Med sitt lagtvång har politikerna skapat en absurd situation på bostadsmarknaden!

”Gör din plikt, kräv din rätt!”, så löd en paroll från socialdemokratin. En självklarhet för varje svensk.

Efter den makalöst stora invandringen, har det svenska samhälle förändrats totalt, där de som har plikter och de som har rättigheter, inte längre är samma personer. Sverige är på väg mot anarki och det är en mycket farlig utveckling. Det som förvånar och som är mycket tragiskt, är att våra toppolitiker, verkar vara totalt blinda för samhällsutvecklingen och skulden kan läggas på dem!

Med den enorma ansvarslösa politiken från staten som förts med öppna gränser, har man skapat ett stort bostadsproblem som man sedan beordrat(via lagstiftning) kommunerna att lösa på bästa sätt, oavsett om de har verktygen eller resurserna att lösa dem. Det som är ännu mer skrämmande, är att staten inte fullt ut, kompenserar kommunerna för alla kostnader.

Tvånget från staten har medfört, att kommunerna nu är tvingade att totalt förändra delar av sin sociala verksamhet, om de skall ha en möjlighet eller chans, att ta hand om de invandrare som de blivit tilldelade genom tvång. Staten har slagit dövörat till, när kommuner har protesterat, att de inte har bostäder att tillgå. För att överhuvudtaget få fram några bostäder, har kommunerna fått vidta drastiska åtgärder. Hotellinkvarteringar m.m. De få bostäder som tidigare skulle gått till hemlösa eller andra utsatta personer, får nu istället gå till nyanlända. Vi i Sverige har vant oss vid, att skyffla problemen under mattan, för att därefter hoppas, att de svaga grupper som förlorar på konsekvenserna av det vi gör, inte ska ha medial röststyrka nog att kunna göra väsen av sig.

Hem & Hyra skrev i en artikel att hela 109 av landets 290 kommuner låter nyanlända gå före i bostadskön. Detta kan jämföras med att enbart 23 kommuner anser hemlöshet vara ett skäl att få förtur.

För första gången överstiger lånen hos Sveriges kommuner och landsting 600 miljarder kronor. Det motsvarar nästan lika mycket som alla direkta skatter på allt arbete under ett år.

Mattias Bokenblom forskningsansvarig på Kommuninvest i en artikel i SR: ”Investeringsnivån i kommunerna är väldigt hög. Vi har inte haft så här höga investeringsnivåer inom kommunsektorn sedan rekordåren under slutet av -60 talet och början av -70 talet. Det byggs nya förskolor, nya skolor, infrastruktur och liknande.”

Det byggs och det byggs i kommuner, allt möjligt som den nya befolkningen kräver. Vad som byggs minst är en fungerande samhällsstruktur.

Till slut slänger Bokenblom in en brasklapp: ”Det är dock en fullt hanterbar nivå, i synnerhet som andelen pengar från kommunernas egna kassakistor ändå är relativt hög vid olika investeringar, samtidigt som lånen tenderar att bindas under allt längre tid. Den dagen konjunkturen vänder nedåt kommer självfinansieringsgraden på de här investeringarna att sjunka. Och då står man inför två huvudalternativ: antingen genomför man det man behöver bygga och då får man låna mer. Eller också så sänker man sin ambitionsnivå. Och då kommer olika kommuner att välja olika vägar.”

Kanske kommer inte de där lånen som tas på oändligt lång amorteringstid vara så där enormt lyckade, om förutsättningarna ändras. Vad händer om matningen av den mångkulturella ”gökungen” upphör? Varför vill politiker=Bagdad Bok låna sina röster till, att försköna verkligheten genom omskrivningar?

11 700 personer har ansökt om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen och Migrationsverket uppskattar att drygt 9 000 omfattas av lagen. Men enligt Mahmood Rezaie, talesperson för organisationen Ung i Sverige som demonstrerat mot utvisningar till Afghanistan, så har många redan gett upp och lämnat landet.

Stockholms stadsmission har det senaste året kunnat erbjuda boende till några av de ensamkommande som fyllt 18 och inte längre går under kommunens ansvar. 2017 fick Stockholms stadsmission i uppdrag av Stockholms stad att ordna boenden till de som kommit hit som ensamkommande och sedan fyllt 18 år.
Det var drygt 320 ungdomar som bodde i något av Stockholms stadsmissions boenden, i fadderhem eller i korridorboenden. Nu har projektpengarna tagit slut och Stockholms stadsmission tvingas stänga sina boenden. I höst måste alla ungdomar flytta. De vittnar om att många mår dåligt.

Maria Wisén, projektledare i Stockholms stadsmissions fadderhemsprojekt:” Många är deprimerade, det är ju inte så att man mår jättebra bara för att man får ett tillfälligt uppehållstillstånd utan det finns många utmaningar nu även för de som omfattas av gymnasielagen.”

Än värre kattrakande om bostäderna lär det bli, nu när även gymnasiemännen slängs ut ur välgörenhetsboende, där de drivande aktivistorganisationerna nu inte själva vill stå för fiolerna och inga större allmosor kommer längre, från asylfantasterna. Pengarna räcker tydligen inte längre till, för sovsals lösningar, soppköksmåltider och tvättmöjligheter för de individer som nyss kallades barn.

Över 100 ensamkommande köar just nu för ett fadderhem i Uppsala. Många tvingas under tiden att bo på gatan.
Sonja Angel, Stadsmissionen i Uppsala: ”Du kan hjälpa en ungdom genom att bli fadderhem!”UNT skrev om situationen för två av de vuxna ensamkommande i Uppsala, Ismail och Morteza. Efter det har flera läsare hört av sig till UNT och undrat hur de kan hjälpa till.

 
Gymnasiemän som fått sitt tredje avslag på sin asylansökan och väntar på beslut om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen, har inte rätt till bostad, vilket lett till att många blivit hemlösa.

 

Foliehatten kan inte mer gratulera politikerna som ordnat detta alldeles utmärkt. Tydligen jobbar politikerna på en lösning och som vanligt består lösningen i, att man uppmanat andra att fixa problemen. ”Fadderhem” för vuxna män!
Det absolut mest skonsamma vore, att betala en resa hem för dem, detta limbo tillstånd för dessa individer gynnar absolut ingen.