet av nationalstaten, övergavs. I stället utvecklades en humanitär stormakt. Bistånd till tredje världen, medling och konfliktlösning blev centrala värden. I stället för i ett invasionsförsvar fann sig soldater plötsligt tjänstgöra i krigszoner på andra kontinenter.
FN och internationella konventioner antogs vara en naturlig förlängning av det nationella intresset och blev en överideologi. En hel klass av statstjänstemän förvandlades på en generation till världssamveten.”

Vad var det som hände? Tvedts historieskrivning … vill ställa vår förståelse av samtiden på ända. Den ”humanitär-politiska eliten” utövar ”moralisk makt” i ett slags ”godhetstyranni”, där den som har invändningar mot avvägningarna i ”den sekulära statsreligionens” etik och politik framställs som ond och utvecklingsfientlig. Exakt vad vi ser, med statspropagandan och drevet mot oliktänkande.
Känns det igen? Flera svenska debattörer har varit inne och nosat på samma problembeskrivning, men knappast med samma höjd som hos professor Tvedt.

En sak är säker. Det var ingen slump. Det vi ser är resultatet av en genomförd politik. En politik och agenda som pådyvlats oss, via en i medierna direkt förödande kulturimperialism driven av "särintressen." Men ibland spänner också makten och särintressena bågen för hårt. Det är i den tiden, vi nu lever i.
Sossestaten har blivit precis lika odemokratisk och korrupt som de diktaturer de själva förut kritiserade.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar