Joe Biden och Nato hotar återerövra Krim och Donbass!

Det har snart gått nästan 2 månader efter det Joe Biden svors in som president. Vi kan redan nu notera att efter det han blev president, att Natos marinstyrkor samlas utanför Krimhalvön och att Ukraina intensifierat bombningen av Donbass. Vi kan också notera att det är väldigt spänt i MENA och framför allt mellan Iran och Israel/USA.

Den av svensk media utsedde ”frälsaren” har på knappt två månader satt igång oroligheter på två fronter som bägge kan ledda till krig!

I ett tal i slutet av februari sa Joe Biden att Krimhalvön kommer att återlämnas till Ukraina och Nato har skickat en flotta på minst 13 fartyg till vattnet utanför halvön för att visa sina muskler. Tror Biden/Nato verkligen att de kan återerövra Krim och Donbass?

De västerländska/svenska medierna rapporterar inte om vad som är på gång och det sker också en markant eskalering av Ukrainas fientligheter mot utbrytare republikerna i Donbass. Det är utan tvekan så, att en mycket stor majoriteten av befolkningen på Krimhalvön stöder införlivandet av republiken med Ryssland.

Foliehatten ger här en kort historik över Krimhalvön.
Halvön Krim har kontrollerats av en rad olika länder genom århundraden.
1783 erövrade Ryssland området från Osmanska riket. Katarina den stora förklarade Krim ryskt och anlade en flottbas i Sevastopol. I Krimkriget, som pågick åren 1853-1856, kämpade Tsarryssland mot England, Frankrike och det Ottomanska riket om herraväldet över handeln i östra Europa och mindre Asien. Krimkriget ledde till en massutvandring från halvön efter en rysk förlust.

Efter ryska revolutionen 1914 blev Krim en autonom(område med inre självstyre) del av den ryska sovjetrepubliken. Befolkningen utgjordes till stor del av muslimska
krim-tatarer.
I slutet av andra världskriget när Sovjetunionen återerövrat Krim tvångsdeporterades
de flesta krim-tatarer till Centralasien. Stalin hade anklagat hela folkgruppen för samröre med Nazityskland. Omkring 100 000 krim-tatarer tros ha dött av svält till följd av förflyttningarna.
1954 överlämnades Krim som en symbolisk gåva från den ryska sovjetrepubliken till den ukrainska sovjetrepubliken. Enligt vissa på grund av att Ukraina-uppväxte Nikita Chrusjtjov ville köpa lokala partibossars lojalitet.
När Krims oblast överfördes till den ukrainska sovjetrepubliken presenterades det av Nikita Chrusjtjov som en gåva till Ukraina på årsdagen 300 år efter fördraget i Perejaslav 1654, då det kosackiska Ukraina övergick från Polen till Ryssland. Men flottbasen Sevastopol ingick inte i det administrativa Krim utan löd direkt under Moskva som militär stad.
Överlämnandet var i realiteten främst en administrativ förändring i syfte att blidka det ukrainska folket. Samtidigt innebar det att Ukraina fick ta kostnaderna för de ekonomiska problem som uppstått efter utdrivningen av Krim-tatarerna.

Sedan 1700-talet har Ryssland haft en flottbas i Sevastopol och under den sovjetiska tiden var den en ”stängd stad” och starkt militariserad. När Sovjetunionen föll 1991 delade Ryssland och Ukraina på Svarta havsflottan.
1997 ingick Ryssland och Ukraina ett avtal om nyttjandet av militär- och flottbaserna på Krim. Efter den väststödda så kallade orangea revolutionen 2004 hotade dåvarande president Jusjtjenko att inte förlänga avtalet med Ryssland som skulle gå ut 2017. Istället skulle Ukraina närma sig Nato.

När Jusjtjenko förlorade valet till Janukovitj 2010 förlängde den nya regeringen istället avtalet till 2042 mot att Ukraina gavs möjligheten att köpa gas till ett mycket fördelaktigt pris. Avtalet röstades igenom efter stormiga debatter i Ukrainas parlament. Flottbasen i Sevastopol är avgörande för Rysslands Svarta havsflotta och för inflytandet i regionen, inklusive Mellanöstern. Rysslands enda alternativ till Sevastopol på rysk kust är Novorossiysk vars hamn är både grundare och mindre tillgänglig.

Det är också utan tvekan, att Ryssland aldrig kommer att avstå från kontrollen över halvön. Krim är strategiskt mycket viktigt för Ryssland. Vill Ukraina/USA/Nato införliva Krim igen, så måste de besegra Ryssland militärt.

Skulle Nato besluta att skicka en invasions styrka för att återerövra Krim kommer kommandocentralen för en sådan operation ligga någonstans i Europa.
Vladimir Putin har sagt i klartext, att den kommer i så fall att förstöras av ryska bomber och det finns ingen anledning att tro att han bluffar.

Ryssland har vapen för att göra detta, vapen mot vilka Nato inte har något försvar. Vladimir Putin presenterade Rysslands nya vapensystem under sitt valtal den 28 februari 2018. Han varnade för att Ryssland nu har vapensystem som gör det möjligt att kringgå alla amerikanska försvarssystem och slå ut nordamerikanska städer med kärnvapen. I vissa västerländska medier och framför allt i svensk media, tolkas talet som krigshets. Det är mer korrekt att se det som en desperat vädjan till västerländska politiska ledare att ”vakna!”

Ett av de vapen som Vladimir Putin presenterade i sitt viktiga tal den 1 mars 2018 var den hypersoniska missilen Kinzhal, som kan nå tio gånger ljudets hastighet och har en räckvidd på 2000 kilometer. Inget befintligt antimissilförsvar i den amerikanska flottan kan skjuta denna missil även om de kunde upptäcka det. Och det är bara ett av de vapen Putin presenterade. Ett annat av de nya vapen som Ryssland nu har i sin arsenal är Mach 27-skjutreglaget Avangard, vilket gör alla anti-ballistiska missilsystem värdelösa. Ryssland har också anti-skeppsmissilen Zircon, som kan nå Mach 8 och som gör den amerikanska flygplansflottan "sittande."

Efter att ha presenterat dessa vapen sa Putin: ”Jag ser det som min plikt att tillkännage följande. All användning av kärnvapen mot Ryssland eller dess allierade, korta, medelstora eller alla räckviddsvapen, kommer att betraktas som en kärnvapenattack mot Ryssland. Vedergällningen kommer att vara omedelbar med alla åtföljande konsekvenser. " Militärstaberna i väst är medvetna om detta. Om de inte lider av en brinnande önskan om sin egen död och förintelse, kommer de att förstå att detta är bortom militär äventyrspolitik.”

Ryssland kan inte heller acceptera en ukrainsk återerövring av Donbass. Majoriteten av befolkningen i Donbass är ryssar. De talar ryska och har ryska traditioner. Många arbetar också i Ryssland eller har familj där. Det hade inte varit politiskt möjligt för Putin, om han hade sådana tankar, att lämna Donbass i fred om Ukraina inledde en fullskalig attack. I slutändan skulle Ryssland behöva utplacera sina egna styrkor, vilket skulle leda oss till randen av ett krig mellan Nato och Ryssland.

Trots att militärstaberna i väst är helt medvetna om den höga risken fortsätter de med uttalanden och provokationerna. Hur ska detta tolkas? Är risken för krig stor?

Vad västvärldens/svensk media inte har förstått, är att Joe Biden har satt igång en snöboll som kan leda till ett nytt storkrig i Europa. Ett krig som kommer att handla ett kärnvapenkrig, där även kanske Kina ställer sig på Rysslands sida. Att Nato/USA skulle vinna detta krig är inte alldeles säkert.
Flera strategiska dokument från den militära djupa staten i USA framgår att de har långtgående planer på ett kärnvapenkrig. Den 2 februari 2018 lanserade Pentagon sin nya kärnkraftsdoktrin i form av ett dokument som heter The Nuclear Posture Review.

Flera kommentatorer hävdar att USA genom denna doktrin och detta dokument vill närma sig ett kärnkriget mycket närmare. Doktrinen tillåter användning av kärnvapen även när det inte finns något kärnvapenhot från en motståndare, till exempel efter en cyberattack. Således dras kärnvapen tillbaka som ett standardvapen.