Man
väljer sitt lyssnande med omsorg genom erfarenhet, känsla och
kunskap. Att lyssna på Carina Bergfeldt eller Anne Ramberg var helt
uteslutet. Efter det att Foliehatten tittat på listan över
sommarpratare denna ”sommar” var Leif Östling, den enda som han ansåg, var
värd att lyssna till.
Leif
Östling inleder sitt
sommarprat
med klassikern
”Vad
fan får jag för pengarna?” För
Leif Östling fungerade
allt bra fram till
hösten 2017, när han mötte reportern Kristina Lagerström från
SVT:s Uppdrag Granskning. Hon hade jagat honom i kölvattnet efter
den så kallade ”Paradisläckan” sedan redaktionen upptäckt att
han hade två konton med pengar, ett i Malta och ett i Luxemburg.
Lagerström ifrågasatte
varför han, inte betalade skatt på pengarna i Sverige. Förvisso
inget olagligt, men kunde uppfattas som omoraliskt. Det slutade med
att han fällde de numera bevingade orden. Östling
betalade in 20-30 miljoner per år. Den
numera så bevingade mening som satte folkhemmet i brand och gav honom
själv sparken som ordförande i Svenskt Näringsliv. Han säger att
människor inte glömt orden, utan kommer fortfarande fram och säger
något uppmuntrande.
Östling:
”På tunnelbanan, restauranger och trottoarer kommer folk
fortfarande fram och tackar mig. Äntligen någon som vågar ställa
den viktiga frågan till politiker. Vad gör ni med alla våra
skattepengar?
Leif
Östling schavotterade ”P G Gyllenhammar rejält och han sa att PG,
kunde fått gå till historien som svensk industris avvecklare”, men tack
och lov satte Sören Gyll och säkert i bakgrunden Östling, stopp
för Gyllenhammars sololopp, när Volvo skulle övergå i franska
intresse. Det finns säkert flera skäl till att Leif Östling
tog upp detta i sitt sommarprat.
Vilken tur för svensk industri att Gyllenhammar stoppades,.
Vilken bred delaktighet det finns hos svenskt företagsledarskap.
Vilken lögnpress vi har i Sverige.
När Gyllenhammar är på besök i Stockholm, skriver DN en artikel, med stora bilder av den store industrialisten och hans synpunkter, på både det ena och det andra och Public Service hänger på! Det som gör en mest förbannad är, att Public Service i alla år häftat på Bonnier i förgudningen, av den kanske odugligaste industrimannen i Sverige någonsin.
Vi har genom alla år, fått höra, att P G Gyllenhammar är svensken nummer ett, ”den mest älskade” och annat massa annat skit om gubben som alltså var på vippen att sälja ut Volvo till franska intressen i Renault, genom att hemlighålla den ”gyllene aktien” som flyttat tillverkning och underleverantörer från Göteborg till Paris och detta på kort tid.
Östling tror man att det finns en besparingspotential på 30-40 procent inom vissa delar av svensk offentlig sektor. Östling tog upp, att enligt en OECD rapport behandlade en svensk läkare i genomsnitt 650 patienter per år, medan en tysk läkare behandlade nästan 2400 per år. Sverige och Tyskland har lika många läkare per 1000 invånare. De flesta länder i EU ligger på 2000 behandlade patienter per läkare.
Vilken tur för svensk industri att Gyllenhammar stoppades,.
Vilken bred delaktighet det finns hos svenskt företagsledarskap.
Vilken lögnpress vi har i Sverige.
När Gyllenhammar är på besök i Stockholm, skriver DN en artikel, med stora bilder av den store industrialisten och hans synpunkter, på både det ena och det andra och Public Service hänger på! Det som gör en mest förbannad är, att Public Service i alla år häftat på Bonnier i förgudningen, av den kanske odugligaste industrimannen i Sverige någonsin.
Vi har genom alla år, fått höra, att P G Gyllenhammar är svensken nummer ett, ”den mest älskade” och annat massa annat skit om gubben som alltså var på vippen att sälja ut Volvo till franska intressen i Renault, genom att hemlighålla den ”gyllene aktien” som flyttat tillverkning och underleverantörer från Göteborg till Paris och detta på kort tid.
Östling tror man att det finns en besparingspotential på 30-40 procent inom vissa delar av svensk offentlig sektor. Östling tog upp, att enligt en OECD rapport behandlade en svensk läkare i genomsnitt 650 patienter per år, medan en tysk läkare behandlade nästan 2400 per år. Sverige och Tyskland har lika många läkare per 1000 invånare. De flesta länder i EU ligger på 2000 behandlade patienter per läkare.
Östling
avslöjar på ett brutalt sätt, att det finns ett rejält systemfel
inom svensk sjukvård och mer pengar, är inte receptet. Svensk
sjukvård behöver reformeras i grund. Skrota alla landsting och låt
en nationell kompetent administration ta hand om vården. Alla
politiker, administratörer och konsulter kastas ut, eftersom de inte
förstår hur vårdsystem bör fungera, de har ingen utbildning för
detta. Skolan har gått samma väg, industrin var på väg efter LO:s
projekt det goda arbetet med självstyrande grupper som kostade
miljarder innan det fick läggas ned.
Östling
tog upp ett mycket bra exempel på hur vård, kan fungera. Precis som
större delen av svenska folket var Scania väldigt missnöjda med
vården och väntetiderna. Scania startade därför en egen
vårdcentral som kostade 30 miljoner om året. Scania fick inte en enda krona i
bidrag. Utbildad personal stod
i kö, för att bli anställda. Efter ett par år, minskade sjukskrivningarna så mycket på
Scania, att vårdcentralen betalar sin verksamhet, efter
årets första kvartal.
Tänk
om regeringen hade fått flera ministrar med Leif Östlings
kapacitet, då hade Sverige sett helt annorlunda ut. Idag har vi
ministrar som inte har någon som helst aning om sakernas
förhållanden. Det är därför det ser ut som det gör i Sverige,
när ideologi, går före rationellt tänkande.
Klok man!
SvaraRaderaKlok man!
SvaraRadera