Forskare har kommit på ett sätt att försvåra för terrorister med hemmagjorda bomber?

På FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut forskar man på en helt ny teknik för att skanna av många människor.

Hur gör man det svårare för terrorister som gör hemmagjorda bomber? Det finns två forskningsprojekt inom EU som sysslar med just det.

Ett av sätten är att göra "bombråvaror” mindre användbara, utan att den traditionella användningen av ämnen försämras. Ungefär som att lägga kräkmedel i rödsprit. Spriten fungerar fortfarande som bränsle, men är äcklig att dricka.

På FOI har man i ett forskningsprojektet hittat ett ”kräkmedel” för en av bombråvarorna - väteperoxid.

FOI tror sig ha hittat en kemikalie som skulle fungera för väteperoxid - som ett ”kräkmedel”!

Vilken kemikalie det handlar om vill man inte avslöja. Den har ännu inte börjat tillsättas väteperoxiden.

Än så länge har inte tillverkarna av väteperoxid varit så lockade av förslaget

I början var tillverkarna positiva till forskningen inledningsvis, men när vi väl fann kemikalien, så minskade intresset. Problemet blev att väteperoxiden får lite kortare lagringstid, och en redan komplicerad tillverkningsprocess blir lite mer än komplicerad.

Forskarna tror också att de är på god väg att hitta en "kräk-kemikalie" som skulle kunna användas i hexamine, en annan bombråvara.

Sedan något år finns en lag i Sverige som förbjuder försäljning av de mest kända bombråvarorna till allmänheten, förutom i betydligt lägre koncentration än tidigare.

Ett annat sätt att försvåra för bombtillverkarna är att avslöja själva tillverkningsplatsen. Det skulle kunna ske med hjälp av sensorer, som automatiskt detekterar bombråvaran på avstånd.

Polisen i Madrid och Helsingfors samt FOI i Stockholm har testat ett sensorsystem för automatiskt detektion av väteperoxid. Systemet fungerade bra och det får plats i en takbox. Systemet blev till slut alldeles för dyrt att tillverka så ingen har intresse att tillverka det i dag. 

De sprängämnesdetektorer som redan i dag används på flygplatsernas säkerhetskontroller är tillräckligt bra för att hindra att bomber tas med på flygplanen.

Idag får vi inte in bomber i flygplan längre. Men vi har ju inget skydd i ankomsthallen, som blev tydligt i Bryssel.

Att sätta säkerhetskontrollen vid ingångarna till ankomsthallen i stället, löser inte problemet eftersom köerna bara flyttas dit. Då placeras bomben bara där i stället.

En ny teknik är på gång men den är fortfarande på forskningsstadiet. Man räknar med att den finns på marknaden inom fem år.Fördelen med den nya lösningen är att den kan skanna av folk som passerar genom en ingång och den orsakar inte köer. Den är liten och inte så synlig. Den stora fördelen men denna skanner är att den blir rätt billig.

Den skulle kunna sättas vid varje ingång på viktiga platser, och obemärkt skanna av alla som passerar genom dörren.

Varför tar det tid att göra en bomb?

Det tar upp till två månader att göra en hemmagjord bomb. Ett av problem är att det inte är helt enkelt att få tag i hundra liter väteperoxid. Sedan tar det tid att göra det mer koncentrerat genom att koka bort vattnet i ett vanligt kök. Sedan måste man koppla in initiatorn - kanske en mobiltelefon. Det är ju inte helt riskfritt.

Tändarna tar också en stund att tillverka. Säkert flera dagar för de som inte är vana. Sedan ska väteperoxiden blandas med bränslet och fyllas i kärl och sedan förses med spikar som splitter.

Råvaran som används för hemmagjorda bomber

Väteperoxid används främst för olika typer av blekning, exempelvis av jakttroféer, porslin och möbler, samt för desinfektion. I de flesta fall kan både blekning och desinfektion ske med halter som inte är tillståndspliktiga, det vill säga maximalt 12 viktprocent.

Nitrometan används främst som komponent i bränsleblandningar för modellfarkoster. De flesta farkosterna behöver mindre än 30 viktprocent nitrometan, för vilket något tillstånd inte behövs. 30 viktprocent nitrometan motsvarar 25 volymprocent i modellbränslen. För bränsleblandningar med upp till 25 volymprocent nitrometan behövs inget tillstånd.

Salpetersyra används i undantagsfall för etsning av metaller, men det finns fullgoda alternativ som inte är tillståndspliktiga som fungerar i de flesta fall, exempelvis för natriumpersulfat och järnklorid.