Foliehatten i Teckomatorp

söndag 3 januari 2016

Canned hunting av lejon

Första gången jag kom i kontakt med detta begrepp var på en resa

”Sydafrika runt” som jag gjorde för några år sedan. En av

deltagarna skulle delta i en sådan jakt!

Utan att lägga några större värderingar i uttrycket, tyckte jag att det var en intressant jakt!

Precis som miljontals andra människor runt om i världen reagerade jag med chock, när det avslöjades att en amerikansk jägare betalat tiotusentals dollar för dödandet av Zimbabwe mest berömda lejon – Cecil.
Cecil lockades fram av Hwange National Park rangers för att bli dödad. Detta är verkligen en fasansfull jakt.

Men som väldigt få känner till och som ännu inte avslöjats är den mörkaste sidan av Afrikas jakt industrin – Canned hunting!

Två veckor innan jul såg en program om ”Canned hunting” på BBC earth!
Det var en av de värsta program jag sett överhuvudtaget!
http://www.theguardian.com/environment/2013/jun/03/canned-hunting-lions-bred-slaughter

Canned hunting innebär att ett lejon, som avlats speciellt för jakt, jagas inom ett inhägnat område och dödas helt utan chans att fly.
De kan ibland lockas fram i skottlinjen med ett bete, eller också vara drogade.
Uttrycket kommer från ”something is in the can” – det vill säga garanterat.

I Canned hunting är jägaren garanterad både byte och trofé och får betala flera hundra tusen kronor för detta. Man får välja ur en katalog vilket lejon man vill skjuta. Hanar med mörk man är betydligt dyrare än hanar med gul man. Efter dödandet säljs delar av lejonen som traditionell medicin till Asien.
Jakten sker med gevär, pistoler eller till och med armborst, kostar mellan 50 000 och 250 000 kronor och är laglig. Det är till och med lagligt att föra in skjutna lejon som jakttroféer i Sverige.
Resor och turism är viktiga intäktskällor i Sydafrika och står för ca 10% av landets ekonomi. En undersökning visar att jakt i Afrika årligen omsätter 1 miljard kronor om året.

Canned hunting av lejon är en snabbt växande verksamhet i Sydafrika. Man beräknar att det idag finns 20.000 lejon som föds upp på gårdar för att bli skjutna av rika utländska trofé-jägare!

Lejonen har reducerats till lite mer än "gårds höns". De är uppfödda i hundratal på privata reservat innan de släpps ut för jakt. Bara jakt turister som kan betala får jaga dem. Jakten sker med gevär, pistoler eller till och med armborst, kostar mellan 50 000 och 250 000 kronor och är laglig. Den ultimata"trofé" jakten och dödandet är med armborst.
Om nu jägare är villiga att betala hundratusentals kronor för att skjuta ett lejon i ett begränsat område och att dessa pengar går till naturvårdsarbete – kan det trots allt gynna vilda lejon i ett större perspektiv?

Jakt lobbyister har i åratal hävdat att troféjakt genererar pengar till
naturvårdsarbete, men i själva verket så är det väldigt lite pengar som hamnar tillbaka ut i samhället.
Det finns heller inga belägg för att det verkligen skyddar djur eftersom antalet fortsätter att minska vad gäller alla arter.

För 50 år sedan fanns ca 200 000 lejon i Afrika. Nu gissar man att det finns 15 000 till 20 000. Denna industri gynnar inte samhället utan bara ranchägarna pengafickor!
Dessa pengar går inte till naturvård, utan helt i deras egen ficka. Man vill gärna prata om naturvård och att lejon avlas för att släppas ut i det fria. Men det finns hittills inte ett enda fall i Sydafrika där ett lejon som fötts i fångenskap har släppts fri.
En rapport från 2013 visar att bara tre procent av jakt företagens intäkter tillfaller lokalbefolkningen och dessutom har marknaden för lejonprodukter ökat kraftigt i Asien sedan Kina börjat stoppa importen av tigerprodukter.

I en ny rapport från juli 2015 skriver författarna att troféjakts industrin är den största källan till kadaver efter att troféjägarna tagit skinnet och skallen.
Rapporten menar även att antalet lejonuppfödningsfarmer nästan dubblerats mellan 2005 och 2013.

På bara något har ökning av farmer ökat med 25%. Det är en lukrativ bransch, som är helt lagligt och det är en chans till snabba pengar.
Det skjuts två eller tre lejon per dag i en canned hunt i Sydafrika. Lejonen säljs inte bara inom landet utan de exporteras även till Asien, arabvärlden och till andra afrikanska länder där canned hunting-farmer nu startar upp.

Uppfödarfarmerna har också insett att turisterna gärna betalar för att få klappa eller ta selfies med lejonungar.
För att honorna ska kunna få nya kullar så fort som möjligt tar skötare lejonungarna från honorna redan efter några timmar.
Min uppfattning är att lejonhonorna är avelsmaskiner och inget annat.

Branschen hävdar att lejonen har bra uppväxtmiljöer och att många av dem placeras ut i det vilda igen, men den bilden delar varken CACH eller den kända etologen Kevin Richardson, som kallar det för ”en turistindustri med en ondskefull sida”

Canned hunting är inte seriös jakt utan slakt av lejon!

lördag 2 januari 2016

Sverige största nettobetalare till EU

Sverige och varje svensk har under flera år varit EU:s största nettobetalare efter att alla stöd tillbaka till Sverige räknats av.

Omräknat från Euro motsvarande det 1 880 kronor, per person som varje svensk under 2012 betalar till EU.
Sverige är därmed största nettobetalarna till EU, följt av Danmark och Tyskland.

Detta visar en sammanställning från den tyska myndigheten för politisk bildning.
Nettobetalare är de som betalar in mer i EU-avgift än de får tillbaka i form av olika EU-stöd och subventioner.

De största nettomottagarna när EU-budgeten fördelades var balterna och portugiserna som i genomsnitt fick 509 euro, motsvarande 4 700 kronor, per person under 2012.

Beräkningen tar dock inte med andra faktorer. Hur mycket ett land tjänar eller förlorar på EU:s fria rörlighet eller den inre marknaden.

I EU-fördraget står att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna”.

En stilla undran är när skall EU införa detta. Att Sverige år efter år är EU:s största nettobetalare är i längden ohållbart!

fredag 1 januari 2016

EU inför nya tuffa dataregler

Efter fyra års förhandlingar har EU-parlamentet och medlemsländerna enats om ett nytt dataskydd som ska ge konsumenter större inflytande över sina nätuppgifter.

Natten till i dag onsdag kom företrädare för EU-parlamentet och medlemsländerna överens om en uppdatering av unionens dataskyddsregler som senast ändrades för över 20 år sedan.
– Men solida gemensamma standarder för dataskydd kan folk vara säkra på att de kontrollerar sin personliga information. Dagens uppgörelse bygger en stark grund för att hjälpa Europa utveckla innovativa digitala tjänster, sade EU-kommissionär Andrus Ansip som ansvarar för den så kallade digitala inre marknaden.
De två delarna, en förordning och ett direktiv, ska ge konsumenter större kontroll över sina personuppgifter på nätet. Bland annat ska man ha ”rätt att glömmas bort” vilket ger personer rätt att kräva att felaktiga eller föråldrade uppgifter blir borttagna eller korrigerade.
– Företag får inte sprida information som de fått för ett speciellt ändamål utan den berörda personens tillåtelse, sade Jan Philipp Albrecht, tysk miljöpartist och en av EU-parlamentets ansvariga förhandlare, i ett uttalande.
Kompromissen innebär även att personer under 16 år måste ha målsmans tillstånd för att ansluta sig till sociala medier som Facebook och Twitter. Medlemsländerna har dock rätt att sätta en åldersgränsen till lägst 13 år.
Stora nätföretag måste ha en person ansvarig för dataskydd och företag och organisation åläggs även att meddela de nationella dataskyddsmyndigheter om de hackas.
Företag som inte följer reglerna riskerar att få böta upp till fyra procent av sin globala omsättning. Reglerna gäller alla företag som har användare i EU-länderna.
Lagpaketet samordnar dessutom dataskyddsreglerna i de 28 medlemsländerna.
EU-parlamentet och medlemsländerna måste nu formellt godkänna kompromissen vilket väntas ske i början av 2016. Därefter har medlemsländerna två år på sig att införa lagarna i sin nationella lagstiftning.
- See more at: http://www.europaportalen.se/2015/12/nya-tuffa-dataregler-i-eu#sthash.zVgrCrxk.dpuf

Efter fyra års förhandlingar har EU-parlamentet och medlemsländerna enats om ett nytt dataskydd som ska ge konsumenter större inflytande över sina nätuppgifter.

Natten till onsdagen den 30 december 2015 kom företrädare för EU-parlamentet och medlemsländerna överens om en uppdatering av unionens dataskyddsregler som senast ändrades för över 20 år sedan.

Men solida gemensamma standarder för dataskydd kan folk vara säkra på att de kontrollerar sin personliga information.
Onsdagens uppgörelse bygger på en stark grund för att hjälpa Europa att utveckla innovativa digitala tjänster. sade EU-kommissionär Andrus Ansip som ansvarar för den så kallade digitala inre marknaden är mycket nöjd med överenskommelsen.

Uppdateringen är i två delar, en förordning och ett direktiv.
Detta ska ge konsumenterna större kontroll över sina personuppgifter på nätet. Bland annat ska man ha ”rätt att glömmas bort” vilket ger personer rätt att kräva att felaktiga eller föråldrade uppgifter blir borttagna eller korrigerade.

Företag får inte sprida information som de fått för ett speciellt ändamål utan den berörda personens tillåtelse.

Kompromissen innebär även att personer under 16 år måste ha målsmans tillstånd för att ansluta sig till sociala medier som Facebook och Twitter.
Medlemsländerna har dock rätt att sätta en åldersgränsen till lägst 13 år.

Stora nätföretag måste ha en person ansvarig för dataskydd och företag och organisation åläggs även att meddela de nationella dataskyddsmyndigheter om de hackas.

Företag som inte följer reglerna riskerar att få böta upp till fyra procent av sin globala omsättning. Reglerna gäller alla företag som har användare i EU-länderna.

Lagpaketet samordnar dessutom dataskyddsreglerna i de 28 medlemsländerna.

EU-parlamentet och medlemsländerna måste nu formellt godkänna kompromissen vilket väntas ske i början av 2016.

Därefter har medlemsländerna två år på sig att införa lagarna i sin nationella lagstiftning.

EU-parlamentet och medlemsländerna måste nu formellt godkänna kompromissen vilket väntas ske i början av 2016. Därefter har medlemsländerna två år på sig att införa lagarna i sin nationella lagstiftning. - See more at: http://www.europaportalen.se/2015/12/nya-tuffa-dataregler-i-eu#sthash.zVgrCrxk.dpuf

Efter fyra års förhandlingar har EU-parlamentet och medlemsländerna enats om ett nytt dataskydd som ska ge konsumenter större inflytande över sina nätuppgifter.