CSN riskerar förlora 28 miljarder på osäkra lån!

Riksrevisionen konstaterar att CSN måste bli bättre på att få folk att betala tillbaka sina studielån. CSN vill gärna se ett liknande internationellt upplägg som Skatteverket har för att komma åt de största smitarna - de som bor utomlands.

CSN -Centrala studiestödsnämnden - måste också hitta andra sätt att beräkna sina kostnader på för att det ska bli tydligt vart pengarna tar vägen och hur mycket det kostar skattebetalarna att låntagare inte betalar tillbaka sina lån.  Det visar den granskning som Riksrevisionen har gjort.
 

Den omfattande granskningen inleddes i höstas efter att man konstaterat att statens kreditförluster på studielån var både stora och svåra att förutse.
Då uppgick lånen till drygt 200 miljarder varav 28 miljarder bedömdes vara ”osäkra” på grund av generösa lånevillkor och bristande betalningsvilja. 14% i förluster är ganska mycket!

CSN har historisk sett inte intresserat sig för återbetalningen av lånen och därför brustit i att följa upp återbetalningen, konstaterar Riksrevisionen.

Studielånen ska som grundregel bära sina egna kostnader men kreditförlusterna under förra året uppgick till 520 miljoner kronor. Ytterligare 1,2 miljarder sattes av för att täcka förväntade framtida förluster.

 

CSN:s beräkning "mindre lämplig"
Tanken med att redovisa förväntade förluster på studielån är att synliggöra statens kostnader för lånen. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att den metod som CSN använder ”skiljer sig från gängse praxis i fråga om hur man generellt mäter förväntad förlust”.
 

Riksrevisionen anser att beräkningsmetoden är ”mindre lämplig” och det framgår enligt Riksrevisionen inte hur mycket av kreditförlusterna som beror på låntagare som missköter återbetalningen.

En metod som bygger på historiskt utfall för enskilda låntagare borde kunna bidra till analysen, anser Riksrevisionen som konstaterar att låntagare som bor utomlands är kraftigt överrepresenterade bland de som missköter sina återbetalningar.

Problemen med att få in pengar från denna grupp har dessutom enligt Riksrevisionen ökat. År 2015 betalade låntagare som bor utomlands in 70 procent av det års belopp de var skyldiga att betala. Låntagare i Sverige betalade in 94 procent.

CSN vill ha internationell hjälp
CSN pekar å sin sida på att regelverket har skärpts när det gäller indrivning av studielån de senaste åren och att man gärna ser fler internationella överenskommelser på samma sätt som inom skatteområdet för att öka återbetalningarna av studielån.

CSN har de senaste åren vunnit ett par viktiga mål USA, där den högsta andelen dåliga betalare av svenska studielån finns. Man bedömer att domarna inneburit bättre möjligheter att driva in studieskulder där och man planerar att driva fler ärenden både i USA och i Europa.

Inga synliga effekter
Riksrevisionen ser positivt på CSN:s nya ambitioner men konstaterar att det aktiva arbetet som myndigheten har bedrivit de senaste tio åren utomlands ”inte har haft några synliga effekter på de nyckeltal som myndigheten använder sig av”.
Någon tillfredsställande förklaring till detta finns enligt Riksrevisionen inte i dagsläget.

Riksrevisionen vill att CSN ska börja identifiera så kallade ”riskgrupper” redan när de lånar ut pengar, även om det inte görs någon egentlig kreditprövning.
 

Riksrevisionen rekommenderar också att CSN utökar sina internationella samarbeten och att regeringen "verkar för att få till stånd internationella avtal som gör det möjligt att driva in studielån i andra länder".

Studielån för studier i Syrien
Något som förvånar är att CSN beviljar studielån för studier i Syrien!

För de som inte riktigt följt med, är som bekant Syrien i krig. Situationen där anses av Migrationsverket vara så illa, att alla syrier automatiskt får permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Detta efter ett beslut av en enskild högre tjänsteman på Migrationsverket. Nu visar det sig dock att alla svenska myndigheter inte gör samma bedömning av läget i Syrien som Migrationsverket och inte heller alla syrier.

CSN, har beviljat studiemedel till ett antal syrier som vill studera i sitt hemland!

Sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut för några år sedan har CSN beviljat studiestöd till ett 15-tal personer som efter att ha flytt till Sverige och automatiskt erhållit PUT och därmed är de berättigade till alla skattefinansierade förmåner i det svenska samhället.

På CSN tar man ingen notis om att UD sedan oktober 2011 avråder från alla resor till Syrien.
Det som förvånar är att ingen på UD, Migrationsverket eller i regering och riksdag tycks inse att det finns skäl att ompröva de studiemedelssökandes flyktingskäl eller den mer allmänna bedömningen av tillståndet i Syrien.

CSN:s rättsavdelning anser att det är det upp till var och en att avgöra om det är säkert att resa tillbaka till Syrien. Någon kontroll sker av allt att döma inte heller av ifall de som beviljas studiemedel för studier i Syrien är personer som fått uppehållstillstånd i Sverige pga skyddsskäl relaterade till kriget i Syrien.

CSN meddelar att studiemedel beviljas för studier på “statliga universitet som ligger i områden där den syriska staten kan utöva tillsyn“.

Detta uttalande från CSN, om det stämmer, väcker frågor kring varför så många syrier flyr till Sverige i stället för att bege sig till de områden som regimen i Syrien har kontroll över.
Inte undra på att Riksrevisionen är kritiska till CSN beviljande av studiestöd till studier i Syrien.