Sverige sitter i en rävsax med alla olösliga invandrarproblem och kan inte komma ur den!

All media, PS och liberalvänsterpartier ansåg före 2010, att SD var ett enfrågeparti som skyllde alla samhällsproblem på invandringen. 10 år senare har debatten kommit dithän, att det finns en invandringsaspekt på snart sagt alla politiska frågor av vikt.

Vi behöver andra medieplattformar och MSM är aldrig att lita på eller att alltid lita på, om man ser det ur det förutsägbara perspektivet -regimmedia. Nu håller MSM på att dö sotdöden och inom några år, så kanske det enbart finns tvångsfinansierad MSM kvar eller inte ens det.

Strategin fram till 2015 var länge total mörkläggning och förnekande av invandringens negativa sidor. Det blev helt omöjligt efter 2015. Öppnar man dörren litet grand, så slår den snart upp på vid gavel. GP är på den vägen och vi ser detta även på andra håll inom traditionell media, liksom inom alternativ media.

Säkerligen finns de som vill gjuta olja på vågorna för att fördröja en fullständig diskussion före valet 2022, men nästan ingen förnekar längre aktivt mångkulturens negativa effekter. Det är närmast andra aspekter som debatteras idag. Vi ser en glidning eller vidgning i omfånget om vad som får diskuteras i MSM. En diskussion som ständigt lyser med sin frånvaro, är det viktigaste - nämligen det existentiella, den svenska nationens självbevarande. Det som egentligen är det mest naturliga och självklara för andra nationer, finns inte alls med. Därför behövs andra medieplattformar, oavsett hur fienden MSM låtsas lätta på förlåten till det förbjudna.
Det vi kan notera att när Covid-19 härjade som värst i Europa blev frågan om det existentiella, en självklarhet även för Sverige.

Ett myrsteg eller kanske snarare hopp på stället, i det viktigaste men samtidigt en hyfsad vidgning av åsiktskorridoren. Problemet är att med denna takt i MSM, så är alla väsentliga problem där olösliga inom överskådlig tid. Med nuvarande takt försvinner Sverige, så som vi känt det i ca 1100 år, inom några decennier, i alla händelser före 2100. Sverige är emellertid inte det enda land som har det problemet och har i vissa avseenden inte ens kommit längst. Vi har dessvärre kanske minst debatt om saken, vilket är det mest oroande.

Samtidigt så har mångkulturalisterna gjort bankrutt på de flesta områden och kan inte längre hävda att berikningen är särskilt värdefull i några väsentliga avseenden, närmast unisont erkänns att integrationen är ett misslyckande. Sverige är inte världsledande på integration snarare tvärtom och vi är ett det bästa exemplet på hur det går, när det går som allra sämst, givet volymerna. När man nu närmast i förbigående konstaterar att integrationen har misslyckats - eller "står inför stora utmaningar" som PK-termen lyder - så måste man dra sig tillbaka till nästa försvarslinje. Det tycks nu vara BLM, Linné-hat och att förbjuda orden indian och eskimå. Då finns det inte så många försvarslinjer kvar, utan man kan lätt få intrycket att slutstriden närmar sig.

Är det inte lite osvenskt att medier har kelgrisar? Där grupper försöker skaffa sig fördelar på andras bekostnad och att det bejakas av medierna? Vad är det för hem medierna vuxit upp i för att travestera Eliasson.

Det var den svenska modellen. Lika skulle behandlas lika. Nu har vi fått en ny hämtad från USA med rötter i marxismen som i grund och botten är främmande för det svenska kynnet. Men den svenska socialdemokratin har också sina rötter i marxismen och den har vurmat för arbetarklassen som grupp. Talet om svaga grupper började i slutet på 70-talet under Olof Palme och blevm est tydligt under Göran Persson. GP började vurma även för för kvinnor och barn, invandrare och HBTQ. Ett samhälle måste alltid bedömas efter hur det behandlar sina svagaste var mantrat. Bra blev det inte.

Det har skett en ideologisk u-sväng där man har gått från att betona demokrati och transparent folkstyre - "all offentlig makt utgår från folket" - till att trycka på en ständigt växande lista av "mänskliga rättigheter" och på dessa grundade anspråk och särrättigheter. De som behärskar det politiska samtalet i Sverige nu på 2000-talet, gammelmedia och karriärpolitiker, tänker som om FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och diverse EU- och FN-konventioner, EU-rättsliga dokument osv utgjorde Sveriges verkliga grundlagar. De lagar vi själva, Sverige, har stiftat och tagit ansvar för på egen hand skjuts åt sidan och det påpekade Sydsvenskan idag när de dissekerade Åkessons presskonferens igår, att Sverige måste ta hänsyn till EU-rättsliga dokument om de mänskliga rättigheterna.

Naturligtvis leder det också till att tanken på Svenska folket som politiskt subjekt och som ett historiskt faktum (svensk kultur och historia, svenska språket etc) knuffas åt sidan, uttunnas och förlöjligas. För DN, SVT och MP är svenskarna lika med alla som har åkt tunnelbana i Stockholm.

Den svagaste gruppen som redan bankas sönder och samman av media och PKvänstern är den etniska vita svenska folkgruppen. Slutresultatet blir en rasiststat där översteprästerna och imamerna från media sprider hat och propaganda mot den kvarvarande lilla vita folkspillran som skall slava och betala för att alla andra "minoriteter" (vilka kommer att utgöra majoriteten) ska få "ett anständigt liv".
I ett kommande raskrig är vit inget annat än vit oavsett om personen främjat ett svart/brunt/islamistiskt maktövertagande och varit PK, de blir ändå avrättade.