Regeringen
vill sätta stopp för kommunernas möjlighet att placera
ensamkommande barn i andra kommuner, någonting som har skett i upp
till en tredjedel av fallen.
Migrationsminister Heléne
Fritzon: "Vi ska ha en rättvis fördelning och ett solidariskt
ansvarstagande."
Regeringen
överlämnade nyligen en proposition till riksdagen med lagförslag
om att begränsa möjligheterna för en så kallad anvisningskommun,
att placera ett ensamkommande barn i en annan kommun.
Sedan
den 1 april 2016 tillämpar Migrationsverket, enligt direktiv från
regeringen, en anvisningsmodell som har som huvudsyfte att
mottagandet av ensamkommande barn ska bli jämnare fördelat mellan
landets kommuner. Om anvisningskommuner får fortsätta att placera
barn i andra kommuner orsakar det, enligt regeringen, en ojämn
fördelning av ansvaret. Regeringen skriver i sin proposition:
"Sverige
är det land i Europa som under de senaste tio åren har tagit emot
flest asylsökande ensamkommande barn i förhållande till sin
befolkning. Migrationsverket anvisar kommuner att ta emot asylsökande
ensamkommande barn.
Under
2015 och 2016 placerades, så mycket som 34 respektive 25 procent av
de anvisade barnen i boenden i andra kommuner än
anvisningskommunen."
Enligt regeringen finns det risk för att de kommuner där det finns etablerade särskilda boenden för ensamkommande barn och unga får bära "ett oproportionerligt stort ansvar" för ensamkommande barn till följd av att andra kommuner väljer att placera ett stort antal barn på dessa boenden.
Enligt regeringen finns det risk för att de kommuner där det finns etablerade särskilda boenden för ensamkommande barn och unga får bära "ett oproportionerligt stort ansvar" för ensamkommande barn till följd av att andra kommuner väljer att placera ett stort antal barn på dessa boenden.
Den
ny aktuella lagändringen syftar till att skapa en ”jämnare
fördelning” av ensamkommande barn och innebär att en
anvisningskommun endast får placera barnet i ett boende i en annan
kommun under vissa förutsättningar.
Dessa förutsättningar kan vara att kommunen har ingått en överenskommelse om placeringen eller placeringen sker med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Även vissa vårdbehov hos barnet kan aktualisera en placering i annan kommun. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2018.
Dessa förutsättningar kan vara att kommunen har ingått en överenskommelse om placeringen eller placeringen sker med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Även vissa vårdbehov hos barnet kan aktualisera en placering i annan kommun. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2018.
Ännu en gång kör regeringen över det kommunala självstyret. I
flera artiklar om dessa ensamkommande framkommer det, att merparten
föredrar, att bli placerade i närheten av våra fem
storstadsregioner. Norrut är det för dystert, kallt och "
långt till stan". Detsamma gäller mindre orter söderut med
undantag för kylan. Frågan är väl om inte våra politiker skulle
tillfrågat kommunerna varför de omplacerar? En orsak kan vara bristen på boende, skollokaler och personal! Eller är en jämnare fördelning "
ett självändamål?”
Detsamma gäller kravet att
anvisningsländerna ska ta emot flyktingar. Ingen frågar "
flyktingarna " om de vill låta sig "omfördelas" till
Polen, Tjeckien, Estland m.fl. länder. Trots allt är det ju inte
varor det rör sig om. ”Man kan inte ställa grupper mot
varandra”...
En del av de ensamkommande flyktingbarn torde
numera vara illegala invandrare med utvisningsbeslut alternativt
asylsökande vuxna eller ensamkommande flyktingbarn med
utvisningsbeslut, men med verkställighetshinder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar