EU ett födelsedagsbarn som ”vinglar!”

Idag är det den Europeiska unionens födelsedag!
1952 undertecknade Belgien, Italien, Luxemburg och Nederländerna, Tyskland och Frankrike fördraget om den europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG. Det var grunden till dagens EU.

Idag har vi 28 medlemsländer, men snart 27 efter britternas Brexit.

I Sverige har vi sedan Junilistans smekmånad knappt märkt av någon EU-kritik i mediebruset. Vänsterpartiet och Miljöpartiet var de parlamentariska krafter som var mest kritiska inför omröstningen hösten -94. Vi vet vad som skett både med vänstern och EU sedan dess och efter vårt inträde har motståndet ökat!
I folkomröstningen vann ja-sidan med 53% mot 47% - en knapp men klar majoritet!

Intressant och mycket förvånande är att DN på sin ledarsida skrivit en förvånansvärt insiktsfull betraktelse om EU:s brister:
”EU-val har i decennier lidit av lågt och sjunkande deltagande. Eurokrisen har väckt ilska mot både Bryssel och nationella makthavare, men efterfrågan på mer Europa är ytterst begränsad. Att federalister och åtskilliga ekonomer är övertygade om behovet av gemensamma lösningar betyder inte att det finns folklig acceptans för dem, särskilt som valutaunionen visat sig vara behäftad med allvarliga defekter.
Det politiska etablissemanget bryr sig endast om sin egen makt och rikedom, de bryr sig inte alls om väljarna och de bryr sig särskilt inte om folket. Det främsta beviset för detta är den politik som förs, ej den retorik som används eller de löften som utges. ”

Att politiker främjar sina egna intressen är tyvärr en verklighet både nationellt och i EU och det är önskvärt att hålla tummen i ögat på dem och skapa regelverk och avgränsningar, så att de i möjligaste mån arbetar för medborgarnas intressen.

Tyvärr är vi medborgare inte engagerade och informerade nog för att göra detta, vilket samvetslöst utnyttjas av den politiska eliten. Hade det folkomröstats om EU:s inriktning hade det kanske sett ganska annorlunda ut.

Nu ser det ut som vi får leva med EU, men vi får hoppas att det kommande valet kommer att stävja de värsta federalistiska avarterna.

Foliehatten har haft den förmånen att besöka Bryssel och EU-kommissionen, EU-parlamentet, den ständiga svenska delegationen och Skånes EU-kontor.
Foliehatten röstade ja 1994 men efter besökt i Bryssel har han ändrat ståndpunkt.
Vår guide i Bryssel kunde berätta att en EU-lag tar i snitt 6 år att behandla. Alla länder skall säga sitt och då har så många undantag skett, att lagen blir ganska urvattnad om man inte är överens.

Den socialdemokratiska Jytte Guteland berättade att EU-kommissionen aldrig har fungerat och miljöpartisten Peter Eriksson berättade om elledningar med vindkraftsel från Europa som skulle byggas upp till Norden och då kunde all kärnkraft i Sverige läggas ner.
Foliehatten dristade sig och frågade: men om det inte blåser och är väldigt kallt, då kan ingen el skickas till Sverige. Vad gör vi då? Fryser ihjäl eller ….?

Fakta: EU:s bidragsgivare
EU har 28 medlemsländer. Av dessa är 12 stater nettobidragsgivare, det vill säga de betalar in mer pengar än vad de får tillbaka.
Största nettobidragsgivaren 2015 var Tyskland med drygt 17,3 miljarder euro, drygt 170 miljarder svenska kronor.
Därefter kom Storbritannien med 14,1 miljarder euro, och Frankrike och Nederländerna med 6,5 respektive 5,7 miljarder euro i nettobidrag.

Sverige betalade in cirka 4 miljarder euro och fick tillbaka 1,4 miljarder euro. Det svenska nettobidraget var därmed 2,6 miljarder euro.
Källa: EU-upplysningen

Alla svenskar betalar motsvarande 2 600 kronor i EU-avgift efter att stöden och bidragen räknats av. Sverige är en av de högsta nettobetalare/per innevånare.
Högsta nettobetalare är Holland: motsvarande 3 600 kronor per person år 2014. Det visar siffror från EU-upplysningen som Europaportalen bearbetat.
I andra änden av spektrumet – de som tjänar mest på EU-medlemskapet återfinns ungrarna som i genomsnitt fick 568 euro per person, motsvarade 5 400 kronor.
 
Sverige 2016
Netto 2,6 miljarder Euro. En Euro är ca 10 kr vilket betyder att vi betalar 26 miljarder kronor. Utslaget på våra 290 kommuner så hade varje kommun kunnat få över 81,6 miljoner varje år. Hade 81,6 miljoner använts till jobb och beskattats med 30 % hade kommunen fått ca 55 miljoner.

Med Brexit kommer Sverige "i värsta fall" få betala ännu mer.
Finansminister Magdalena Andersson: ”Om inte EU minskar sina utgifter, så kan det i allra värsta fall innebära att Sveriges EU-avgift blir tio miljarder kronor högre."
Frågan blir vad som man i så fall måste dra ner på: skola, vård, omsorg eller vilka skatter kommer att höjas?

EU har 22 miljoner arbetslösa. Ställer man dem i en kö med 2 per meter mellanrum bli kön 1100 mil lång och skulle mer väl rymmas på kinesiska muren =ca 700 mil lång.

Fond för Europas fattigaste införs 2015. Det visar på hur misslyckat EU är.
Den svenska regeringen har valt att fokusera det svenska arbetet med fonden mot social delaktighet. Det betyder att man i Sverige inte ska använda EU-fonden till matutdelning och liknande materiellt stöd, utan i stället arbeta för att: ”skapa förbättrade förutsättningar att ta sig ur fattigdom”. I praktiken innebär det att Sverige främst vill stötta människor från andra EU-länder som befinner sig i Sverige men som står utanför socialförsäkringssystemet.”

Stödet för EU minskar i Sverige, Finland, Frankrike och Tyskland medan det ökar i Danmark. Det visar en undersökning från Yougov som Europe Elects twittrat ut.

Snuset
”EU:s krig mot snuset är faktiskt något man har väldigt svårt att förstå. Det är alltså en vara som är förbjuden att tillverka och sälja i alla EU-länder utom Sverige. Vi förhandlade till oss ett permanent undantag, förmodligen för att det var ett absolut krav för att vi över huvud taget skulle kunna tänka oss ett medlemskap. Mycket kan vi svenskar acceptera – men rör inte vårt snus. Då blir det ett himla liv.
Och frågan är varför det är förbjudet när det samtidigt "bolmas cigg" på varenda café. Till och med lättare knark är tillåtet i vissa länder.”

Brexit
Nu börjas det med ping – pong förhandlingar!
EU-ledare har varnat Storbritannien om att landet kan få en "skilsmässonota" på upp till 50 miljarder pund för utestående åtaganden och pensionsförbindelser. Men enligt vad The Telegraph erfar, håller brittiska tjänstemän nu på med att upprätta ett register över brittiska tillgångar i EU, som en del i förhandlingarna.
Tjänstemännen anser bland annat att Storbritannien har rätt till 9 miljarder pund av tillgångarna i Europeiska investeringsbanken. Separata analyser tyder också på att har rätt till ytterligare 14 miljarder pund för EU-tillgångar i fastigheter, kontanter och andra tillgångar.
 
Sverige kommer sannolikt att få minskat EU-stöd när Storbritannien lämnar unionen, enligt den svenske EU-ambassadören Lars Danielsson. Storbritannien är ett av de tre EU-länder som bidragit mest till EU-budgeten. När britterna gör sitt uttåg försvinner därför en stor del av EU:s bidrag varje år, vilket i sin tur troligen medför minskat stöd till de kvarvarande medlemsländerna.

Lars Danielsson:
”Det innebär att finansieringen av många projekt i Sverige kan komma att försvinna om ett antal år.”

När EU-ambassadören Lars Danielsson i SR/Ekots lördagsintervju skulle förklara varför GB är skyldiga 60 miljarder euro när dom lämnar EU, så nämnde han pensionsåtaganden som en del av förklaringen till skulden.

Fakta:
I spåren av finanskrisen har EU-parlamentarikernas pensionsfond rasat i värde. Men nu kan parlamentet gå in och täcka upp förlusterna, med 1,3 miljarder - av skattebetalarnas pengar. - Det är inget mindre än en skandal, säger Christofer Fjellner, EU-parlamentariker (M).

EU-parlamentarikernas pension:
Tilläggspensionen är frivillig, och tillkommer utöver den vanliga pensionen. Premien på cirka 40 000 kronor i månaden betalas till en tredjedel av parlamentarikern, och till två tredjedelar av skattebetalarna.
De som har suttit fyra perioder får drygt 60000 extra i pension varje månad. Alltihop är skattefritt.

Som jag förstår betalar EU inga pensioner utom möjligen till EU-politiker och EU-byråkrater.
Om dessas pension är en betydande del av de 60 miljarderna, så drar man slutsatsen, att vi ser en grupp här som har det betydligt bättre än svenska fattigpensionärer, som ibland lever på ca 5-6 000 per månad.
Om 173 000 fattigpensionärer fick dela på 600 miljarder så skulle dom var och en få 3 500 000 SEK =3,5 miljoner.
Om det så bara är en tiondel som är pensioner, så skulle ändå 350 000 SEK förändra vad som närmast är misär till ett drägligt liv för nästan alla fattigpensionärer.

EU kritiserade Schweiz,, att de inte skulle kunna ta ”russinen ur kakan”. Nu efter Brexit är alla EU länder som glupska vargar för att komma åt ”russinen ur kakan” i Storbritannien. Då är det helt okay att plocka russin, gäller även Sverige.

Jordbruksstödet
Många EU-länder har länge velat banta EU:s jordbruksstöd och när britterna lämnar samarbetet är det ett faktum, menar jordbrukskommissionären Phil Hogan. Det är ett dåligt besked för franska bönder som totalt får mest jordbruksstöd i EU.
EU måste minska jordbruksstödet med drygt 28 miljarder kronor kronor efter Brexit. Det säger EU:s jordbruksansvarige, Phil Hogan till den tyska tidningen Der Spiegel, enligt Reuters.
Jordbruksstödet består av marknadsstöd i form av stödköp av jordbruksprodukter, gårdsstödet till bönder och utveckling av landsbygden.
De lantbrukare som bedriver ett hållbart jordbruk är de som ska få mest stöd framöver, enligt Phil Hogan.
”Om jordbrukare vill få direkt stöd, måste de bidra mer för att uppnå gemensamma mål”, säger han till Der Spiegel, enligt Reuters.
Och trots tyska protester planerar han att driva frågan om att större jordbruk ska få avsevärt mindre stöd.
”Vi måste hitta vägar för att de mindre och medelstora jordbruken ska få mer pengar”, säger han, enligt Reuters.
I dag går nära 40 procent av EU:s budget till jordbrukspolitiken, enligt EU-upplysningen. Sverige och flera andra länder vill att utgifterna på området ska minska medan exempelvis Frankrike vill att utgifterna ska bli kvar på dagens nivå.

Frankrike är också det land som totalt får mest jordbruksstöd från EU. Bulgarien och Ungern är dock de största stödmottagarna i relation till ländernas bruttonationalinkomst.

Det EU som Foliehatten röstade Ja till 1994 är inte samma EU idag. För att han skall ändra sin ståndpunkt måste EU reformeras rejält!